Ekonomiska konsekvenser

Växtskydd är inte bara avgörande för vår miljö och livsmedelsförsörjning, det spelar också en viktig roll för vår ekonomi.

Växternas hälsa har en direkt påverkan på olika delar av näringslivet, vilket kan leda till både positiva och negativa ekonomiska konsekvenser.

Hur växtskydd kan påverka ekonomin

Att växter hålls friska är avgörande för jordbrukets produktivitet och livsmedelsproduktion. Faktum är att växter har en dubbel inverkan på vår livsmedelsförsörjning – den direkta inverkan är när vi själva äter växter, och den indirekta är när vi använder växter som foder till lantbruksdjur. Sjukdomar och skadedjur hos växter kan förstöra grödor, vilket leder till minskade skördar och ökade produktionskostnader för jordbrukarna. Detta kan i sin tur leda till högre livsmedelspriser för konsumenterna och eventuellt skapa livsmedelsbrister, vilket påverkar ekonomin.

Växtskydd hänger också nära samman med internationell handel. Invasiva skadegörare och sjukdomar kan leta sig in när växter och växtprodukter förflyttas över gränser, vilket kan störa handeln och orsaka ekonomiska förluster. Att skydda växternas hälsa genom strikta importregler och certifieringar bidrar till att skydda det lokala jordbruket och förhindra spridningen av skadegörare. Exempel på dessa certifieringar är sundhetsintyg som måste följa med de flesta växter och växtprodukter som förs in i EU (klicka här för en fullständig lista) eller växtpasset som måste följa med alla växter som handlas inom EU. 

Ett dåligt växtskydd kan leda till konsekvenser som sträcker sig långt bortom de omedelbara ekonomiska. Att bortse från växtskyddet idag kan i framtiden leda till:

• förlust av biologisk mångfald,
• försämring av ekosystem,
• obalanser i miljön.

Växtskydd i historien

Vad händer när växtskyddet missköts? I historien finns många exempel som visar de ekonomiska och sociala konsekvenserna av ett dåligt skött växtskydd. Den irländska potatissvälten i mitten av 1800-talet berodde till exempel på den utbredda förekomsten av potatisbladmögel, vilket ledde till en förödande förlust av grödor och enorma kostnader i form av människoliv i landet.

Bland nutida utbrott av växtsjukdomar finns Citrus greening som drabbar citrusfrukter, och Xylella fastidiosa, en bakteriell växtsjukdom som sedan den dök upp i södra Italien 2013 har orsakat förödelse i olivlundar och infekterat och dödat svindlande 21 miljoner träd bara i den italienska regionen Puglia. Samma sorts fall har även rapporterats runtom i södra Europa. Denna sjukdom skulle potentiellt kunna orsaka årliga produktionsförluster på 5,5 miljarder euro om den skulle spridas över hela EU.

Dessa sjukdomar har påverkat jordbruksindustrin och lett till minskade skördar, förlorade arbetstillfällen och ökade produktionskostnader.