Skifteskonselj på Kungliga Slottet 21 januari 2019. Foto: Pelle T Nilsson/SPA
Kungens uppgifter som Sveriges statschef är reglerade i 1974 års regeringsform. Genom införande av denna moderna grundlag upphävdes världens näst äldsta grundlag från 1809 – endast USA:s författning var äldre.
Konungens uppgifter stadgas i 1974 års regeringsform och riksdagsordning enligt följande:
1. ”Konungen är rikets statschef” (detta stadgas i regeringsformens 1 kapitel 5§) och skall som sådan representera Sverige och vara en samlande symbol för nationen.
2. Han leder den särskilda konselj som sammanträder vid regeringsskifte, liksom de regelbundna så kallade informationskonseljerna med regeringens ledamöter.
3. Han öppnar årligen riksmötet.
4. Han är ordförande vid sammanträde med Utrikesnämnden. Dess ledamöter utses av riksdagen för samråd med regeringen i utrikesfrågor.
I sin funktion som rikets främste representant i förhållande till andra länder ackrediterar Kungen utländska ambassadörer. Han undertecknar också de svenska ambassadörernas kreditivbrev.
Han är dessutom främste representant för den svenska försvarsmakten och innehar försvarsgrenarnas högsta grader. Dessutom är han hederschef för vissa militära enheter.
Kungen vid Riksmötets öppnande 2018. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kungaparet tar emot Italiens president Sergio Mattarella och hans dotter Laura Mattarella vid Hovstallet i samband med statsbesöket 2018. Foto: Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna
Efter att ha haft en agnatisk (manlig) tronföljd i Sverige sedan början av 1700-talet infördes en fullt kognatisk tronföljd från och med 1980. Arvtagare till Sveriges tron är Kronprinsessan Victoria.
Genom denna tronföljd – som Sverige var första land att införa – ärver det äldsta barnet tronrätten oavsett kön. I övrigt har grunddragen i 1809 års successionsordning behållits.
Kronprinsessan och Libanons president Michel Aoun i presidentpalatset i Beirut, oktober 2018. Foto: Pelle T Nilsson/SPA
Enligt riksdagsbeslut i november 1994 är myndighetsåldern 18 år. Statschefen kan ej åtalas för sina gärningar utom i civilrättsliga frågor.
Förändringar av statschefens ställning kan ske endast genom grundlagsändring, det vill säga genom två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval.
Anslag för statschefens verksamhet beslutas av riksdagen. Den kungliga ekonomin är uppdelad på Hovstat och Slottsstat och omfattar ett anslag på cirka 125 miljoner kronor per år. Merparten av ekonomin gäller Slottsstaten som ansvarar för förvaltning och tillsyn av de elva kungliga slotten med tillhörande byggnader, parker och trädgårdar. I Slottsstaten ingår även Husgerådskammaren som förvaltar samlingar med omkring 250 000 föremål i de kungliga slotten.
Hovstaten omfattar statschefens och hans familjs uppdrag inklusive inkommande och utgående statsbesök, konseljer, utrikesnämnd, högtidliga audienser, företräden för regeringsmedlemmar och representanter för myndigheter och organisationer samt kommun- och länsbesök runt om i landet. Därtill kommer kostnader för 70 medarbetare inom Hovstaten, innefattande hovmarskalksämbetet, kansli, informations-, ekonomi- och personalavdelning.
Kungen är skattskyldig och i likhet med andra svenskar har Kungen och hans familj rösträtt – en rättighet som Kungafamiljen av tradition dock inte utnyttjar.
