Skaraborgs försvarsområde
| Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Skaraborgs försvarsområde |
| Datum | 1942–1997 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Försvarsområde |
| Roll | Försvarsområdesregemente |
| Del av | Skaraborgs regemente [a] |
| Efterföljare | Västra Götalands försvarsområde |
| Storlek | Regemente |
| Högkvarter | Skövde garnison |
| Förläggningsort | Skövde |
| Befälhavare | |
| Försvarsområdesbefälhavare | Arne Hedman [b] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken m/1963 |  |
| Förbandstecken m/1960 | .jpg) |
Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) var ett svenskt försvarsområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1942–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Skövde garnison i Skövde.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Skaraborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Skövde försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet.[1]
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Skaraborgs regemente med Skövde försvarsområde (Fo 35), som med sammanslagningen bytte namn till Skaraborgs försvarsområde. Från den 1 juli 1974 bildades försvarsområdesregementet P 4/Fo 35. Detta medförde att inom Skaraborgs försvarsområde blev Skaraborgs regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente), Göta trängregemente blev ett B-förband (utbildningsförband) och Livregementets husarer (K 3) blev ett C-förband. Skaraborgs regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet, och B- och C-förbanden svarade endast som ett utbildningsförband.[2]
Inför försvarsbeslutet 1996, etapp 2, föreslog regeringen för riksdagen att reducera antalet försvarsområdesstaber från 24 till 16 staber. Bland annat föreslogs att Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) skulle upplösas och avvecklas.[3] Och i regeringens budgetproposition 1997/98:1 föreslog regeringen även att Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) med stab i Skövde skulle upplösas och avvecklas. Det med bakgrund till att Västra Götalands län därmed skulle bilda ett försvarsområde, Västra Götalands försvarsområde, med försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens marinkommando.[4] I dess ställe för de två före detta försvarsområdesstaberna i Borås och Skövde bildades Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen. Som ett vidare beslut i försvarsbeslutet 1996 kom även Öresunds marindistrikt föreslogs även att skulle inordnas i Västkustens marinkommando. Den nya organisationen, vilken riksdagen antog vid två tillfällen, kom att gälla från den 1 januari 1998, där Västkustens marinkommando fick det lite ovanligt långa namnet "Västkustens marinkommando inklusive Öresunds marindistrikt samt Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32)".[3]
Förläggningar och övningsplatser
[redigera | redigera wikitext]När försvarsområdet bildades förlades dess stab till Kyrkogatan 2 i Skövde. Från den 17 mars 1954 förlades staben till Torggatan 23 och den 12 oktober 1956 till Kanikegränd (tidigare Munkvägen 1). Från den 1 juli 1974 samlokaliserades staben med Skaraborgs regemente på Heden, där staben verkade fram till att den avvecklades.[1]
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden och var tillika regementschef.
- 1942–1944: Överste Henrik Palmstierna
- 1944–1949: Överstelöjtnant Måns Santesson
- 1949–1956: Överste Rolf Fredholm
- 1956–1965: Överste Göte Ferm
- 1965–1974: Överste Filip Grudemark
- 1974–1976: Överste 1. graden Per Björkman
- 1976–1980: Överste 1. graden Per-Gunnar Brissman
- 1980–1984: Överste 1. graden Carl-Gösta Norderup
- 1984–1987: Överste 1. graden Bror Gustaf Arne Lindblom
- 1987–1992: Överste 1. graden Lars Jerker Löfberg
- 1992–1993: Överste 1. graden Alf Sandqvist
- 1993–1995: Överste 1. graden Björn Anderson
- 1995–1997: Överste 1. graden Arne Hedman
Namn, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1974 chefen för Västra militärområdet, åren 1974–1997 chefen för Skaraborgs regemente.
- ^ Arne Hedman blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 73
- ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 13 juli 2019.
- ^ [a b] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019.
- ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
