iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lynchning
Lynchning – Wikipedia Hoppa till innehållet

Lynchning

Från Wikipedia
Offentlig lynchning av Henry Smith i Paris, Texas, 1893. Den afroamerikanske Smith beskylldes av folkmassan för barnamord och våldtäkt på en vit flicka.[1]

Lynchning är ett slag av egenmäktig rättskipning, varigenom straff omedelbart utkrävs av en förmodad förbrytare i mer eller mindre ordnade former utan laga rannsakning och dom. I allmänhet består straffet i hängning, men den förmente brottslingen kan även lynchas av en uppretad folkmassa som misshandlar sitt offer till döds. Lynchning i form av våldsamt straff utan att döda kan förekomma till exempel genom metoden att smörja in offret i tjära och sedan rulla det i fjädrar.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Begreppets uppkomst är oklar, men troligt är att det uppkom efter amerikanska revolutionen, där det fick namn efter överste Charles Lynch, som lät använda metoden mot förmodade kriminella och personer som stödde britterna.[2]

Lynchning associeras idag bland annat med de omfattande rasistiskt motiverade morden på svarta i USA under slutet av 1800-talet och ända fram till 1968. De flesta offren för lynchningar var afroamerikaner i sydstaterna. 83 % av alla dokumenterade lynchningar skedde i sydstaterna.[3]

Kända fall av lynchning

[redigera | redigera wikitext]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Vykort föreställande misstänkte mördaren Bennie Simmons innan han bränns indränkt i olja.[4]
    Vykort föreställande misstänkte mördaren Bennie Simmons innan han bränns indränkt i olja.[4]
  • Lynchningen av de misstänkta mördarna Jim Redmond, Gus Roberson och Bob Addison.[5]
    Lynchningen av de misstänkta mördarna Jim Redmond, Gus Roberson och Bob Addison.[5]
  • Vykort föreställande misstänkte mördaren Lige Daniels.[6]
    Vykort föreställande misstänkte mördaren Lige Daniels.[6]
  • Vykort föreställande Laura Nelson, som greps tillsammans med sin 15-årige son Lawrence, och hängdes från en bro.[7] Woody Guthrie, vars far var närvarande, skrev tre sånger om händelsen.
    Vykort föreställande Laura Nelson, som greps tillsammans med sin 15-årige son Lawrence, och hängdes från en bro.[7] Woody Guthrie, vars far var närvarande, skrev tre sånger om händelsen.
  • Kvarlevorna av Will Stanley, dömd för mord på en vit kvinna, 1915.[8] Vykortet skickat från son till mor: Från grillfesten i går kväll. Du ser mig till vänster under korset. Din son, Joe.
    Kvarlevorna av Will Stanley, dömd för mord på en vit kvinna, 1915.[8] Vykortet skickat från son till mor: Från grillfesten i går kväll. Du ser mig till vänster under korset. Din son, Joe.
  • Okänd man. Blodbestänkt, målad i ansiktet och med bomull fästat i ansikte och hår. Staven håller huvudet uppe.
    Okänd man. Blodbestänkt, målad i ansiktet och med bomull fästat i ansikte och hår. Staven håller huvudet uppe.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”The New York Times, 1893-02-02, PDF-faksimil: "ANOTHER NEGRO BURNED - HENRY SMITH DIES AT THE STAKE"”. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=9F01E5DE103BEF33A25751C0A9649C94629ED7CF. Läst 26 november 2012. 
  2. ^ Lynchlag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  3. ^ http://law2.umkc.edu/faculty/projects/ftrials/shipp/lynchingsstate.html
  4. ^ ”Strangefruit.org: Bennie Simmons”. http://www.strangefruit.org/simmons.htm. Läst 26 november 2012. 
  5. ^ Fitzhugh, W: Lynching in the New South: Georgia and Virginia, 1880-1930, University of Illinois Press, 1993, sid. 271
  6. ^ ”The New York Times, 1920-08-03, PDF-faksimil: "TEXAS MOB LYNCHES NEGRO IN JAIL YARD"”. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=F3081EF73A5511738DDDAA0894D0405B808EF1D3. Läst 26 november 2012. ”"The lynching followed announcement by authorities of a full confession made to the Grand Jury now in session and also to the District Attorney."” 
  7. ^ Allen, J & Lewis, J: Without Sanctuary: Lynching Photography in America, Twin Palms Publishers, 2000. Davidson, J W: "They say": Ida B. Wells and the Reconstruction of Race, Oxford University Press, 2007.
  8. ^ SoRelle, James M: The "Waco Horror": The Lynching of Jesse Washington. I Glasrud, B A & Smallwood, J: The African American Experience in Texas: An Anthology, Texas Tech University Press, 2007

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör lynchning.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lynchning&oldid=55884756”