iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jota_Sagittarii
Jota Sagittarii – Wikipedia Hoppa till innehållet

Jota Sagittarii

Från Wikipedia
Jota Sagittarii (ι)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension19t 55m 15,69691s[1]
Deklination-41° 52′ 05,8388″[1]
Skenbar magnitud ()+4,118[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 II-III[3]
U–B+0,911[2]
B–V+1,084[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+35,8[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +22,61[1] mas/år
Dek.: +51,40[1] mas/år
Parallax ()17,94 ± 0,21[1]
Avstånd182 ± 2  (55,7 ± 0,7 pc)
Absolut magnitud ()+0,39[4]
Detaljer
Massa1,40[3] M
Radie14[5] R
Luminositet87[3] L
Temperatur4 594 ± 41[3] K
Metallicitet-0,26[6] dex
Ålder4,74[3] miljarder år
Andra beteckningar
ι Sgr, CPD -42° 8944, FK5 1520, HD 188114, HIP 98032, HR 7581, SAO 229927 [7]

Jota Sagittarii (ι Sagittarii, förkortat Jota Sgr, ι Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 4,12[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 182 ljusår (ca 56 parsek) från solen.

Jota Sagittarii är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 II-III[3] med ett spektra av en utvecklad jättestjärna av typ K eller ljusstark jättestjärna. Den har en massa som är ca 40[3] procent större än solens massa, en radie som är ca 14[5] gånger så stor som solens och utsänder från dess fotosfär ca 87[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 600[3] K. Den är en sannolik astrometrisk dubbelstjärna.[8]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Cousins, A. W. J. (1973), "Revised zero points and UBV photometry of stars in the Harvard E and F regions", Memoirs of the Royal Astronomical Society, 77: 223–236, Bibcode:1973MmRAS..77..223C.
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 88, arXiv:1507.01466 , Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  4. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  5. ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
  6. ^ Soubiran, C.; Le Campion, J.-F.; Cayrel de Strobel, G.; Caillo, A. (June 2010), "The PASTEL catalogue of stellar parameters", Astronomy and Astrophysics, 515: A111, arXiv:1004.1069 , Bibcode:2010A&A...515A.111S, doi:10.1051/0004-6361/201014247.
  7. ^ "iot Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-07-07.
  8. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]