Jean Simmons
| Jean Simmons | |
 | |
| Född | Jean Merilyn Simmons 31 januari 1929 Islington, London, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 22 januari 2010 (80 år) Santa Monica, Kalifornien, USA |
| Utbildad vid | Aida Foster Theatre School |
| Aktiva år | 1944–2009 |
| Make | Stewart Granger (1950–1960; skilda) Richard Brooks (1960–1980; skilda) |
| Betydande roller | |
| Ofelia i Hamlet Sarah Brown i Pysar och sländor Anne Leeds i Kanske i kväll Charlotte Bronn i Hemma före mörkret Varinia i Spartacus Syster Sharon Falconer i Elmer Gantry Mary Wilson i I nöd och lust Fiona 'Fee' Cleary i Törnfåglarna | |
Enastående kvinnlig biroll i miniserie eller film 1983 Törnfåglarna | |
Bästa kvinnliga huvudroll – musikal/komedi 1956 Pysar och sländor Special Award 1958 För bästa mångsidiga skådespelerska | |
| IMDb SFDb | |
Jean Merilyn Simmons, född 31 januari 1929 i Islington i London, död 22 januari 2010 i Santa Monica i Kalifornien, var en brittisk-amerikansk skådespelare och sångerska. Simmons agerade främst i filmer, till en början i Storbritannien under och efter andra världskriget, från 1950 och framåt främst i Hollywoodfilmer. Simmons nominerades till en Oscar för bästa kvinnliga biroll för sin roll som Ofelia i Laurence Oliviers Hamlet (1948), och mottog en Golden Globe för rollen i Pysar och sländor (1955). Bland hennes övriga filmer märks Hennes kungarike (1953), Den purpurröda manteln (1953), Elmer Gantry (1960), Spartacus (1960) och I nöd och lust (1969), för vilken hon nominerades till en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll. Hon mottog även en Emmy för sin roll i miniserien Törnfåglarna (1983).
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jean Simmons var endast 14 år gammal när hon blev utvald i en grupp av dansskoleelever att spela rollen som Margaret Lockwoods syster i filmen Give Us the Moon. Sitt stora genombrott fick hon 1946 i Lysande utsikter. Denna graciösa och spröda skönhet vann sedan ytterligare popularitet för sin roll som Ofelia mot Laurence Olivier i Hamlet. För denna filmroll erhöll hon priset som bästa skådespelerska vid filmfestivalen i Venedig och nominerades för en Oscar.
1950 gifte hon sig med skådespelaren Stewart Granger och följde med honom till Hollywood där hon blev en stor stjärna. Äktenskapet slutade i skilsmässa 1960 och samma år gifte hon om sig med regissören Richard Brooks. Han regisserade henne i sin film Elmer Gantry, där hon gjorde en minnesvärd roll som evangelisten Sharon Falconer.
Simmons nominerades ännu en gång för en Oscar 1969 för filmen I nöd och lust.
2003 adlades hon, och fick titeln Officer of the Order of the British Empire.
Jean Simmons avled den 22 januari 2010 efter en tids sjukdom.[1]
Filmografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1943 – Elefantklubben
- 1945 – Gyllene vingar
- 1946 – Lysande utsikter
- 1947 – Svart narcissus
- 1948 – Hamlet
- 1949 – Den blå lagunen
- 1953 – Den purpurröda manteln
- 1953 – Hennes kungarike
- 1953 – Teatergalen
- 1954 – Desirée
- 1954 – Sinuhe egyptiern
- 1955 – Pysar och sländor
- 1957 – Kanske i kväll
- 1958 – Hemma före mörkret
- 1958 – Det stora landet
- 1960 – Lek på annans gård
- 1960 – Elmer Gantry
- 1960 – Spartacus
- 1968 – Heidi
- 1969 – I nöd och lust
- 1983 – Törnfåglarna (TV-serie) (tre avsnitt)
- 1985 – Nord och Syd (TV-serie)
- 1989 – Mord och inga visor (TV-serie) (två avsnitt)
- 1995 – Hur man gör ett amerikanskt lapptäcke
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ British actress Jean Simmons dies aged 80, Telegraph, 23 januari 2010 (engelska)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Jean Simmons.- Jean Simmons på Internet Movie Database (engelska)
|