Falcon 9
.jpg)
Falcon 9 är en delvis återanvändbar amerikansk bärraket i två steg designad av SpaceX. Första uppskjutningen gjordes från SLC-40 vid Cape Canaveral Air Force Station, den 4 juni 2010. Båda stegen drivs av Merlin raketmotorer som bränner flytande syre (LOX) och raketbränsle (RP-1) som är en mycket raffinerad form av fotogen.
Den första uppskjutningen med människor ombord gjordes den 30 maj 2020, då en Falcon 9-raket sköt upp en Dragon-kapsel på en flygning kallad SpX-DM2.
Återanvändning
[redigera | redigera wikitext]Landa raketsteg
[redigera | redigera wikitext]Efter flera försök att landa raketens första steg på en ombyggd pråm, ett så kallat Autonomous spaceport drone ship (ASDS), ute på Atlanten, som alla slutade med totalförstörda raketsteg, så lyckades man den 22 december 2015 landa första steget på land. Den 8 april 2016 lyckades man även landa ett första steg på ett ASDS ute på Atlanten. Majoriteten av de över 250 landningarna har varit till havs på ett ASDS. SpaceX har tre ASDS, Of Course I Still Love You i Kalifornien för uppskjutningar från SLC-4E, Just Read The Instructions och A Shortfall Of Gravitas i Florida för uppskjutningar från SLC-40 och LC-39A. På land finns tre landningsplatser, Landing Zone 1 och 2 i Florida och LZ-4 i Kalifornien.
.jpg)
Återanvända raketsteg
[redigera | redigera wikitext]Första steget av Falcon 9 är designad för att vara återanvändbar medan det andra steget inte är det.[1] All återanvändning i detta stycke syftar på första steget. Den första återanvändningen skedde i mars 2017. Stegets andra uppskjutning och landning var lyckad. Den andra återanvändningen skedde i juni 2017 och var också lyckad. Den tredje återanvändningen var i November 2018 och var med en Block 5 variant. Block 5 steget B1058 var det första första steget att nå bland annat 10, 15 och 19 uppskjutningar och landningar. 6 första steg har skjutits upp 15 eller fler gånger.
Varianter
[redigera | redigera wikitext]
Arbetet med att förbättra raketen har givit flera versioner av raketen.
Falcon 9 v1.0
[redigera | redigera wikitext]Den första versionen av Falcon 9 användes 5 gånger mellan 4 juni 2010 och 1 mars 2013. Raketen hade en startvikt på 333 400 kg och vid uppskjutning från LC-40 Cape Canaveral Air Force Station, Florida kunde den placera 10 450 kg i omloppsbana runt jorden.
Falcon 9 v1.1
[redigera | redigera wikitext]Den 29 september 2013 gjordes den första uppskjutningen av version 1.1. Denna version har större lyftförmåga än version 1.0. Den väger 60% mer än sin föregångare och kan placera 13 150 kg i omloppsbana runt jorden.
Falcon 9 v1.2 "Full Thrust"
[redigera | redigera wikitext]Den 22 december 2015 gjordes den första uppskjutningen av version 1.2. I början av 2017 startade SpaceX göra stegvisa förändringar av Falcon 9 Full Thrust-versionen, kallade dem för "Block 4". Den innehåller inkrementella motorstöduppgraderingar som leder till den slutliga planerade drivkraften för Block 5. Första flygningen av den fullständiga Block 4-designen (första och andra steget) var NASA CRS-12-uppdraget den 14 augusti 2017[2].
Falcon 9 Block 5
[redigera | redigera wikitext].jpg){kind=spacer}
Är en vidareutveckling av Falcon 9 v1.2. Ändringarna gör bland annat att raketen är säkrare för bemannade uppskjutningar och underlättar för återanvändningen av raketens första steg.[3] Block 5 skiljer sig visuellt från tidigare versioner genom svarta landningsben och mellansteg. Alla 229 Block 5 uppskjutningar har varit lyckade. Alla förutom 2 återanvändningar av Falcon 9 har varit med Block 5. Alla bemannade uppskjutningar har varit med Block 5.
Falcon 9 Air
[redigera | redigera wikitext]Falcon 9 Air var en föreslagen variant av Falcon 9. Planen var att avfyra raketen från ett flygplan på hög höjd.
Haveri och incidenter
[redigera | redigera wikitext]CRS-7, den nittonde uppskjutningen av en Falcon 9, den 28 juni 2015, slutade i haveri efter 2 minuter och 19 sekunder. Nyttolasten bestod av en SpaceX Dragon med förnödenheter för den internationella rymdstationen.
Ett andra haveri skedde den 1 september 2016 under ett rutin-test av raketen. Ett fel i raketens andra steg gav upphov till en explosion som ledde till att hela raketen och dess nyttolast, satelliten Amos-6 förstördes. Startplattan SLC-40 vid Cape Canaveral skadades allvarligt. Detta ledde till att reparationer behövde göras men i slutet av 2017 var SLC-40 klar att användas igen.
Data
[redigera | redigera wikitext]| Version [4] | Falcon 9 v1.0 (avvecklad) |
Falcon 9 v1.1 (avvecklad) |
Falcon 9 v1.2 (avvecklad) |
Falcon 9 Block 4 (avvecklad) |
Falcon 9 Block 5 (aktiv) |
|---|---|---|---|---|---|
| Steg 1 | 9 × Merlin 1C | 9 × Merlin 1D | 9 × Merlin 1D FT (uppgraderad) |
9 × Merlin 1D FT (uppgraderad) |
9 × Merlin 1D FT |
| Steg 2 | 1 × Merlin 1C Vakuum | 1 × Merlin 1D Vakuum | 1 × Merlin 1D Vakuum (uppgraderad) |
1 × Merlin 1D Vakuum (uppgraderad) |
1 × Merlin 1D Vakuum FT |
| Max höjd (m) | 54,9 | 68,4 | 70,0 | 70,0 | 70,0 |
| Diameter (m) | 3,66 | 3,66 | 3,66 | 3,66 | 3,66 |
| Noskon diameter (m) | - | 5,2 | 5,2 | 5,2 | 5,2 |
| Kraft (kN) | 3 807 | 5 885 | 6 806 | ? | 7607 |
| Massa (ton) | 333 | 506 | 541 | 541 | 549 |
| Last till LEO (kg) | 10 450 (från Cape Canaveral) |
13 150 (från Cape Canaveral) |
22 800 (från Cape Canaveral) |
22 800 (från Cape Canaveral) |
22 800 |
| Last till GTO (kg) | 3 400 | 4 850 | 8 300 | 8 300 (ej återanvändbar) 5,500 (återanvändbar) |
8 300 (ej återanvändbar) 5,500 (återanvändbar) |
| Last till TMI (kg) | ? | ? | 4 020 | ? | ? |
| Last till Mars (kg) | ? | ? | 4 020 | ? | 4 020 |
Uppskjutningar
[redigera | redigera wikitext]Lista över SpaceX raketuppskjutningar
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor och referenser
[redigera | redigera wikitext]- Falcon 9:s officiella hemsida
- Falcon 9:s officiella hemsida (hämtad 2023-12-04)
- Engelska Wikipedia artikeln om Falcon 9
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Elon Musk interview at MIT, October 2014”. https://www.youtube.com/watch?v=y13jbl7ASxY&t=14m20s. Läst 14 juli 2016.
- ^ ”SpaceX Falcon 9 launches CRS-12 Dragon mission to the ISS – NASASpaceFlight.com” (på amerikansk engelska). www.nasaspaceflight.com. https://www.nasaspaceflight.com/2017/08/spacex-falcon-9-launch-crs-12-dragon-mission-iss/. Läst 10 maj 2018.
- ^ ”NASAs presskonferens från LC39A vid Kennedy Space Center”. https://www.youtube.com/watch?v=xjXYSJF-7Cs?t=17m12s. Läst 27 mars 2017.
- ^ ”List of Falcon 9 first-stage boosters” (på engelska). Wikipedia. 2018-05-10. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=List_of_Falcon_9_first-stage_boosters&oldid=840491690. Läst 10 maj 2018.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
