Estniska
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Estniska | |
| eesti keel | |
| Talas i |  Estland |
|---|---|
| Region | Baltikum |
| Antal talare | 1,1 miljoner (2012)[1] |
| Status | Stabilt |
| Språkfamilj | Uraliska |
| Latinska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Estland Europeiska unionen |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | et |
| ISO 639‐2 | est |
| ISO 639‐3 | est |
| SIL | EST |
Estniska (estniska: eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk. Det tillhör, liksom finskan, den östersjöfinska gruppen. Estniskan och finskan skiljer sig dock mera från varandra än vad t. ex. svenskan och danskan eller svenskan och norskan gör. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men trycksvaga vokaler har i stor utsträckning apokoperats så att orden ofta är någon stavelse kortare. Till skillnad från finskan och den mer avlägset besläktade ungerskan saknas vokalharmoni i riksspråket (exempel: tänav, süütus, sellepärast) och de flesta dialekter.
Alfabet
[redigera | redigera wikitext]Alfabetet består av följande 27 versala bokstäver: A, B, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, Õ, Ä, Ö och Ü.[2][3] Bokstäverna C, Q, W, X och Y är inte officiella, men används i utländska egennamn.
Uttal
[redigera | redigera wikitext]Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Ett drag som är ovanligt bland världens språk är att både konsonanter och vokaler har tre fonematiska längder (kvantiteter): kort, halvlång och lång eller, som de också ibland benämns, kort, lång och överlång.[3]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder.[3] Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.
| Fonem (IPA) |
Grafem | Exempel | |
| ɑ | a | aga | "men", "emellertid" |
| e | e | ema | "mor" |
| i | i | isa | "far" |
| o | o | onu | "farbror", "morbror" |
| u | u | uus | "ny" |
| ɤ | õ | sõber | "vän" |
| æ | ä | lähen | "jag går" |
| ø | ö | töö | "arbete" |
| y | ü | ütlen | "jag säger" |
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.
| Fonem (IPA) |
Grafem | Exempel | |
| p | b | halb | "dålig" |
| t | d | kord | "gång" |
| k | g | õige | "rätt" |
| j | j | juba | "redan" |
| kː | k | õpik | "lärobok" |
| l | l | laud | "bord" |
| m | m | mets | "skog" |
| n | n | naine | "kvinna" |
| pː | p | õppima | "att lära" |
| r | r | Rootsi | "Sverige" |
| s | s | suur | "stor" |
| tː | t | raamat | "bok" |
| v | v | või | "eller, smör" |
Kasus
[redigera | redigera wikitext]Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan).
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.
| Singular | Plural | Betydelse | Suffix | |
| Nominativ | lennuk | lennukid | flygplanet | se nedan |
| Genitiv | lennuki | lennukite | flygplanets | a e i u eller inget |
| Partitiv | lennukit | lennukeid | flygplanet | t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u |
| Illativ | lennukisse | lennukitesse | in i flygplanet | -sse eller förlängning av stammens slutkonsonant[a] |
| Inessiv | lennukis | lennukites | i flygplanet | -s |
| Elativ | lennukist | lennukitest | ut ur/om flygplanet | -st |
| Allativ | lennukile | lennukitele | åt flygplanet | -le |
| Adessiv | lennukil | lennukitel | på flygplanet | -l |
| Ablativ | lennukilt | lennukitelt | från flygplanet | -lt |
| Translativ | lennukiks | lennukiteks | (så)som ett flygplan | -ks |
| Terminativ | lennukini | lennukiteni | fram till flygplanet | -ni |
| Essiv | lennukina | lennukitena | (använd) som flygplan | -na |
| Abessiv | lennukita | lennukiteta | utan flygplan | -ta |
| Komitativ | lennukiga | lennukitega | med/per flygplan | -ga |
Nominativ
[redigera | redigera wikitext]Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt.[4] Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast.
Exempel:
- lennuk on suur – flygplanet är stort
- see on lennuk – detta är ett flygplan
- osta lennuk – köp ett flygplan!
- paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)
Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.
Genitiv
[redigera | redigera wikitext]Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt,[4] attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.
Exempel:
- ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
- lennuki uks - flygplanets dörr
- lennuki ees - framför flygplanet
- lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)
Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e.
Partitiv
[redigera | redigera wikitext]Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv).[4] Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord utom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit.
Exempel:
- näen lennukit - jag ser ett flygplan
- keset lennukit - mitt i flygplanet
Partitiv singular bildas på flera sätt, till exempel genom att ändelser läggs till genitiv singular: lennuk:lennuki → lennukit; pime:pimeda → pimedat (mörk; blind); õpik:õpiku → õpikut (lärobok). I andra exempel används nominativformen: rikas:rikka → rikast (rik); lind:linnu → lindu (fågel).
Bildandet av pluralformen av partitiv kan ibland vara knepigt och formen har rykte om sig att vara bland de största utmaningarna när man lär sig estniska.
Övriga kasus
[redigera | redigera wikitext]Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sistnämnda så kallad kort illativ. Exempel: linn 'stad', genitiv linna (med halvlångt n), illativ linna (med långt n).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Estonian”. Ethnologue. http://www.ethnologue.com/18/language/est/. Läst 25 juli 2017.
- ^ ”Estniska på Resan” (PDF). maj 2011. sid. 5. https://relgotland.files.wordpress.com/2011/05/svensk-estnisk-ordlista-tll-resan.pdf. Läst 25 juli 2017.
- ^ [a b c] ”Estniska - Lingvopedia lingvo” (PDF). Lingvopedia. Impressum. Arkiverad från originalet den 20 september 2017. https://web.archive.org/web/20170920054555/http://lingvo.info/sv/lingvopedia/estonian. Läst 25 juli 2017.
- ^ [a b c] Collinder (1945), s. 155.
Källförteckning
[redigera | redigera wikitext]- Collinder, Björn; Aavik Johannes, Loorits Oskar (1945). Svensk-estnisk hjälpbok (2. genomsedda uppl.). Uppsala. Libris 477916
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] |
Wikipedia har en upplaga på Estniska. |
- Svenska Estniska Ordbok
- English-Estonian Dictionary
- Eesti keele käsiraamat (på estniska)
- Eesti keele seletav sõnaraamat (på estniska)
- "Eesti keel ja meel (Estland: språk och kultur)" En audiovisuell kurs i estniska. Passar bäst för dem som redan har lärt sig språkets grunder. Undervisningsspråken är engelska, tyska, holländska, franska, italienska, rumänska, ryska, grekiska och ungerska.
- Uppsala universitets undervisning i estniska Undervisningen i så kallade små språk har koncentrerats till ett universitet i Sverige, för estniskan till Uppsala universitet.
| |||||