iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: https://sv.wikipedia.org/wiki/Cern
Cern – Wikipedia Hoppa till innehållet

Cern

Från Wikipedia
CERN
Flygbild över CERN
OrganisationsnamnEuropean Organization for Nuclear Research
Bildad1954
SäteMeyrin, kantonen Genève, Schweiz
Medlemmar23 länder
OrdförandeUrsula Bassler
GeneraldirektörFabiola Gianotti
Budget1 197 miljoner CHF (2020)
Personal3 500
Webbplatshttps://home.cern/
Inuti CERN:s LHC-tunnel.

CERN (franskt uttal: ['sɛʁn]) (fullständigt namn på franska: Organisation européenne pour la recherche nucléaire och på engelska: European Organization for Nuclear Research) (svensk översättning: Europeiska organisationen för kärnforskning), är världens största partikelfysiklaboratorium, beläget i Genèves förorter i Schweiz, på gränsen till Frankrike. CERN grundades 1954.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Konventionen för att etablera CERN skrevs under 29 september 1954 av 12 länder. Idag (2020) är det 23 medlemsländer. CERN ligger utanför Genève på gränsen mellan Schweiz och Frankrike.

Det ursprungliga namnet var Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire, förkortat CERN. 1954 bytte man namn till Organisation Européenne pour la Recherche Nucléaire men behöll den gamla förkortningen.

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

CERN betraktas som det ledande laboratoriet i världen för högenergifysik och världens största laboratorium för forskning inom partikelfysik. Den forskning som bedrivs är i första hand elementarpartikelfysik men även fundamental fysik inom angränsande områden. CERN sysselsätter drygt 2 500 personer. Mer än 10 000 gästforskare från över 113 länder, och mer än hälften av världens partikelfysiker deltar i forskning vid CERN. Mer än 600 forskningsinstitut och universitet runt om i världen använder CERN i sin forskning.[1]

Large Hadron Collider

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Large Hadron Collider

En stor händelse vid CERN var invigningen av partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC. I anläggningen studerar man materiens minsta beståndsdelar för att bland annat försöka förstå hur universum bildades och vilka fundamentala krafter som styr vår värld.

Experimenten vid LHC planerades starta under 2008. På grund av felaktiga elektriska kopplingar mellan två av acceleratorns magneter misslyckades de inledande körningarna av LHC den 19 september 2008. Den 16 oktober samma år publicerades en ingående rapport över vad som hade gått fel, trots detta fullföljdes invigningen av LHC.

LHC har dock reparerats och fortsatta experiment drogs igång med gradvis ökande energier under hösten 2009 enligt en reviderad plan. Den 23 november kunde två protonstrålar för första gången accelereras i motsatta riktningar med energier på 450 GeV per stråle.[2] Den 1 december hade protonstrålarna nått rekordnivån 1,18 TeV.[3] Experiment med full kapacitet, 7 TeV, kom igång på våren 2010.

Övrig forskning

[redigera | redigera wikitext]

CERN forskar inte bara inom partiklar utan ligger också långt fram inom IT-området, till exempel utvecklades World Wide Web vid laboratoriet som idag är ledande med avseende på utvecklingen av Grid-tekniken inom Europa där Sverige deltar genom SweGrid-projektet.

CERN:s första accelerator var en 600 MeV synkrocyclotron och byggdes 1957. Med denna kunde experiment inom partikelfysik och kärnfysik genomföras. Synkrocyclotronen var i drift ända fram till 1990. 1964 övertogs experimenten inom partikelfysik av den nya och mer kraftfulla protonsynkrotronen.

Personal och budget

[redigera | redigera wikitext]

2018 hade CERN cirka 3 500 heltidsanställda och drygt 14 000 associerade forskare, forskarstudenter och ingenjörer[4] (som representerar 500 universitet och 80 nationaliteter), ungefär hälften av världens partikelfysiker, arbetar med experiment som genomförs vid CERN.

Medlemsländer, associerade medlemmar och observatörer betalar 2020 omkring 1 197 miljoner CHF (ungefär 12 miljarder svenska kronor, maj 2020) till CERN.[5]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

HSSIP – High-School Student Internship Program

[redigera | redigera wikitext]

HSSIP är en unik möjlighet för gymnasieelever att under två veckors tid praktisera på CERN tillsammans med andra elever från samma land. Eleverna får en handledare och ett projekt som de arbetar med i grupper under de två veckorna. Det ges också föreläsningar, studiebesök och ett rikt social program. Första HSSIP hölls 2017 då sammanlagt 5 utvalda medlemsländer deltog med cirka 24 elever under separata perioder. 2018 fick 5 andra medlemsländer samma chans och planen är att detta projekt ska fortgå på liknande sätt i framtiden.[6]

Deltagande länder 2017

[redigera | redigera wikitext]

Deltagande länder 2018

[redigera | redigera wikitext]

S'Cool Lab Summer Camp

[redigera | redigera wikitext]

S'Cool Lab Summer Camp är en sommarforskarskola för 24 gymnasieelever från hela världen som får utforska den fascinerande världen av partikelfysik på CERN. Föreläsningar, egna projekt och studiebesök på CERN-området utlovas.[7]

Summer Student Program

[redigera | redigera wikitext]

Detta är ett program för universitet- och högskoleelever som studerar fysik, datateknik eller till ingenjörer från flera olika länder. Under en sommar (8-13 veckor) får de tillsammans delta i det dagliga arbetet på CERN och de experiment som utförs där. Sommarstudenter deltar i en rad av föreläsningar med fokus på teoretisk och experimentell partikelfysik samt datakunskap som förberetts specifikt för dem. Föreläsningarna hålls av forskare från hela världen.[6]

Beamline for Schools

[redigera | redigera wikitext]

Beamline for Schools är en möjlighet för gymnasieelever att som grupp få komma till CERN och testa ett experiment som de själva har planerat. Det är en tävling med många ansökande lag, där de två bästa lagen får åka till CERN.[8]

Medlemsländer

[redigera | redigera wikitext]
CERN:s medlemsländer

Associerade medlemsländer

[redigera | redigera wikitext]
Medlemskandidater
Övriga

Observatörer

[redigera | redigera wikitext]

CERN i litteraturen

[redigera | redigera wikitext]

CERN figurerade i boken Änglar och demoner av Dan Brown.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”CERN”. Big Science Sweden. https://www.bigsciencesweden.se/sv/var-verksamhet/forskningsanlaggningar/cern/. Läst 23 maj 2020. [död länk]
  2. ^ ”Two circulating beams bring first collisions in the LHC”. CERN Press Office. 23 november 2009. Arkiverad från originalet den 25 november 2009. https://web.archive.org/web/20091125223749/http://press.web.cern.ch/press/PressReleases/Releases2009/PR17.09E.html. Läst 25 november 2009. 
  3. ^ LHC har satt nytt världsrekord, DN (2009-11-30)
  4. ^ ”CERN Annual Personnel Statistics 2018”. CERN. 23 maj 2019. http://cds.cern.ch/collection/CERN%20Annual%20Personnel%20Statistics?ln=en. Läst 23 maj 2020. 
  5. ^ ”2020 Annual Contributions to CERN budget”. CERN. 13 december 2019. Arkiverad från originalet den 17 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200617185423/http://fap-dep.web.cern.ch/rpc/2020-annual-contributions-cern-budget. Läst 23 maj 2020. 
  6. ^ [a b] ”Summer student programme | CERN” (på engelska). home.cern. https://home.cern/students-educators/summer-student-programme. Läst 12 juni 2018. 
  7. ^ ”S'Cool LAB Summer Camp (23 July 2017 – 5 August 2017) · Indico”. Indico. https://indico.cern.ch/event/570855/. Läst 12 juni 2018. 
  8. ^ ”Beamline for Schools” (på engelska). Beamline for Schools. http://beamline-for-schools.web.cern.ch/. Läst 12 juni 2018. 
  9. ^ ”International Relations – Cyprus”. CERN. 25 februari 2020. https://international-relations.web.cern.ch/stakeholder-relations/states/cyprus. Läst 23 maj 2020. 
  10. ^ ”International Relations – Slovenia”. CERN. 25 februari 2020. https://international-relations.web.cern.ch/stakeholder-relations/states/slovenia. Läst 23 maj 2020. 
  11. ^ ”International Relations – Lithuania”. CERN. 25 februari 2020. https://international-relations.web.cern.ch/stakeholder-relations/states/lithuania. Läst 23 maj 2020. 
  12. ^ ”International Relations – Croatia”. CERN. 25 februari 2020. https://international-relations.web.cern.ch/stakeholder-relations/states/croatia. Läst 23 maj 2020. 
  13. ^ ”CERN Council responds to Russian invasion of Ukraine”. CERN. https://home.cern/news/news/cern/cern-council-responds-russian-invasion-ukraine. Läst 8 mars 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cern&oldid=56092570”