1 maj

	◄◄ ◄ 1 maj ► ►►
	Veckodag 2024: Onsdag
	Apr · Maj · Jun
	Årets 121:a dag; (122:a under skottår); 244 dagar till årets slut;
	2024
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 1 maj ; Se även Mall:1 maj

Den här artikeln handlar om datumet 1 maj. För arbetarrörelsens dag, se första maj.

1 maj är den 121:a dagen på året i den gregorianska kalendern (122:a under skottår). Det återstår 244 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Helgdagar

Stora delar av världen: Första maj (arbetarrörelsens internationella dag; även flaggdag i ett flertal länder)
Wiccaner: Beltane (fest för att fira vårens ankomst, även firad bland av kelter i gamla tider)

Nationaldagar

Marshallöarna: Konstitutionsdagen (till minne av att landet fick självstyre från USA denna dag 1979)

Övriga

Budapestbakelsens dag^[1]

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Valborg
Föregående i bokstavsordning
- Filippus – Namnet fanns på dagens datum före 1901, som ersättning för det tidigare Philippus och Iacobus, till minne av Jesu lärjunge med namnet Filippus. 1901 utgick det och ersattes av den modernare namnformen Filip, som då flyttades till 2 maj.
- Maj – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 19 maj, där det har funnits sedan dess.
- Maja – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 28 februari och utgick 2001.
- Philippus och Iacobus – Dessa båda namn fanns på dagens datum före 1901, till minne av två av Jesu apostlar, men blev före detta år ersatta av Filippus.
- Valborg – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Philippus och Iacobus och Filippus
- 1901–1985 – Valborg
- 1986–1992 – Valborg, Maj och Maja
- 1993–2000 – Valborg och Maj
- Från 2001 – Valborg
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[2] (revidering 2020) – Valborg

I föregående i revideringar^[3]
- 1929 – Valborg
- 1950 – Valborg
- 1964 – Valborg
- 1973 – Valborg
- 1989 – Valborg
- 1995 – Valborg
- 2000 – Valborg
- 2005 – Valborg
- 2010 – Valborg
- 2015 – Valborg
- 2020 – Valborg

Händelser

305 – De romerska kejsarna Diocletianus och Maximianus abdikerar från kejsartronen och överlämnar den till Constantius I Chlorus och Galerius. Diocletianus abdikerar på grund av sjukdom och blir därmed den ende romerske kejsare, som ger upp tronen frivilligt, medan medkejsaren Maximianus abdikerar på hans uppmaning. Constantius I Chlorus är mycket mildare än Diocletianus och Maximianus i förföljandet av kristna, men Galerius är mycket hård mot de kristna, så när Constantius stupar i Britannien året därpå fortsätter förföljandet med förnyad kraft.
1045 – Benedictus IX abdikerar för andra gången från påvestolen och säljer ämbetet till sin gudfar Johannes Gratianus, som själv blir påve med namnet Gregorius VI fyra dagar senare. Han abdikerar dock redan året därpå och efter att Clemens II har varit påve i knappt ett år återkommer Benedictus IX för tredje gången i ämbetet 1047.
1346 – Det svenska kungaparet Magnus Eriksson och Blanka av Namur testamenterar Vadstena kungsgård till heliga Birgitta, för att bli grunden till hennes tilltänkta kloster. Hon har formulerat sin klosterregel året före, men det dröjer till 1370, innan hon lyckas få påven att godkänna sin klosterorden och till 1384, innan klostret kan invigas (elva år efter hennes död).
1707 – Kungarikena England och Skottland, som har haft gemensam regent och därmed varit i personalunion sedan 1603, går genom de så kallade Unionsakterna i realunion och bildar Storbritannien, medan Irland, som har stått under engelskt styre sedan 1100-talet, förblir ett eget kungarike till 1801. Akterna gör lag av det unionsfördrag, som de båda länderna har ingått året före och därigenom avskaffas de engelska och skotska parlamenten och det nya landet får ett gemensamt parlament, med säte i London. Dessutom blir de båda ländernas regerande drottning Anna Storbritanniens första regent, medan hon alltså behåller titeln drottning av Irland.^[4]
1723 – En stor brand utbryter i Katarinakvarteret på Södermalm i Stockholm. Omkring 500 hus, inklusive Katarina kyrka, brinner ner och 7000 människor blir hemlösa. Kyrkan återuppbyggs på tio år, men trots att man förbjuder övriga hus att återuppbyggas i trä får några av dem ändå detta material. Två veckor senare slår blixten ner i staden och förstör två andra kyrkor.
1776 – Juristen, professorn och jesuiten Adam Weishaupt grundar den religiösa Illuminatiorden i den bayerska staden Ingolstadt. Den grundas i upplysningstidens anda, men anses så småningom av bayerska staten utgöra ett sådant hot mot kristendomen, att den tio år senare förbjuds.
1786 – Wolfgang Amadeus Mozarts opera Figaros bröllop (Le nozze di Figaro, ossia la folle giornata), med libretto av Lorenzo Da Ponte, har urpremiär på Burgtheater i den österrikiska huvudstaden Wien, under Mozarts egen ledning. Operan bygger på komedipjäsen Figaros bröllop av den franske dramatikern Pierre de Beaumarchais.
1786 – Riksdagen 1786 inleds i Stockholm.
1837 – Det svenska optiska telegrafnätet öppnas för allmän korrespondens och blir därmed världens första statligt producerade teletjänst för allmänheten. Nätet har funnits sedan 1794, men tidigare varit reserverat för militären och statsledningen. Det läggs ner 1881, när den elektriska telegrafen har konkurrerat ut den och telefonen har introducerats.
1869 – Revyteatern Folies Bergère invigs på rue Richer 32 i Paris. Den når sin höjdpunkt mellan 1890-talet och 1920-talet, men existerar än idag (2024).
1886 – En allmän strejk utbryter i USA. Den eskalerar snabbt och leder tre dagar senare till den så kallade Haymarketmassakern i Chicago, då flera strejkande arbetare omkommer i ett upplopp. Strejken blir i slutänden dock en seger för arbetarna, eftersom den leder till att åtta timmars arbetsdag införs i USA. Till minne av massakern och strejken är första maj numera arbetarnas internationella dag och helgdag i de flesta länder världen runt. I USA firas Labour Day första måndagen i september som är allmän helgdag.
1890 – Svenska arbetare går för första gången ut i demonstrationer, med krav på åtta timmars arbetsdag, på årsdagen av utbrottet av den amerikanska generalstrejken 1886. Det dröjer till 1919, innan åttatimmarsdagen införs i Sverige och till 1939, innan första maj blir allmän helgdag i landet.
1931 – Skyskrapan Empire State Building på Manhattan i New York invigs efter en byggtid på två år. Med sina 102 våningar och 443,2 meters höjd är det världens högsta byggnad och förblir så i över 40 år, innan World Trade Center (också på Manhattan) invigs 1972.
1940 – Tre veckor efter att tyskarna har inlett invasionen av Norge blir Tromsø blir provisorisk norsk huvudstad, då kung Håkon VII och regeringen har flytt dit. Den 7 juni lämnar de dock Norge och går i exil till London, där de förblir till krigsslutet 1945.
1945 – Den tyske propagandaministern och rikskanslern Joseph Goebbels och hans hustru Magda mördar sina sex barn i Führerbunkern i Berlin, där de har levat de senaste månaderna. Därefter begår de själva självmord och flera generaler följer deras exempel. Detta sker dagen efter att Adolf Hitler och hans nyblivna hustru Eva Braun har tagit sina liv. När Goebbels, som Hitler har utsett till rikskansler, nu är död övertar storamiralen Karl Dönitz den tyska regeringsmakten i en provisorisk tysk regering. Denna existerar fram till 23 maj, då de allierade upplöser den och själva tar över styret över Tyskland.
1953 – I enlighet med Parisfördraget öppnas en gemensam marknad för handel med stål mellan de sex medlemsländerna Frankrike, Västtyskland, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg (gemensam marknad för kolhandel har öppnats redan den 10 februari samma år).
1958 – Upphävande av passkontrollen vid de internordiska gränserna träder i kraft för de fyra medlemsländerna Danmark, Finland, Norge och Sverige (med undantag för Grönland, Färöarna, Jan Mayen och Svalbard). Detta innebär, att medborgare från dessa länder inte behöver medföra pass eller andra legitimationshandlingar, vid resa mellan länderna. Island ansluts till passunionen 1965 och Färöarna 1966.
1967 – Den världskände amerikanske rock'n'roll-sångaren Elvis Presley och Priscilla Wagner gifter sig. Äktenskapet varar till 1973, då makarna skiljer sig och de får tillsammans dottern Lisa Marie.
1969 – Det svenska experimentkärnkraftverket Ågestaverket är nära att drabbas av härdsmälta, då ett läckage uppstår, vilket ger upphov till översvämning, som slår ut en del av säkerhetssystemet.
1982 – Den brittiska flottan når fram till Falklandsöarna och börjar bomba flygplatsen i huvudstaden Port Stanley. Falklandskriget mellan Storbritannien och Argentina har då pågått i en månad och kommer att vara till mitten av juni.
2004 – Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern blir medlemmar av Europeiska unionen. Denna utvidgning av unionen med tio nya medlemsstater på en gång är den största i unionens historia och utökar antalet medlemsstater från 15 till 25.
2009 – En ändring av den svenska äktenskapsbalken träder i kraft efter beslut av riksdagen en månad tidigare. Ändringen innebär att samkönat äktenskap blir tillåtet i landet och att personer av samma kön därmed kan gifta sig. Därmed upphör den äktenskapsliknande parformen registrerat partnerskap, som har varit homosexuellas motsvarighet till äktenskap sedan 1995.
2011
- Den förre påven Johannes Paulus II, som avled 2005, blir saligförklarad av efterträdaren Benedictus XVI. Han blir därmed den tredje 1900-talspåven som saligförklaras.

Födda

1218 – Rudolf I, tysk-romersk kejsare från 1273
1238 – Magnus Lagaböter, kung av Norge från 1263
1517 – Svante Sture den yngre, svensk greve och friherre, Sveriges riksmarsk 1560/1561–1564
1595 – Lars Kagg, svensk greve, riksråd och fältmarskalk, Sveriges riksmarsk från 1660
1672 – Joseph Addison, brittisk, författare, politiker och essäist, grundare av tidningen The Spectator
1769 – Arthur Wellesley, brittisk fältmarskalk och politiker, hertig av Wellington, överbefälhavare i slaget vid Waterloo, Storbritanniens premiärminister 1828–1830 och 1834
1780 – John McKinley, amerikansk jurist och politiker, senator för Alabama 1826–1831 och 1837
1802 – Martin Disteli, schweizisk konstnär
1830 – Guido Gezelle, belgisk författare och präst
1845 – Lawson Tait, brittisk läkare och gynekolog
1850 – Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn, brittisk prins
1852
- Calamity Jane, amerikansk äventyrare, prickskytt och sjuksköterska
- Santiago Ramon y Cajal, spansk läkare, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1906
1856 – Samuel H. Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907
1868 – Fredrik Karl av Hessen, tysk prins, vald men aldrig tillträdd kung av Finland 1918
1872 – Hugo Alfvén, svensk tonsättare, violinist, körledare, dirigent och målare
1881 – Pierre Teilhard de Chardin, fransk jesuitpräst, geolog och filosof
1882 – Oscar Åberg, svensk skådespelare och inspicient
1894 – Maria Restituta, österrikisk saligförklarad nunna och sjuksköterska
1895 – Nikolaj Jezjov, sovjetisk politiker, chef för sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD 1936–1938
1896
- Mark Wayne Clark, amerikansk general
- Herbert Backe, tysk nazistisk politiker, Tysklands riksnäringsminister 1942–1945
1900 – Leon Björker, svensk operasångare
1903 – Gösta Hådell, svensk kompositör, musikdirektör och vissångare
1912 – Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare
1913 – Harald Larsson, svensk skogsinspektör och centerpartistisk riksdagsledamot
1915 – Hanns-Martin Schleyer, tysk jurist och industriledare, ordförande för västtyska arbetsgivarföreningen 1977 (mördad 1977)
1916 – Glenn Ford, kanadensisk-amerikansk skådespelare
1917 – Danielle Darrieux, fransk skådespelare och sångare
1919 – Dan O'Herlihy, irländsk skådespelare
1920 – Magnus von Platen, svensk litteraturvetare och författare
1921 – Gyula Bereznai, ungersk matematiker
1923 – Joseph Heller, amerikansk författare
1924 – Grégoire Kayibanda, rwandisk politiker, Rwandas president 1961–1973
1930
- Maj Fant, svensk mannekäng, pr-kvinna, socionom, författare, journalist och tv-personlighet
- Marion Walter Jacobs, "Little Walter", amerikansk munspelare och sångare
1931 – Torsten Sjöholm, svensk skådespelare och teaterregissör
1932 – Berndt Egerbladh, svensk jazzmusiker, kompositör och tv-programledare
1934 – Laura Betti, italiensk skådespelare
1936
- Erwin Bischofberger, svensk jesuit, professor och författare
- Hasse Wallman, svensk kompositör, sångtextförfattare, regissör, manusförfattare, produktionsledare och direktör
1937 – Bo Nilsson, svensk kompositör och sångtextförfattare
1946 – John Woo, kinesisk regissör och manusförfattare
1950 – Dann Florek, amerikansk skådespelare
1953 – Ed Perlmutter, amerikansk demokratisk politiker
1954
- Ma Oftedal, svensk präst och författare
- Ray Parker Jr., amerikansk gitarrist, låtskrivare och producent
1955 – Stefan Feierbach, svensk barnskådespelare
1957 – Steve Meretzky, amerikansk datorspelsutvecklare
1964 - Johan Lindholm, fackföreningsman, ordförande i Landsorganisationen i Sverige 2024 -
1965 – Figge Norling, svensk skådespelare och teaterregissör
1967 – Tim McGraw, amerikansk countryartist
1968
- Oliver Bierhoff, tysk fotbollsspelare
- Eric Douglas, svensk finansman
- D'arcy Wretzky, amerikansk musiker, medlem i gruppen The Smashing Pumpkins
1969
- Wes Anderson, amerikansk filmregissör och manusförfattare
- Carrie Stevens, amerikansk fotomodell och skådespelare
1972 – Royston Langdon, brittisk musiker, medlem i gruppen Spacehog
1971 – Catti Brandelius, svensk musikartist, konstnär, regissör och manusförfattare
1976 – Anna Olsson, svensk längdskidåkare, OS-guld 2006
1977 – Per Gavatin, svensk skådespelare och manusförfattare
1981
- Jonas Sjöstrand, svensk tonsättare och matematiker
- Alexander Hleb, vitrysk fotbollsspelare
1984 – Alexander Farnerud, svensk fotbollsspelare
1986 – Adrian Lux, svensk discjockey och musikproducent
1988 – Teodor Peterson, svensk längdskidåkare
1989
- Calle Sterner, svensk dansare och danslärare
- Emma Wikén, svensk längdskidåkare, bragdmedaljör
1991 – Bartosz Salamon, polsk fotbollsspelare
1996 – William Nylander, svensk ishockeyspelare
2002 – Chet Holmgren, amerikansk basketspelare
2004 – Charli D'Amelio, amerikansk Tiktok-kändis

Avlidna

1118 – Edith av Skottland, Englands drottning
1539 – Isabella, portugisisk prinsessa, drottning av Kastilien, Aragonien och Neapel samt tysk-romersk kejsarinna
1555 – Marcellus II, påve
1572 – Pius V, född Antonio Ghislieri, helgon, påve
1847 – Jesse Speight, amerikansk demokratisk politiker, senator för Mississippi
1857
- Stephen Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator för Mississippi
- Frederick Scott Archer, brittisk fotograf och uppfinnare
1871 – Charles Manly, amerikansk whigpolitiker, guvernör i North Carolina
1873 – David Livingstone, brittisk missionär och upptäcktsresande
1891 – Ferdinand Gregorovius, tysk historiker och författare
1904 – Antonín Dvořák, tjeckisk tonsättare
1915 – Carl Silow, svensk flygpionjär och löjtnant
1920 – Margareta av Connaught, brittisk prinsessa, Sveriges kronprinsessa
1927 – Oscar Swahn, svensk tävlingsskytt
1945
- Joseph Goebbels, tysk nazistisk politiker, Tysklands propagandaminister, rikskansler
- Magda Goebbels, tysk kvinna, känd som ”Tysklands första dam”
- Hans Krebs, tysk general
- Wilhelm Burgdorf, tysk general
1950 – Sigfrid Lindström, svensk författare och översättare med pseudonymen Tristan
1958 – Oscar Torp, norsk arbeiderpartistisk politiker, Norges statsminister
1963 – Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare
1964 – Håkan von Eichwald, finlandssvensk kapellmästare och kompositör
1965 – Spike Jones, amerikansk musiker, orkesterledare, arrangör och trumslagare
1972 – Artur Rolén, svensk skådespelare, sångare och revyartist, mest känd i rollen som Klabbarparn i Åsa Nisse-filmerna
1978 – Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare
1982 – William Primrose, brittisk violast
1983 – Linda Larsson, svensk författare och manusförfattare
1990 – Yvonne Floyd, svensk manusförfattare
1993 – Warren P. Knowles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin
1994 – Ayrton Senna, brasiliansk racerförare
1996
- Herbert Brownell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1953–1957
- David M. Kennedy, amerikansk republikansk politiker, ekonom och affärsman, USA:s finansminister 1969–1971
1997 – Bo Widerberg, svensk filmregissör
1998 – Eldridge Cleaver, amerikansk aktivist, en av grundarna av Svarta pantrarna
2001 – Elsa Prawitz, svensk skådespelare, manusförfattare och musiktextförfattare
2006 – Johnny Paris, amerikansk musiker, medlem i gruppen Johnny and the Hurricanes
2008 – Anthony Mamo, maltesisk politiker, Maltas generalguvernör 1971–1974 och president 1974–1976
2011 - Henry Cooper, brittisk boxare
2013 – Chris ”Mac Daddy” Kelly, amerikansk hiphop-artist i gruppen Kris Kross
2014
- Bjørn Barth, norsk diplomat och officer
- Juan Formell, kubansk salsamusiker och kompositör
2015 – Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour
2017 – Mike Lowry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i staten Washington 1993–1997
2021 – Olympia Dukakis, amerikansk skådespelare
2023
- Pugh Rogefeldt, svensk sångare och låtskrivare
- Lotta Bouvin-Sundberg, journalist och programledare på SVT.
- Ola Lundberg, röstskådespelare. Känd som röst åt Televinken.
- Per Åhlin, svensk konstnär, tecknare, animatör och filmregissör.

Källor

^ Budapestbakelsens dag på Facebook
^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1 maj.
Bilder & media

[1] Budapestbakelsens dag på Facebook

[2] ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.

[3] ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

[4] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[1]

[2]

[3]

[4]