iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: https://runeberg.org/svetym/0149.html
61 (Svensk etymologisk ordbok)
- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
61

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - brasa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bridge, från eng. bridge(whist).

bridong, 1776, från f ra. bridon, till
bride, betsel, av germ. ursprung, jfr ags.
brigdils, tygel, töm (eng. bridle), till
bregdan röra, svinga (eng. bride, fläta),
fsax. bregdan, fläta osv. (se brås).

brigad, 1656, från fra. brigade = ital.
brigata, till briga, strid; jfr följ.

brigantin = fra., av ital. brigantino,
sjörövarskepp, avledn. av brigante, fra.
brigand, rövare, till ital. briga strid;
jfr föreg. o. följ.

brigg, 1768 = da. brig, från eng. brig,
varav även ty. brigg, lty. o. fra. brick;
sannol. förkortning av brigantin (se
föreg.).

brikett, 1880-t., från fra. briquet,
avledn. av brique, tegelsten, egentl,
germanskt; se bricka 1.

briljant, adj., 1747, o. briljera, 1744,
från fra. brillant, briller, till beryll; jfr
brillor.

brillor, 1540, äldst i överförd betyd,
’oreda, svek’ o. i uttr. sätta brillor på
ngn
o. d., bedraga; från lty. brill(e) =
ty. brille, ä. ty. berille, barille, från ital.
barelle, glasögon, av lat. beryllus, se
beryll o. förbrylla. — I ä. nsv. annars
ögnaglas o. glasögon, t. ex. Spegel
1685.

[brind, sv. dial., älg, se under älg].

1. bringa, sbst., bröst, barm, Var. rer.
1538 - isl. bringa, da. bringe; jfr isl.
bringr, kulle, o. sv. ortnamn på Bring-;
sannol. med grundbetyd, av något fram-
el. uppskjutande, av ie. *bhrenk- i
avljudsförh. till litau. branks(z)óti, skjuta fram
(se Bråviken), växlande med *bhreng-
i brink o. *bhrend- (bhrond-) i brant;
jfr under barm (slutet). — Hör
emellertid bröst till germ. roten breus, svälla
o. d., kunde man dock tänka på en
liknande härledning av bringa: litau.
brìnkti, svälla, kvälla fram.

2. bringa, vb, 1524 = da. bringe, från
mlty. bringen, av fsax. bringan = fhty.,
ags. bringan (ty. bringen, eng. bring),
got. briggan; med den allmänt västgerm
avljudsformen *brangian = fsax.
brengian, ä. ty. brengen osv. (jfr vinda:
vända
), vartill sannol. ursprungl. det
sedermera till bringa överförda ipf.
got. brâhta (av *branht-), ty. brachte, osv.
Med motsvar. blott i kelt. spr.: kymr.
he-brwng, föra fram, korn. hem-bronk
(futurum). Jfr Fick4 2: 186 ävensom
Brugmann IF 12: 154.

brink = fsv., da.; trol. lån från mlty.
brink, backe, brädd = eng. (lån?); jfr
det inhemska sv. dial. bräkka (brikka),
fsv. brækka = isl. brekka, med -kk- av
-nk- (jfr t. ex. blank ~ black), samt ä.
da. brink, brant, av en ie. rot bhreng
(jfr under bringa 1).

brinna = fsv., möts v. isl. brinna
(sällsynt), got., fsax., fhty, brinnan, ags.
beornan (eng. burn), snarast av en ie.
stam *bhrenu̯ (med germ. assimilation
av nu̯ till nn; jfr under mindre o.
rinna), av en (sannol. med presentiskt
H) utvidgad form av *bhren- i fsv.
avljudsformen bruni (se brånad); avlägset
besl. med lat. fervēre, sjuda (ie. *bheru̯-).
De germ. formerna med -e- (-æ-) med
samma betyd, höra till bränna. Ifråga
om uppkomsten av nn äro vinna o.
kanske rinna att jämföra. — Se f. ö.
brunn, brunst.

brio, o. 1800 (i lex.), av ital. brio,
livlighet.

bris, Dalin 1850 = da., från lty. bris(e)
= holl. bries, ä. eng. brise. Det germ.
ordet uppges ofta vara lån från fra.
brise = span. brisa. Snarare är
förhållandet motsatt; jfr t. ex. östfris, brîsen,
bryta med buller; sannol. till en germ.
ljudrot bris av samma slag som brus i
brusa. Se Th. Braune ZfromPh. 30:
709 f. Neng. breeze är icke säkert
etymol. identiskt med de nämnda germ.
orden.

brissling, skarpsill, S. Ödmann 1785,
norskt ord, från lty. brêtling (ty.
breitling); avledn. av bred.

brist, fsv. brist (jämte bræst brust,
bryst
), brist, försummelse, även: spricka,
remna, motsv. da. brist, brøst, ä. da.
brest, isl. brestr, m., fhty. brest; i
avljudsförh. till mlty. borst, ags. byrst; av germ.
*bresti- resp. *brasli-, brusti-; till brista
såsom ty. gebrechen, brist, till germ.
*brekan, (i bräcka).

brista, fsv. brista jämte bræsta = isl.
bresta, även: braka, ä. da. breste, da.
briste, fsax., fhty. brestan (ty. bersten),
ags. berstan (eng. burst); besl. med isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free