iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.

Link to original content: https://runeberg.org/nfbk/0073.html

		Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 113-114 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haute-lisse - Haute-Loire. Se Loire, Haute - Haute-Marne. Se Marne, Haute - Hautes-Alpes. Se Alpes 2 - Haute-Saône. Se Saône, Haute - Haute-Savois. Se Savois, Haute - Hautes fagnes. Se Belgien sp. 1248 - Hautes-Pyrénées. Se Pyrénées, Hautes - Haute-taille - Hauteur - Haute-Vienne. Se Vienne, Haute - Hauteville - Hauteville la Guichard - Haute-volée - Haut goût. Se Goût - Hautmont - Hautpoul, Marie Constant Fidèle Henri Amand, markis d'H. - Hautpoul, Alphonse - Haut-relief. Se Relief - Haut-Rhin. Se Belfort 1 - Hauvette, Henri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillhör Statens historiska museum. Den
intressanta tapeten "Dansande bondfolk"
å Gripsholm (se fig. 7 till art. Dans) är
likaledes väfd i Sverige på 1500-talet, efter
tysk komposition. Tillverkningen synes
dock ha snart nog afstannat. På
1700-talet gjordes ånyo försök att upplifva
haute-lisse-fabrikationen. En prydlig tapet
med svenska riksvapnet, utförd efter ritning af
Rehn, tillhör k. husgerådskammaren och förvaras i
Statens hist. museum; en annan, ett genrestycke,
förvaras å Ulriksdal och är utförd af målaren
P. Hilleström, som jämväl i haute-lisse-väfnad
utfört det å Gripsholm förvarade porträttet af
öfverintendenten Hårleman. Af Hilleström äro
äfven de väfda porträtt af konung Gustaf III,
som finnas å Drottningholm, Skokloster och i
Uppsala universitet. — Men vid sidan af dessa
mera konstnärliga tillverkningar har från äldre
tider i Sverige och jämväl i Norge såsom husslöjd
idkats ett mera anspråkslöst haute-lisse-väfveri,
användt för väggbonader, sängtäcken, dynvar
o. d. och hvars alster i Skåne, där konsten
ännu, ehuru sparsamt, torde öfvas, betecknande
nog kallas flamsk, d. v. s. flandrisk
väfnad. De äldre svenska och norska mönstren,
med sina långsträckta, stela, i rader ställda
figurer, tyckas i all sin landtliga råhet häntyda
på gamla, medeltida förebilder, som blifvit
århundraden igenom traditionellt upprepade. Prof
finnas i Nordiska museet, i Nationalmuseum och
i flera af landsortens museer. — Den skånska,
s. k. rödlakans-väfven har vissa likheter
med de gamla basse-lisse-väfnaderna, liksom
den svenska flossa-väfnaden (se Flossa)
påminner om de franska savonnerierna. —
Litt.: Guiffrey, "Histoire générale de la
tapisserie" (med Müntz och Pinchart, 1878—85),
G. Upmark, "Tapetväfveriet i Sverige under
de första Vasakonungarna" (i "Meddel. från
Sv. slöjdföreningen", 1886), och J. Böttigers
praktverk "Svenska statens samling af väfda
tapeter" (3 bd, 1895—96). Jfr äfven G. Upmark
d. y., "Om väfda tapeter" (i "Ord och bild", 1902).
Upk.*

Konung Sveno, "svearnas förste konung". Tapet, väfd i Sverige på 1560-talet.

Haute-Loire [åt-lωār], franskt departement. Se
Loire, Haute-.

Haute-Marne [åt-marn], franskt departement. Se
Marne, Haute-.

Hautes-Alpes [åtṡ-alp]. Se Alpes 2.

Haute-Saône [åt-så̄n], franskt departement. Se
Saône, Haute-.

Haute-Savoie [åt-savωa’], franskt departement. Se
Savoie, Haute-.

Hautes fagnes [åt fanj], fr., högmossar. Se
Belgien, sp. 1248.

Hautes-Pyrénées [åt-pirenē], franskt
departement. Se Pyrénées, Hautes-.

Haute-taille [åt-ta’j], fr., mus., hög tenor.

Hauteur [åtȫr], fr., höghet, nedlåtenhet.

Haute-Vienne [åt-viä’n], franskt departement. Se
Vienne, Haute-.

Hauteville [åtvi’l], stadsdel i Boulogne (se
d. o.),

Hauteville la Guichard [åtvi’l la giʃār],
by i franska dep. Manche, 13 km. n. ö. från
Coutances. Omkr. 1,400 inv. Historiskt bekant
såsom Tancrède de H:s födelseort.

Haute-volée [åt-vålē], La, fr. (eg. "hög
flykt"), hög rang, personer af hög rang; den
förnäma världen, den förnämsta societeten inom
ett samhälle.

Haut goût [ågō]. Se Goût.

Hautmont [åmå̃’], stad i franska dep. Nord
(Hainaut), vid Sambre och nordbanan. 12,509
inv. (1901). Stora metall- och maskinverkstäder
samt tillverkning af kemikalier.
J. F. N.

Hautpoul [åpō]. 1. Marie Constant Fidèle
Henri Amand, markis d’H., fransk general,
f. 1780, d. 1853, deltog i Napoleons fälttåg
och utmärkte sig bl. a. i slagen vid Wagram
(1809) och Dresden (1813). Vid restaurationen
var han en af de förste, som hyllade Ludvig
XVIII och utnämndes 1819 till brigadgeneral,
1823 till generalinspektör i Pyrenédepartementen
och senare till generalinspektör öfver kungliga
artilleriskolan. 1833 tillträdde han för kort tid
posten som guvernör för hertigen af Bourgogne
i Prag. — 2. Alphonse Henri, grefve d’H., den
föregåendes broder, fransk general och senator,
f. 1789, d. 1865, deltog i de napoleonska fälttågen.
Under 1823 års spanska fälttåg anförde H. ett gardesregemente,
utnämndes 1828 till generalmajor, var 1830—38
deputerad samt blef 1841 generallöjtnant och
1848 pär. Han invaldes 1849 i lagstift.
församl. samt var 1849—50 krigsminister
och 1850—51 generalguvernör i Algeriet.
Af Napoleon utsågs han efter statsstrecket
2 dec. 1851 till medlem af senaten och
storreferendarie vid denna kår.

Haut-relief [å-rəliä’ff], fr. Se Relief.

Haut-Rhin [å-rä̃’], franskt departement. Se
Belfort 1.

Hauvette [åvä’tt], Henri, fransk hellenist,
f. 1856 i Paris, 1906 professor i sydeuropeisk
litteratur vid Parisuniversitetet efter att ha
varit lärare vid Collège Stanislas, Sorbonne
och École normale supérieure, har utgifvit
ett flertal arbeten i grekisk kultur- och
litteraturhistoria, bl. a. Hérodote, historien
des guerres médiques (1894, prisbelönt af Franska
akademien). De l’authenticité des épigrammes
de Simonide (1896) och Archiloque, sa vie et ses
poésies (1905).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>