NJA 1988 s. 321

Domskäl

TR:n (ordf rådmannen Ivarsson) anförde i dom d 16 febr 1988:

Domskäl. Ansvarsfrågan. T.P. har erkänt att han hållit upp den sönderslagna flaskan framför M.P. och att han stulit 630 kr i kontanter. Däremot har T.P. förnekat att han tryckt flaskan mot M.P:s hals. Vad angår brottsrubriceringen har T.P. medgivit ansvar för rån.

M.P. har, hörd som målsägande, berättat: Vid tillfället arbetade hon i kassan. När hon betjänade en kund, uppmärksammade hon T.P. som "hängde mot kassan". Hon trodde först att T.P. ville ha cigaretter. T.P. tryckte plötsligt med den högra handen en sönderslagen flaska mot henne. Samtidigt tog T.P. med den andra handen pengar ur kassalådan. Hon skrek till och tog tag i flaskan. Därefter släppte T.P. taget om flaskan och sprang ut ur affären.

M.P. har, beträffande de skador och det obehag som orsakats henne, berättat: Tapio P tryckte den sönderslagna flaskan mot henne så att hennes tröja gick sönder vid halsen. Hon orsakades en rodnad och fyra repor vid halsen. Dessa märken gick över på en vecka. På grund av det inträffade blev hon fruktansvärt omskakad och väldigt rädd. Hon blev sjukskriven och var borta från arbetet under en veckas tid.

T.P. har berättat: Den 29 jan 1988 begav han sig från Finland till Sverige. Avsikten med resan var att han skulle få tillbaka de pengar som en person var skyldig honom. Dessa pengar skulle han använda för att betala sina hyresskulder i Finland. Han lyckades dock inte anträffa den person som var skyldig honom pengar. Den aktuella dagen förtärde han två burkar starköl och en liten flaska vodka. För att blanda ut vodkan använde han en enliters Coca Cola flaska. Han var helt utan pengar och beslöt sig för att göra ett rån. Coca Cola flaskan slogs sönder och deformerades mot en stenvägg så att det blev en lång smal spets på flaskan. Han stoppade den sönderslagna flaskan innanför jackan och gick in i affären. Syftet med att ha med sig flaskan var att skapa en överraskningseffekt. Vid kassan höll han flaskan med spetsen riktad mot kassörskan. Det förnekas att han tryckt flaskan mot kassörskan. Sedan han tagit sedlar ut kassalådan, sprang han ut ur affären. Kort efter greps han av polisen. De pengar som anträffades hos honom hade stulits ur kassalådan.

Åklagaren har vid huvudförhandlingen förevisat dels den i beslag tagna Coca Cola flaskan, dels den tröja som M.P. burit vid tillfället.

TR:n gör följande bedömning.

Beträffande den sönderslagna Coca Cola flaskans beskaffenhet kan konstateras att den har en längd av ca 27 cm. Flaskan har en lång, knivliknande spets med bitvis vassa brottkanter.

Genom M.P:s berättelse finner TR:n utrett att T.P. med uppsåt att utöva våld fört den sönderslagna Coca Cola flaskan mot henne och att hon orsakats en rodnad vid halsen. Det är vidare utrett att det vid tillfället uppkommit en ca 5 cm lång reva i hennes tröja invid halsen. Av utredningen framgår också att T.P. ur kassalådan stulit 630 kr i kontanter.

På grund av det anförda finner TR:n visat att T.P. genom att utöva våld mot M.P. stulit kontanterna. Förutsättningarna för ansvar för rån är därför uppfyllda. Frågan är då om brottet, såsom åklagaren påstått, är att anse som grovt.

Försvårande för T.P:s del är att han deformerat flaskan så att den fått en lång knivliknande spets och att han vid rånet fört flaskan mot M.P. Hänsyn skall å andra sidan tas till att M.P. ej orsakats några allvarliga skador. T.P. har ej heller genom sitt handlingssätt visat sådan synnerlig råhet eller på ett sådant hänsynslöst sätt utnyttjat M.P:s utsatta ställning som förutsätts för ansvar för grovt rån enligt 8 kap 6 § BrB.

Vid en samlad bedömning finner TR:n att brottet är att bedöma som rån enligt 8 kap 5 § 1 st BrB.

Frågor om påföljd och utvisning. T.P. förekommer ej i det svenska kriminalregistret. Det är dock upplyst att T.P. d 15 okt 1986 av domstol i Finland dömts för misshandel och vållande till annans död till fängelse åtta månader villkorligt.

TR:n finner att annan påföljd än fängelse ej kan komma i fråga.

T.P. som är finländsk medborgare, har ej någon anknytning till Sverige. Med hänsyn härtill och till brottets allvarliga beskaffenhet finner TR:n att T.P. skall utvisas. Förbudet att återvända hit bör dock begränsas till ca tio år. T.P. skall sålunda utvisas ur riket och förbjudas att återvända hit före d 1 mars 1998. Vid bestämmandet av fängelsestraffets längd skall beaktas det men som T.P. lider till följd av utvisningen. - -

Domslut

Domslut. TR:n dömde T.P. enligt 8 kap 5 § 1 st BrB för rån till fängelse 2 år 6 månader. Vidare förordnade TR:n att T.P. skulle utvisas ur riket och förbjudas att återvända hit före d 1 mars 1998.

Domskäl

Domskäl. T.P. har såsom TR:n funnit gjort sig skyldig till rånbrottslighet.

Av utredningen i HovR:n framgår att T.P. tryckt den avskurna, pilformade flaskan mot M.P:s bröst ungefär en dm nedanför halsgropen med kroppsskada som följd, samtidigt som han tog pengarna i kassalådan, samt att M.P. då var placerad i kassaspärren på sådant sätt att hon inte kunde ta sig därifrån utan att passera T.P och övriga personer i kassakön. Han har sålunda genom sitt uppträdande på ett hänsynslöst sätt utnyttjat hennes skyddslösa och utsatta ställning. HovR:n bedömer därför brottet som grovt rån.

Domslut

Domslut. TR:ns domslut i ansvarsdelen ändras på det sätt att HovR:n dömer T.P. enligt 8 kap 6 § BrB för grovt rån till fängelse 4 år 6 månader.

Referenten, hovrättsrådet Lennberg, med vilken hovrättsrådet Holmstrand instämde, var skiljaktig och anförde: Det våld T.P. utsatt M.P. för är av allvarligt slag eftersom det utövats med ett vasst glasföremål mot en känslig kroppsdel. Men med hänsyn till de relativt ringa skador som uppstått kan han därigenom inte anses ha visat synnerlig råhet.

Samtidigt som T.P. utsatte M.P. för våld tillgrep han pengarna utan att därvid yttra något.

Stölden skedde ur en redan öppen kassalåda - där M.P. höll på att stoppa ner pengar - genom att T.P. böjde sig fram och tog en näve sedlar. I kassakön stod flera personer, varför M.P. inte var helt utlämnad åt T.P. Dessa omständigheter och graden av det använda våldet leder till att T.P:s angrepp inte kan anses innebära att han på ett så hänsynslöst sätt betvingat M.P. att han därigenom har gjort sig skyldig till grovt rån.

Gärningen bör därför rubriceras som rån. För detta brott bör T.P. dömas till det av TR:n bestämda fängelsestraffet.

Domskäl

Domskäl. I HD har M.P. och T.P. hörts på nytt. Av deras berättelser har framgått i huvudsak följande.

Gärningen ägde rum strax före stängningsdags kl 21. I livsmedelsbutiken finns två kassor, av vilka endast den ena var bemannad vid tillfället. Kassorna är försedda med direktlarm till polisen. Under kvällen arbetade i butiken ytterligare tre anställda. Ingen av dem befann sig i omedelbar närhet av kassan under den tid T.P. uppehöll sig där. När T.P. kom in i butiken gick han direkt och ställde sig i kön till kassan. Han hade två eller tre kunder framför sig och efter en stund också några kunder bakom sig i kön. När det var hans tur tog han snabbt fram den sönderslagna flaskan som han hållit gömd innanför jackan. Han fattade flaskan med höger hand i ett stickgrepp" och riktade den mot M.P. samtidigt som han lutade sig framåt och med vänster hand tog en bunt sedlar i den öppna kassalådan. M.P. blev mycket rädd och ryggade tillbaka samtidigt som hon för att värja sig grep tag i flaskan med den ena handen, varvid T.P. omedelbart släppte flaskan och rusade ut ur butiken. M.P. tryckte då på larmknappen. Hon behövde inte uppsöka läkare efter händelsen men var hemma en vecka från arbetet.

T.P. har uppgivit att han inte vidrörde M.P. med flaskan. Genom hennes på denna punkt mycket bestämda uppgifter får dock anses klarlagt att T.P. tryckte flaskan mot hennes bröst någon dm nedanför halsen. Hur revan i M.P:s tröja och reporna nedanför hennes hals uppstod är inte helt klarlagt. Oavsett hur skadorna uppstått har de i allt fall uppkommit till följd av det våld som T.P. utövat mot M.P. genom att trycka flaskan mot hennes bröst.

Såsom TR:n och HovR:n funnit skall T.P. för den gärning som han begått dömas till ansvar för rånbrott. Vid bedömningen av frågan huruvida gärningen bör rubriceras som grovt rån är till en början att beakta att den sönderslagna flaskan utgjort ett farligt tillhygge, som kunnat förorsaka M.P. allvarlig skada. T.P:s handlingssätt har emellertid präglats av en viss valhänthet. Utredningen ger vid handen att rånet närmast varit en impulshandling och inte föregåtts av någon egentlig planering. M.P. har inte orsakats några allvarligare skador. När hon gripit tag i flaskan har T.P. omedelbart släppt den och sprungit sin väg. I butikslokalen har uppehållit sig ett relativt stort antal personer.

En samlad bedömning leder till att T.P. inte kan anses ha visat synnerlig råhet eller ha på ett hänsynslöst sätt uttnyttjat annans skyddslösa eller utsatta ställning och att omständigheterna ej heller eljest varit sådana att rånet bör bedömas som grovt.

Anledning föreligger inte att frångå TR:ns domslut i ansvarsdelen.

Domslut

Domslut. HD ändrar HovR:ns dom i ansvarsdelen på det sätt att T.P. döms enligt 8 kap 5 § 1 st BrB för rån till det av TR:n utmätta straffet, fängelse 2 år 6 månader.