Sveriges Radios journalistik
Sveriges Radios uppdrag är att erbjuda oberoende journalistik och kulturupplevelser. Vi finns till för alla Sveriges invånare och vi ska skildra just din vardag och verklighet. På så vis får vi fler röster och starkare berättelser för en större förståelse.
Vårt uppdrag beslutas av riksdagen och ett sändningstillstånd från regeringen sätter ramarna för vad vi ska göra. Det bygger på en bred politisk uppfattning att public service är en kollektiv demokratisk nyttighet som gynnar alla medborgare.
Sveriges Radio är, precis som Sveriges Television och Utbildningsradion, ett public service-företag. Det innebär bland annat att vi arbetar i allmänhetens tjänst och finansieras via en public service-avgift som tas ut via skattsedeln.
Vi ska vara oberoende och opartiska
Sveriges Radios arbete ska präglas av oberoende och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som politiska, ekonomiska och andra intressesfärer i samhället. Ingen utanför företaget kan påverka vad som ska sändas eller inte sändas.
Att ha tillgång till oberoende radio är ingen självklarhet. På många ställen i världen finns inte oberoende medier över huvud taget och där har man inget annat val än att ta del av det som staten vill förmedla.
I vår journalistik sätter vi trovärdigheten främst. Vi arbetar på olika sätt för att leva upp till publikens förtroende och vi är måna om att ge en så bred, mångsidig och nyanserad bild som möjligt. Vår strävan är att publicera det som är sant och relevant. I ett akut nyhetsskede kan det ibland vara svårt att få alla uppgifter bekräftade av förstahandskällor men vi ska då tydligt berätta vad som är bekräftat och vad som är obekräftat.
Grunden för vår trovärdighet är att vi är opartiska. Vi värnar det demokratiska samhällets grundprinciper och alla människors lika värde men tar i övrigt inte ställning i olika frågor. Varje ämne ska behandlas så allsidigt som möjligt.
Du kan läsa mer om vilka tankar och riktlinjer som ligger till grund för det vi publicerar i Sveriges Radios public service-handbok.
Alla ska kunna känna igen sig i Sveriges Radios program
Mer än hälften av Sveriges Radios talade utbud består av nyheter och samhällsbevakning. Vårt uppdrag är att granska, bevaka och skildra hela samhället. Vi ska också sträva efter att söka upp de nya och oväntade händelserna och rösterna. Alla lyssnare, oavsett bakgrund, ska kunna känna igen sig i våra program och vi ska ha en bredd av medverkande i olika åldrar och med olika etnisk och kulturell bakgrund.
Sveriges Radio har inte bara ett brett programutbud på svenska utan gör också program på fler än tio andra språk – dels på de nationella minoritetsspråken och dels på några av de språk som talas av nyanlända. Här kan du läsa mer om mångfalden av perspektiv i vårt arbete.
Vi finns i hela landet
Sveriges Radio är det medieföretag som har störst heltäckande närvaro i alla delar av landet. Vi sänder radio i 25 lokala kanaler och finns på ett 50-tal platser över hela Sverige.
Vi gör också en särskild satsning på att finnas på plats med tillfälliga redaktioner runtom i landet. Det innebär att reportrar under både kortare och längre perioder arbetar på platser där vi inte har fast stationering. Det kan exempelvis ske i inhyrda lokaler eller via rullande redaktioner som är utrustade både för sändning och som kontor. Här kan du läsa om var vi finns och hur vi är organiserade.
Under det senaste året gjorde Sveriges Radio inslag från samtliga av Sveriges 290 kommuner. Här kan du se fler siffror över vårt utbud.
Den mest omfattande utrikesbevakningen bland nordiska medier
Sveriges Radio har Nordens största korrespondentnät med 18 korrespondenter som bevakar geografiskt indelade områden och tre korrespondenter som bevakar särskilda ämnen ur ett globalt perspektiv. Utrikesredaktionen har också kommentatorer för EU, USA och Kina samt en rad reportrar och redaktörer. Vår ambition är att vara på plats där det händer, när det händer. Här kan du följa utrikesredaktionens arbete runt om i världen.
Vi skyddar källor och respekterar privatlivet
Det är ett grundlagsbrott att avslöja namnet på en källa som vill vara anonym. Alla inom Sveriges Radio som kommer i kontakt med en källas identitet måste hålla den hemlig, och om en person kräver att få vara anonym är vi skyldiga att respektera det. Ibland avidentifierar vi också de som blir intervjuade i våra program för att undvika en publicitetsskada både för den som medverkar men även för andra som kan beröras av publiceringen.
Att rapportera om människors privatliv ska enbart ske om det har ett uppenbart allmänintresse. Respekt för privatlivet gäller även offentliga personer, till exempel politiker och kända personer, om det inte är så att händelsen eller gärningen påverkar deras tjänsteutövning, innebär ett lagbrott eller på annat sätt har ett uppenbart allmänintresse. Det räcker dock inte med allmän nyfikenhet.
Så anmäler du Sveriges Radio
Det finns två instanser som tar emot anmälningar mot publiceringar i Sveriges Radio: Granskningsnämnden (GRN) och Medieombudsmannen (MO).
De krav som ställs på Sveriges Radio är bland annat att programmen ska vara opartiska och sakliga, och att inget kommersiellt intresse ska gynnas på ett otillbörligt sätt. Om du som lyssnare tycker att dessa krav inte efterlevs kan du, beroende på vad ditt ärende gäller, anmäla publiceringen. Här kan du läsa mer om hur du anmäler.
Den som anser att en av våra publiceringar har orsakat en publicitetsskada, det vill säga ett intrång i privatlivet, och själv är berörd av publiceringen kan anmäla till Medieombudsmannen.
