publicerad: 1902
BEHINDER, n.; pl. =.
Etymologi
[sannol. af ett mnt. ord motsv. holl. behinder; jfr följ.]
(†) hinder. Bidiandes att the wille wähl göre och icke wara them till behinder vti S. Ericx högtidh. Svart G. I 31 (1561). Göra Her Götstaffz hoop noget behinder eller affbreck vti hans företagande. Därs. 66. När .. (G. I) genom monge försååt och behinder .. kom til Lybek. Phrygius Föret. 18 (1620).
Spoiler title
Spoiler content