arm

Se även Arm och ärm.

Tvärspråkligt

Kod

arm

arm

1. (ISO 639-2 (B)) kod för språket armeniska

Svenska

Substantiv

Böjningar av arm	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	arm	armen	armar	armarna
Genitiv	arms	armens	armars	armarnas

arm (kroppsdel)

arm

• uttal:        ⓘ

1. (anatomi) övre extremitet hos människan (eller aporna); lång och smal kroppsdel som sticker ut från en axel

   Etymologi: Av fornsvenska armber.

   Hyperonymer: lem

   Meronymer: överarm, armbåge, underarm, handled, hand

   Kohyponymer: ben

   Sammansättningar: armband, armbandsur, armbindel, armhåla, armring, högerarm, musarm, underarm, vänsterarm

   Se även: kropp, människokropp

   Fraser: arm i arm, bryta arm, förlängda arm, ha långa armar, hålla under armarna, kroka arm, lägga armarna i kors, med armarna i kors, med öppna armar, på rak arm

2. lång och smal del av ett föremål som skjuter ut från en central kropp

   Sammansättningar: enarmad bandit, flodarm, kranarm

Etymologi: Av fornnordiska armr, från urgermanska *armaz.

Översättningar

kroppsdel

• afrikaans: arm ^(af)
• albanska: krah
• arabiska: ذِرَاع f (dhiraaʕ)
• bokmål: arm ^(no) m
• bosniska: ruka f
• danska: arm ^(da) u
• engelska: arm ^(en)
• finska: käsivarsi ^(fi)
• franska: bras ^(fr)
• frisiska: earm
• grönländska: taleq
• hebreiska: זְרוֹעַ ^(he) f (zroa)
• indonesiska: lengan ^(id)
• interlingua: brachio, bracio
• inuktitut: ᑕᓕᖅ (taliq)
• isländska: handleggur ^(is) m
• italienska: braccio ^(it) m
• japanska: 腕 ^(ja) (うで ^(ja), ude)
• koreanska: 팔 ^(ko) (pal)
• latin: bracchium ^(la) n
• lettiska: roka ^(lv) f
• limburgiska: erm ^(li) m
• litauiska: ranka ^(lt) f, žastas m
• maltesiska: driegħ m
• nederländska: arm ^(nl) m
• nynorska: arm m
• okinoerabu: 手, てぃー
• polska: ramię ^(pl) n, ręka ^(pl) f
• portugisiska: braço ^(pt) m
• rumänska: braţ ^(ro) n
• ryska: рука ^(ru) f
• somaliska: gacan ^(so)
• spanska: brazo ^(es) m
• svensk romani: mussing u
• turkiska: kol ^(tr)
• tyska: Arm ^(de) m
• ukrainska: рука ^(uk) (ruka)
• ungerska: kar ^(hu)

Adjektiv

Böjningar av arm		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	arm	armare
	Neutrum	armt
Bestämd singular	Maskulinum	arme		armaste
	Alla	arma
Plural		arma
		Predikativt
Singular	Utrum	arm	armare	armast
	Neutrum	armt
Plural		arma
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(armt)?

arm

1. (ålderdomligt) fattig

   Synonymer: påver

2. (ålderdomligt) värd att tycka synd om; stackars

Besläktade ord: armod, utarma

Fraser: arme sate

Översättningar

fattig

• finska: köyhä ^(fi)
• isländska: fátækur ^(is)
• litauiska: vargšas
• polska: biedny ^(pl)
• slovenska: beden
• tyska: arm ^(de)

stackars

• finska: parka ^(fi)
• litauiska: vargšas
• polska: biedny ^(pl), nieszczęsny ^(pl)
• tyska: arm ^(de)

Afrikaans

Substantiv

arm

1. (anatomi) arm

Bokmål

Adjektiv

arm

1. stackars, som det är synd om

   Hva skal jeg, arme menneske, ta meg til?

   Vad skall jag, arma människa, ta mig till?

2. arm, fattig

   Gi ei krone til en arm stakkar!

   Ge en krona till en fattig stackare!

Besläktade ord: arme, armod

Substantiv

Böjningar av arm	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	arm	armen	armer	armene

arm m

1. (anatomi) arm

Danska

Adjektiv

arm

1. arm, fattig

   Besläktade ord: arme, armod

Substantiv

arm u

1. (anatomi) arm

Engelska

Substantiv

Böjningar av arm	Singular	Plural
Nominativ	arm	arms
Genitiv	arm's	arms'

arm

1. (anatomi) arm, en kroppsdel
2. vapen, vanligen i plural arms

   Besläktade ord: army, (call) to arms!

3. vapensköld

Verb

Böjningar av arm	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	arm	arms	arm
Preteritum	◀	armed	▶
Perfektparticip	◀	armed	▶
Presensparticip	◀	arming, vard. armin'	▶

arm

1. beväpna
2. ladda, stycka

Besläktade ord: armed

Nederländska

Adjektiv

Böjningar av arm	Positiv	Komparativ	Superlativ
Onverbogen	arm	armer	armst
Verbogen	arme	armere	armste
Partitief	arms	armers

arm

• uttal: ɑrmⓘ

1. fattig

   Arme landen.

   Fattiga länder.

   Besläktade ord: armoede

   Antonymer: rijk

2. arm, som det är synd om

   Arme stakker.

   Arme sate.

Substantiv

Böjningar av arm	Singular	Plural
maskulinum
Nominativ	arm	armen

arm

• uttal: ɑrmⓘ

1. (anatomi) arm

   Iemand kneep in mijn arm.

   Någon nöp mig i armen.

Nynorska

Adjektiv

arm

1. stackars, som det är synd om
2. arm, fattig

Substantiv

Böjningar av arm	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	arm	armen	armar	armane

arm m

1. (anatomi) arm

Skotsk gäliska

Adjektiv

arm m

1. armé

   Besläktade ord: armaich, di-armaich

Tyska

Adjektiv

Böjningar av arm
Predikativa former
Positiv	arm
Komparativ	ärmer
Superlativ	am ärmsten
Attributiva former Stark böjning - (utan artikel) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ armer arme armes arme Genitiv armen armer armen armer Dativ armem armer armem armen Ackusativ armen arme armes arme Komparativ Nominativ ärmerer ärmere ärmeres ärmere Genitiv ärmeren ärmerer ärmeren ärmerer Dativ ärmerem ärmerer ärmerem ärmeren Ackusativ ärmeren ärmere ärmeres ärmere Superlativ Nominativ ärmster ärmste ärmstes ärmste Genitiv ärmsten ärmster ärmsten ärmster Dativ ärmstem ärmster ärmstem ärmsten Ackusativ ärmsten ärmste ärmstes ärmste Svag böjning - (med bestämd artikel) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ arme arme arme armen Genitiv armen armen armen armen Dativ armen armen armen armen Ackusativ armen arme arme armen Komparativ Nominativ ärmere ärmere ärmere ärmeren Genitiv ärmeren ärmeren ärmeren ärmeren Dativ ärmeren ärmeren ärmeren ärmeren Ackusativ ärmeren ärmere ärmere ärmeren Superlativ Nominativ ärmste ärmste ärmste ärmsten Genitiv ärmsten ärmsten ärmsten ärmsten Dativ ärmsten ärmsten ärmsten ärmsten Ackusativ ärmsten ärmste ärmste ärmsten Blandad böjning - (med nyckelord ein, eine, kein osv.) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ armer arme armes armen Genitiv armen armen armen armen Dativ armen armen armen armen Ackusativ armen arme armes armen Komparativ Nominativ ärmerer ärmere ärmeres ärmeren Genitiv ärmeren ärmeren ärmeren ärmeren Dativ ärmeren ärmeren ärmeren ärmeren Ackusativ ärmeren ärmere ärmeres ärmeren Superlativ Nominativ ärmster ärmste ärmstes ärmsten Genitiv ärmsten ärmsten ärmsten ärmsten Dativ ärmsten ärmsten ärmsten ärmsten Ackusativ ärmsten ärmste ärmstes ärmsten

arm

• uttal: aʁmⓘ
• uttal: (Österrike)        ⓘ

1. fattig

   Antonymer: reich

   Besläktade ord: Armut

2. arm, stackars, som det är synd om

   Synonymer: bedauernswert, bemitleidenswert

Sammansättningar: abgasarm, bettelarm, blutarm, energiearm, nährstoffarm, sauerstoffarm, siliziumarm

Älvdalska

Substantiv

arm m

1. (anatomi) arm

   Etymologi: Av fornnordiska armr.