Knochen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av Knochen 
maskulinum Singular Plural
Nominativ der Knochen die Knochen
Genitiv des Knochens der Knochen
Dativ dem Knochen den Knochen
Ackusativ den Knochen die Knochen

Knochen m

  1. (anatomi) ben, knota
    Synonymer: Gebein
    Sammansättningar: Backenknochen, Beckenknochen, Kieferknochen, Knochenbildung, Knochenmark, Knochennadel, Knochensäge, Knochensplitter, Mittelhandknochen, Oberarmknochen, Rippenknochen, Röhrenknochen, Schädelknochen, Unterarmknochen, Walrossknochen, Wangenknochen
  2. (oräknebart) ben, materialet som bygger upp skelettet
    Synonymer: Bein
  3. (mat) köttben
    Sammansättningar: Hundeknochen, Suppenknochen
    Hunden får ett stort köttben till kvällsmat.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: knochenhart, Knochenrest