Vladimir Prelog
Vladimir Prelog  | |
 | |
| Född | 23 juli 1906[1][2][3] Sarajevo[4] |
|---|---|
| Död | 7 januari 1998[1][2][3] (91 år) Zürich |
| Begravd | Mirogojkyrkogården |
| Medborgare i | Österrike-Ungern, Kungariket Jugoslavien och Schweiz |
| Utbildad vid | III Gymnasium Osijek[5] Tjeckiens tekniska universitet  |
| Sysselsättning | Kemist[6], universitetslärare, ingenjör |
| Arbetsgivare | ETH Zürich Faculty of Pharmacy and Biochemistry (1935–1941)[7] |
| Utmärkelser | |
| Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1949) Utländsk ledamot av Royal Society (1962)[8] Hedersdoktor vid Sorbonne (1963)[9] Marcel Benoist-priset (1964) Davymedaljen (1967)[10] August Wilhelm von Hofmann-medaljen (1967)[11] Robert Robinson Award (1968)[12] Roger Adams Award in Organic Chemistry (1969)[13] Nobelpriset i kemi (1975)[14][15] Paracelsus-priset (1976)[16] Hedersmedborgare av Osijek (1994) Danica Hrvatska-orden[17] Hedersdoktor vid Universitetet i Zagreb Hedersdoktor vid Weizmann Institute of Science Hedersmedborgare av Sarajevo | |
| Redigera Wikidata | |
Vladimir Prelog, född i Sarajevo i dagens Bosnien-Hercegovina (då ett protektorat inom Österrike-Ungern) den 23 juli 1906, död i Zürich i Schweiz den 7 januari 1998, var en bosnienkroatisk organisk kemist. Han forskade bland annat inom naturproduktkemi, stereokemi och kemisk syntes. 1975 erhöll han, tillsammans med John Cornforth, Nobelpriset i kemi.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vid åtta års ålder flyttade Prelog tillsammans med sin familj till Zagreb och senare Osijek i dagens Kroatien. Efter att ha doktorerat i Prag blev han lektor vid Universitetet i Zagrebs tekniska fakultet, där han i blev den förste att syntetisera adamantan och i samarbete med läkemedelsbolaget Pliva framställde streptazol, en av de första sulfonamiderna. Lavoslav Ružička bjöd in Prelog till ETH Zürich 1941. Där forskade Prelog i stereokemi, naturproduktkemi och strukturkemi. Bland annat utformade han, Robert Cahn och Christopher Kelk Ingold de så kallade Cahn-Ingold-Prelog-reglerna för namngivning av stereoisomerer.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vladimir-Prelogtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66t879x, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: prelog-vladimir.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Прелог Владимир”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.jutarnji.hr , läst: 1 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Farmaceutsko-biokemijski fakultet Sveučilište u Zagrebu - 140 godina povijesti Fakulteta (på kroatiska), läs online, läst: 10 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 289, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, doc.rero.ch .[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, en.gdch.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.rsc.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1975, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, scg.ch .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, narodne-novine.nn.hr .[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
|