iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/Torneå_socken
Nedertorneå socken – Wikipedia Hoppa till innehållet

Nedertorneå socken

(Omdirigerad från Torneå socken)
Nedertorneå socken
Socken
LandSverige
LandskapNorrbotten
KommunHaparanda kommun
Bildadmedeltiden
Area477 kvadratkilometer
Upphov tillNedertorneå landskommun
Nedertorneå-Haparanda församling
MotsvararNedertorneå-Haparanda distrikt
TingslagTorneå tingslag (–)
Nedertorneå tingslag (–)
Karta
Nedertorneå sockens läge i Norrbottens län.
Nedertorneå sockens läge i Norrbottens län.
Nedertorneå sockens läge i Norrbottens län.
Koordinater65°49′59″N 24°07′20″Ö / 65.83313611°N 24.12211389°Ö / 65.83313611; 24.12211389

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod0186
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Nedertorneå-Haparanda distrikt
Redigera Wikidata

Nedertorneå socken ligger i Norrbottens län, uppgick 1967 i Haparanda stad och området ingår sedan 1971 i Haparanda kommun, från 2016 inom Nedertorneå-Haparanda distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 477,39 kvadratkilometer, varav 460,90 km² land.[1] År 2000 fanns här 9 259 invånare.[2] Tätorterna Nikkala, Seskarö och Marielund samt tätorten och kyrkorten Haparanda med sockenkyrkan Haparanda kyrka ligger i socknen. Tidigare sockenkyrkan Nedertorneå kyrka förblev efter freden i Fredrikshamn 1809 i Finlands sida.

Gränser och kyrkor 1796

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Socknen bildades omkring 1340 som en utbrytning ur Luleå socken under namnet Torneå socken och omfattade då ett område på båda sidor Torne älv där den östra delen ligger i dagens Finland. 20 augusti 1482 utbröts det som omkring 1620 fick namnet Övertorneå socken samtidigt som denna socken fick nuvarande namn. 1621 fick socknens huvudort Torneå stadsprivilegier och området med en stadsförsamling bröts ut ur den delen som idag ligger i Finland. 1745 utbröts Karungi socken, från 1783 benämnd Karl Gustavs socken. 5 september 1809 reglerades gränsen mellan Sverige och Finland att gå vid Torne älv och socknen delades upp i två delar, en västlig del i Sverige och en östlig del i Finland.

1960 överfördes Malören (areal 0,21 kvadratkilometer, varav allt land) till Nederkalix socken.[1]

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nedertorneå församling och för de borgerliga frågorna till Nedertorneå landskommun. 1928 omdöptes församlingen till Nedertorneå-Haparanda församling. Landskommunen inkorporerades 1967 i Haparanda stad som 1971 i Haparanda kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Haparanda församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Nedertorneå-Haparanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.[4]

Nedertorneå socken ligger vid kusten och väster om Torneälvens mynning med en skärgård med öar som Seskarö och Kataja. Socknen har flack odlingsbygd vid älven och är i övrigt en myr- och sjörik skogsbygd.[5][6][7]

Sveriges östligaste punkt återfinns här.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Boplatser från stenåldern är och järnåldersgravar är funna. I skärgården har över 25 labyrinter påträffats.[5][6][8][9]

Namnet (1344 Thorna) kommer från älvnamnet som sannolikt är av finskt ursprung med en förled tornio, 'spjut' med oklar tolkning.[10][6]

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Torneå socken och vid folkräkningen 1910 Nedertorneå socken.[11]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Nedertorneå socken 1810–1970
ÅrFolkmängd
1810
  
1 237
1820
  
1 591
1830
  
1 944
1840
  
1 986
1850
  
1 879
1860
  
1 995
1870
  
2 033
1880
  
2 347
1890
  
2 520
1900
  
3 056
1910
  
3 972
1920
  
4 210
1930
  
4 171
1940
  
4 542
1950
  
4 242
1960
  
3 596
1970
  
2 667
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Språk och etnicitet

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[12] Siffrorna för 1820-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen.[13]

Årtal Svenskar Finnar Samer Totalt
1820 0
1825 0
1830 2
1835 1
1840 4
1845 2
1850 2
1855 2
1860 205 1 785 5 1 995
1870 240 1 781 12 2 033
1880 340 1 987 20 2 347
1890 271 2 239 10 2 520
1900 1 222 1 826 8 3 056
  1. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 61. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Nedertorneå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nedertorneå socken
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nedertorneå socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nedertorneå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  11. ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
  13. ^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]