iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/Strontium
Strontium – Wikipedia Hoppa till innehållet

Strontium

Från Wikipedia
Strontium
Nummer
38
Tecken
Sr
Grupp
2
Period
5
Block
s
Ca

Sr

Ba
RubidiumStrontiumYttrium
[Kr] 5s2
38Sr



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa87,62 u
UtseendeSilvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet2 630 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 050 K (769 °C)
Kokpunkt1 655 K (1 384 °C)
Molvolym33,94
Smältvärme8,3 kJ/mol
Ångbildningsvärme144 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie219 pm
Kovalent radie192 pm
JonisationspotentialFörsta: 549,5 kJ/mol
Andra: 1 064,2 kJ/mol
Tredje: 4 138 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Kr] 5s2
e per skal2,8,18,8,2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd2
Oxider (basicitet)SrO (stark bas)
Elektronegativitet0,95 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstrukturkubisk ytcentrerad
Elektrisk konduktivitet7,62·10⁶ A/(V × m)
Magnetismparamagnetisk
Mohs hårdhet1,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Strontiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
84Sr 0,56 %
Stabil
85Sr syntetisk 64,84 d ε
γ
-
0,514
85Rb
-
86Sr 9,86 %
Stabil
87Sr 7,0 %
Stabil
88Sr 82,58 %
Stabil
89Sr {syn.} 50,52 d ε
β-
1,49
0,909
89Rb
89Y
90Sr spårämne 28,90 y β- 90Y
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Strontium är ett grundämne som är del av gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metall. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddat från luft och vatten, i till exempel fotogen. Isotopen strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfall efter atombomber och i utbränt kärnbränsle, och har en halveringstid på 28 år. 90Sr är farlig då strontium på grund av sin kemiska likhet med kalcium lagras i skelettet.

Ett av de största användningsområdena för strontium är i glasetkatodstrålerör, eftersom röntgenstrålning kan bildas i bildröret. För att strålningen inte skall träffa den som tittar används strontium i glaset för att blockera röntgenstrålningen. Andra exempel på användningsområden för strontium är:

Förekomst och framställning

[redigera | redigera wikitext]

Strontium är ganska vanligt i jordskorpan, där det är det 15:e vanligaste grundämnet. Strontium finns dock aldrig som metall på jorden, men i salter som till exempel strontiumsulfat (SrSO4) och strontiumkarbonat (SrCO3). Man framställer strontium genom smältelektrolys av strontiumklorid (SrCl2):

Vid anoden: 2Cl- → Cl2 + 2 e-

Vid katoden: Sr2+ + 2 e- → Sr

2009 bröts 400 000 ton av olika strontiummineral, där Kina stod för 50 procent.[1]

Namnet strontium kommer från den skotska byn Strontian, eftersom metallen upptäckts i malm från blygruvorna där. Redan 1790 upptäckte fysikerna Adair Crawford och William Cruickshank att malm från Strontian hade ovanliga egenskaper. Fysikern och mineralsamlaren Friedrich Gabriel Sulzer analyserade mineralet från Strontian tillsammans med Johann Friedrich Blumenbach och kallade det för strontianit. Metallen renframställdes 1808 av Humphry Davy genom elektrolys av en blandning av strontiumklorid och kvicksilver(II)oxid. Hope ändrade namnet till strontium.

Biologisk roll

[redigera | redigera wikitext]

Den stora kemiska likheten med kalcium gör att strontium förekommer parallellt med kalcium i flertalet biologiska sammanhang. Då strontiums förekomst är lägre blir halterna dock motsvarande låga. I skelettet är omkring 0,25 % av kalciumet ersatt med strontium. Om födan kommer från platser med högre halt av strontium i jorden blir andelen större, utan att detta har några påtagliga hälsoeffekter. Flertalet strontiumföreningar är, i likhet med kalciums, ogiftiga.