Per-Gunnar Brissman
| Per-Gunnar Brissman | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 21 december 1922 Vimmerby stadsförsamling i Kalmar län, Sverige |
| Död | 4 juli 2015 (92 år) Helsingborgs Maria församling i Skåne län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1945–1989 |
| Grad | Överste av första graden |
| Befäl | Norrbottens pansarbataljon, Pansartruppskolan, Skaraborgs försvarsområde, Skaraborgs regemente |
Per-Gunnar Brissman, född 21 december 1922 i Vimmerby stadsförsamling i Kalmar län, död 4 juli 2015 i Helsingborgs Maria församling i Skåne län,[1] var en svensk militär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Brissman avlade officersexamen vid Krigsskolan 1945[2] och utnämndes samma år till fänrik i pansartrupperna, där han befordrades till löjtnant 1947.[3] Han befordrades till kapten 1958 och inträdde i Generalstabskåren 1960,[4] varefter han befordrades till överstelöjtnant 1966.[5] Därefter var han chef för Norrbottens pansarbataljon 1967–1968[2] och expert i 1966 års värnpliktskommitté 1968.[6] År 1970 befordrades han till överste,[7] varefter han var chef för Pansartruppskolan 1970–1974 och ställföreträdande chef för Skaraborgs regemente 1974–1976.[2] Han befordrades till överste av första graden 1976[8] och var därefter befälhavare för Skaraborgs försvarsområde tillika chef för Skaraborgs regemente 1976–1980. Han var arméinspektör vid staben i Västra militärområdet 1980–1981,[2] stod till försvarsministerns förfogande för beredning av Saab 39 Gripen-frågan 1981[6] och var chef för Arméns personaldelegation i Arméstaben 1982–1988. Brissman lämnade försvarsmakten 1989.[2]
Per-Gunnar Brissman var son till grosshandlaren Gerhard Brissmann och dennes hustru Agda Nord.[2] Brodern Hugo Brissman var ämbetsman.[9] Han gifte sig 1948 med Siv Grönberg (1922–1985).[2] Per-Gunnar Brissman är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård vid Öresund.[10]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av första klassen av Svärdsorden, 1965.[11]
Kommendör av Svärdsorden, 1974.[12]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1860–2016, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2017).
- ^ [a b c d e f g] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 44. ISBN 91-87184-74-5.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1948. Uppsala. 1948. sid. 341. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63629/gupea_2077_63629_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964. Uppsala. 1964. sid. 351. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65480/gupea_2077_65480_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 376. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65026/gupea_2077_65026_1.pdf.
- ^ [a b] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 92. ISBN 91-975132-7-X.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1972. Uppsala. 1972. sid. 406. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59463/gupea_2077_59463_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender 1978. Stockholm: Liber Förlag. 1978. sid. 487. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59622/gupea_2077_59622_1.pdf.
- ^ Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1993. Stockholm: Norstedts. sid. 173–174.
- ^ ”Per Gunnar (Pg) Brissman”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/kulla-pastorat/vikens-nya-kyrkogard/ml/per-gunnar-pg-brissman-0041a. Läst 20 december 2022.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 110 (digital avbildning).
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 48 (digital avbildning).