Pär Aron Borg
| Pär Aron Borg | |
.jpg) | |
| Född | 4 juli 1776[1] Avesta församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 april 1839[1] (62 år) Stockholms stad[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2][3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet, [1]  |
| Sysselsättning | Dövskolelärare[1], dövskolegrundare[1] |
| Barn | Ossian Edmund Borg (f. 1812)[4] |
| Redigera Wikidata | |
Pär Aron Borg, född 4 juli 1776 i Avesta, död 22 april 1839 i Stockholm, var en svensk blind- och dövpedagog, och skapare av det svenska teckenalfabet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Borg var son till professor Erik Gustav Borg, rektor och lektor i Västerås, och hans hustru Johanna Didron.[5] Pär Aron Borg blev efter studier i Uppsala protokollsekreterare i de centrala ämbetsverken i Stockholm. Han engagerade sig för utsatta grupper i samhället och fick 1807 tillfälle att undervisa en blind flicka, Charlotte Seuerling. Efter att han sett Jean-Nicolas Bouillys skådespel l'Abbé de l'Épée väcktes hans intresse för dövundervisning. Han bad kungen om bidrag till en skola för stumma och döva, och kunde 1809 grunda "Allmänna institutet för Blinda och Döfstumma" på Regeringsgatan i Stockholm, från början med åtta elever.
År 1812 överflyttades verksamheten till "Öfvre Manilla" (sedermera Manillaskolan på Södra Djurgården), vars första beskyddare var drottning Hedvig Elisabeth Charlotta. Eleverna fick där lära sig om jordbruk och få undervisning om naturen. Då Borg och drottningen kom i konflikt delade sig skolan i två, men återförenades 1818. Skolan hade döva lärare, eleverna lärde sig att skriva svenska och teckenspråk. Som undervisningsmetod användes alltid teckenspråk.
Åren 1823–1828 var Borg i Portugal, där han grundade en dövskola; det är skälet till att Portugal och Sverige har nästan samma handalfabet. Han var gift fyra gånger, blev tre gånger änkling och fick tre barn. Hans första hustru hette Kristina Ulrika Marschell (1775–1809), den andra Petronella Charlotta Sadelin (1780–1813), den tredje Maria Dufva (1791–1830), och den fjärde Kristina Magdalena Ekman (1796–1869).[6] Den 22 april 1839 dog Pär Aron Borg och efterträddes på Manilla av sin son, Ossian Edmund Borg. Båda är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[7]
Citat
[redigera | redigera wikitext]| ” | Per [sic] Aron Borg hör till de stora gestalterna i våra häfder, stor genom sin lifsgärning, stor genom sitt exempel. Sent skall hans minne blekna!/Svensk Läraretidning nr 29, 1901 | „ |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- För menniskovännen och de gode, som bidragit till understöd för de blindes och döfstummes institut i Stockholm. Stockholm, tryckt hos J.P. Lindh, 1809. 1809. Libris 10281260
- Böner för de döfstumma. Stockholm. 1821. Libris 2437737
- Prolog då tragedien Virginia uppfördes uti sällskapet Polymnia såsom sorgefäst efter ... herr Carl Gustaf af Leopold den 2 april 1830. Stockholm. 1830. Libris 10872330
- Förklaring öfver evangelium på första söndagen i fastan för de döfstumma. Stockholm. 1834. Libris 1250166
- De döfstumme i templet : förklaring öfver söndagarna och deras evangelier för unga sinnen : egnad de döfstumme eleverne... 1-2. Stockholm: L. J. Hjerta. 1840-1841. Libris 13583904
- Några ord till menniskowännen eller Tankar om medlen at lindra och förekomma ett almänt armod ; Organisera allmän fattigvård, och hämma tiggeriet ; jämte Ideer till allmän medborgerlig uppfostran. Lund. 1938. Libris 10125811
- En resa i fäderneslandet år 1811 till fots. Nordisk tidskrift för dövundervisningen; 1990 :2. Lund. 1990. Libris 10063570
- En resa i fäderneslandet år 1811 till fots : dagboksanteckningar / med kommenterande uppsatser om dövundervisningen så som den speglas i Borgs resedagbok och om Borgs och hans instituts första döva elever av Åsa Hammar. Örebro: SIH-läromedel. 1996. Libris 7439519. ISBN 91-598-0447-5
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Pär Aron Borg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17981, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Borg, PER ARON., Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 578 – Pehr Aron Borg, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Ossian Edmund Borg, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17980, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ”Pär Aron Borg - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17981. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Pär Aron Borg”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/17981. Läst 23 april 2023.
- ^ ”Borg, Per Aron”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/8df36206-a7ba-49fd-99d2-63b3be75c8f7. Läst 18 augusti 2024.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Arvidsson, Catrine (2001). ”Per Aron Borg och Manilla”. SFV kulturvärden (Stockholm : Statens fastighetsverk, 1994-) 2001 :3,: sid. 3-9 : ill. ISSN 1104-845X. ISSN 1104-845X ISSN 1104-845X. Libris 3386159
- Bergvall, Mårten. Tal då konungens trotjenare, protokolls-sekreteraren, stiftaren och föreståndaren vid Institutet för blinda och döfstumma samt riddaren af Kongl. Maj :ts Wasa-orden, herr Per Aron Borg jordfästades i Hedvig Eleonorae kyrka den 30 april 1839. Stockholm. Libris 10052608
- Kongl. maj:ts nådiga resolution uppå en af ... P. Aron Borg i underdånighet gjord ansökning, att, till fortsättning och utvidgande af den anstalt för vård af sinnessjuka ibland de bildade folkclasserna ... under namn af Fridhem, stiftat å Kongl. Djurgården ... Stockholm, tryckt hos Samuel Rumstedt, 1833. 1833. Libris 9624956
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1939
- Svensk Läraretidning nr 29, 1901, om Borg
- Om Borg på Manillas skoltidning
- J. Prawitz: Pär Aron Borg i Svenskt biografiskt lexikon (1925)
|