iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/Oxford_University
Oxfords universitet – Wikipedia Hoppa till innehållet

Oxfords universitet

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Oxford University)
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Oxfords universitet
University of Oxford
Oxfords universitets vapen.
Latin: Universitas Oxoniensis
MottoDominus Illuminatio Mea (Latin)
Motto på svenskaHerren är mitt ljus
GrundatOkänt, undervisning funnits sedan 1096[1]
Donationsmedel£ 5,069 miljarder (inkl. colleges)[2][3]
Kansler
Vicekansler		Chris Patten
Irene Tracey
Studerande21 535[4]
Studerande på grundnivå11 723[4]
Studerande på avancerad nivå9 327[4]
Övriga studerande461[4]
SäteOxford, Oxfordshire, England, Storbritannien
CampusUniversitetsstad
Färger     Oxfordblå[5]
Idrott(er)Sporting Blue
MedlemskapIARU
Russellgruppen
Coimbragruppen
Europaeum
EUA
G5
LERU
Webbplatsox.ac.uk

Oxfords universitet (engelska: University of Oxford) är ett kollegialt forskningsuniversitet beläget i Oxford, England, Storbritannien. Oxford har inget känt datum för sitt grundande, men det finns tecken på att undervisning har skett så långt tillbaka som år 1096, vilket gör det till det äldsta universitetet i den engelskspråkiga världen och till världens näst äldsta universitet (efter Universitetet i Bologna).[1][6] Det växte snabbt från 1167 när Henrik II förbjöd engelska studenter från att bevista Paris universitet.[1] Efter tvister mellan studenter och Oxfords stadsbor år 1209 flydde vissa akademiker nordost till Cambridge, där de etablerade det som blev Universitetet i Cambridge.[7] De två "gamla universiteten" kallas ofta gemensamt för "Oxbridge", vilket syftar på den gemensamma traditionella akademiska kulturen.

Universitetet består av en rad olika institutioner, däribland 39 ingående colleges och ett komplett utbud av akademiska avdelningar som är organiserade i fyra divisioner.[8] Merparten av kandidatutbildningen (undergraduate) vid Oxford är organiserad kring veckohandledning på de självstyrande collegen och korridorboendena, med stöd av lektioner, föreläsningar och laborationer som tillhandahålls av universitetets fakulteter och avdelningar. Oxford har haft många kända och framgångsrika elever, däribland 30 nobelpristagare, 30 brittiska premiärministrar (senast Rishi Sunak)[9] och många utländska statschefer.

Oxfords universitets ceremoniella överhuvud är kanslern, sedan 2003 den tidigare torypolitikern och EU-kommissionären Chris Patten. Vicekansler och verkställande rektor för universitetet är sedan 2023 hjärnforskaren Irene Tracey.

Oxford är hem för flera prestigefyllda stipendier, bland annat Clarendon Scholarship som lanserades 2001[10] och Rhodes Scholarship som har finansierat doktorander vid universitetet i mer än ett sekel.[11]

Oxford anses vara ett av världens bästa universitet. Det rankades som det främsta lärosätet i världen[12] i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2016, 2017, 2018 och 2019.[13]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inget säkert datum som säger när University of Oxford grundades men de tidigaste tecknen på undervisning i Oxford är en skolmästare aktiv från omkring 1096.[14] 1167 växte universitetet snabbt när Henrik II förbjöd engelsmän att studera vid universitetet i Paris. University College, Balliol College och Merton College grundades mellan 1249 och 1264. De är de tre äldsta collegen.

De flesta colleges härstammar emellertid från 1400-, 1500- och 1600-talen[källa behövs]. Nyare är St Catherine's College (1962), ritat av dansken Arne Jacobsen. Knutna till universitetet är Ashmolean Museum, ett av världens äldsta museer, och Bodleianska biblioteket, en av Europas äldsta offentliga byggnader i sitt slag. [15]

1874 fick kvinnor möjlighet att studera vid Oxford och 1974 tillät fem manliga colleges kvinnor som medlemmar. Det sista colleget att acceptera båda könen var St Hilda's College som tog emot ansökningar från män första gången 2008.

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Oxford är ett statligt självstyrande universitet och måste rätta sig efter det statliga taket på undervisningsavgiften (3 145 pund per år för europeiska studenter 2008/2009). Det statliga bidraget per student (som icke-EU-studenter måste betala själva) uppgår till cirka 10 000 pund. Detta räcker dock inte alls för att finansiera undervisningen och Oxford går varje år med förlust med nära 10 000 pund per student. Förlusten täcks av övrig verksamhet, exempelvis konferenser och Oxford University Press. Vissa har förespråkat att göra Oxford privat. Man skulle då kunna höja avgiften men samtidigt förlora det statliga bidraget. Detta för att kunna klara konkurrensen med de amerikanska universiteten, som spenderar betydligt mer än Oxford per student.[källa behövs]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]
Magdalen Colleges stora sal.

Det finns 39 colleges vid Oxfords universitet, vart och ett av dem med sin egen struktur och aktiviteter. Dessutom finns 4 religiösa permanent private halls. Collegen har hand om studenternas boende (åtminstone första och sista året av studiegången) och utser en handledare för varje student. Studenten har kontakt med sin handledare i princip varje terminsvecka, då en uppsats om ett visst delämne presenteras och diskuteras. Vid en sådan genomgång deltar en till tre studenter. Handledaren kan skicka studenten till en annan handledare för särskilda ämnen.[källa behövs]

Universitetet har hand om de olika institutionerna och om examinationen. Denna sker skriftligt eller muntligt (viva). Studenten måste då bära akademisk dräkt, med kostym eller kjol och blus, svart slängkappa och den fyrkantiga hatten.

Universitet omfattar även en rad bibliotek, däribland Bodleian Library som anses vara världens första allmänna bibliotek.

Undervisningen bedrivs under tre terminer om åtta veckor:

  • Michaelmas (efter mickelsmäss 29 september) i oktober och november
  • Hilary (efter St Hilarius vars helgondag infaller den 13 januari) i januari, februari och mars
  • Trinity (efter Heliga Trefaldighets dag första söndagen efter pingst) i april, maj och juni.

Antagning

[redigera | redigera wikitext]

Det är hård konkurrens till platserna vid Oxfords universitet. 2006 nekades 10 000 av 13 000 sökande. Hårdast konkurrens har ekonomi-, juridik- och medicinutbildningarna där cirka en av åtta ansökande antas. Man söker till Oxford genom en central myndighet (UCAS), motsvarande VHS i Sverige. Sista ansökningsdag är 15 oktober; 20 september för utomeuropeiska studenter.

För att en ansökan ska vara komplett behövs kopior på gymnasiebetyg och intyg på andra akademiska meriter, ett "personal statement", det vill säga ett personligt brev då man bland annat förklarar varför man vill studera de ämnen man valt. Man behöver även ett rekommendationsbrev från en lärare. Man söker till program och inte till universiteten som helhet, som det är i USA.

Kommer man vidare till nästa urvalsgrupp (vilket cirka 75 procent gör) får man vanligen göra en intervju och kanske skriva ett prov. Detta sker på plats i Oxford i början av december. Det första beskedet brukar komma i januari.

Panorama

[redigera | redigera wikitext]
Flygbilden ovan visar en panoramavy över universitetsstaden i Oxford tagen sommaren 2016.
Flygbilden ovan visar en panoramavy över universitetsstaden i Oxford tagen sommaren 2016.


College och andra institutioner vid universitetet

[redigera | redigera wikitext]
Porthuset vid Merton College.
Tom Quad, Christ Church.

College

[redigera | redigera wikitext]

Permanent Private Halls

[redigera | redigera wikitext]
Campion Hall.

Permanent Private Halls liknar ett college. Den viktigaste skillnaden är att de inte är organiserade som självstyrande institutioner av collegets medlemmar utan är grundade av olika kristna samfund och fortfarande åtminstone delvis styrs som del av detta samfund.

Professurer

[redigera | redigera wikitext]

Kända personer som utbildats vid Oxford

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Alumner från Oxfords universitet

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”A Brief History of the University” (på engelska). University of Oxford. Arkiverad från originalet den 11 april 2008. https://web.archive.org/web/20080411014607/http://www.ox.ac.uk/about_the_university/introducing_oxford/a_brief_history_of_the_university/index.html. Läst 30 oktober 2007. 
  2. ^ ”Oxford University Financial Statements 2016” (på engelska). http://d307gmaoxpdmsg.cloudfront.net/collegeaccounts1516/aggregated.pdf. Läst 23 april 2017. 
  3. ^ ”Oxford University Colleges Financial Statements 2016” (på engelska) (PDF). https://www.ox.ac.uk/sites/files/oxford/field/field_document/Financial_statements2015_16_0.pdf. Läst 23 april 2017. 
  4. ^ [a b c d] ”Supplement (2) to No. 4945” (på engelska) (PDF). Oxford University Gazette. 2 mars 2011. Arkiverad från originalet den 25 april 2013. https://web.archive.org/web/20130425111146/http://www.ox.ac.uk/media/global/wwwoxacuk/localsites/gazette/documents/supplements2010-11/Student_Numbers_2010-2011.pdf. Läst 20 april 2012. 
  5. ^ from ”The brand colour – Oxford blue” (på engelska). Ox.ac.uk. Arkiverad från originalet den 24 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130524062108/http://www.ox.ac.uk/branding_toolkit/the_brand_colours/. Läst 20 april 2012. 
  6. ^ Sager, Peter (2005). Oxford and Cambridge: An Uncommon History s. 36
  7. ^ ”Early records” (på engelska). University of Cambridge. http://www.cam.ac.uk/about-the-university/history/early-records. 
  8. ^ ”Oxford divisions” (på engelska). University of Oxford. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131020114217/http://www.ox.ac.uk/divisions/index.html. Läst 26 november 2013. 
  9. ^ ”British Prime Ministers” (på engelska). University of Oxford. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230817032537/https://www.ox.ac.uk/about/oxford-people/british-prime-ministers. Läst 25 oktober 2023. 
  10. ^ ”Clarendon Fund: Graduate Scholarships at the University of Oxford, Clarendon Fund Scholarships” (på engelska). Clarendon.ox.ac.uk. Arkiverad från originalet den 18 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140218000623/http://www.clarendon.ox.ac.uk/. Läst 11 april 2014. 
  11. ^ ”Applying for the Rhodes Scholarships – The Rhodes Trust” (på engelska). rhodeshouse.ox.ac.uk. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120813161207/http://www.rhodeshouse.ox.ac.uk/about/applying-for-the-rhodes-scholarship. Läst 25 juli 2010. 
  12. ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
  13. ^ ”World University Rankings 2018”. Times Higher Education. Läst 24 juli 2018.
  14. ^ ”1:From Schools to University” (på engelska). The early Oxford Schools. The History of the University of Oxford. "I". Oxford University Press. 1984. sid. 1. ISBN 0-19-951011-3. https://books.google.co.uk/books?id=AkJO3TAxMtwC&pg=PA1 
  15. ^ Bra Böckers lexikon, 1978.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Oxfords universitet
Ledning
Kansler: Chris Patten · Vicekansler: Louise Richardson · Registrator: Gill Aitken
College
Permanent Private Halls
Övriga byggnader
Commons Commons
v • r
Coimbragruppens forskningsuniversitet
Coimbras universitet, Portugal

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oxfords_universitet&oldid=55347818”