Odengatan

För Odengatan i Jönköping, se Odengatan, Jönköping

Odengatan är en gata i stadsdelarna Vasastaden och Östermalm i Stockholms innerstad som löper från Valhallavägen vid Stockholms östra, förbi bland annat Stockholms stadsbibliotek, Odenplan och Vasaparken upp till Sankt Eriksplan. Gatan är cirka 30 meter bred, och 1850 meter lång.

Historia

Gatans utformning och sträckning är ett resultat av Lindhagenplanen från 1866, som bland annat reglerade gatunät och kvarter i norra Norrmalm, alltså norr om det vid tiden bebyggda Stockholm. I gaturegleringens planeringsstadiet kallades den öst-västliga esplanaden för "Odinsgatan". Vid namnrevisionen i Stockholm 1885 fastställdes namnet "Odengatan" i kategori "den nordiska gudaläran" och uppkallat efter den fornnordiska gudavärldens överhuvud Oden. Ett tidigare förslag var "Rörstrandsboulevarden".^[1] Delar av Odengatan anlades som en trädkantad allé. De första lindarna planterades 1908.

Byggnader längs gatan (urval)

Nr. 1 – Tofslärkan 8, f.d. Arvedsons gymnastikinstitut
Nr. 3 – Tofslärkan 7, ursprungligen arkitekt Folke Zettervall privatbostad, idag kontor och ateljéer samt Loyal Gallery
Nr. 5 – Tofslärkan 6, Lettlands ambassad i Stockholm
Nr. 7 – Tofslärkan 5, uppfördes 1912 efter ritningar av arkitekterna Osvald Almqvist och Gustaf Linden
Nr. 9 – Tofslärkan 4, Ericastiftelsen
Nr. 11 – Tofslärkan 3, ägdes av Sveriges statsminister Karl Staaff
Nr. 13 – Tofslärkan 2, uppfördes 1912–1914 av byggmästaren Gustaf Alfred Johansson efter ritningar av arkitekt Victor Bodin
Nr. 15 – Flugsnapparen 2, uppfördes 1915–1917 efter ritningar av arkitekt Eric Svanberg
Nr. 19 – Lövsångaren 4, uppfördes 1912–1913 efter ritningar av arkitektkontoret Höög & Morssing
Nr. 20 – Sankt Georgios kyrka, uppfördes 1889–1890 efter ritningar av arkitekt Anders Gustaf Forsberg^[2]
Nr. 21 – Lövsångaren 3, uppfördes 1912–1913 efter ritningar av arkitektkontoret Höög & Morssing
Nr. 23 – Lövsångaren 2, uppfördes 1912–1913 efter ritningar av arkitektkontoret Höög & Morssing
Nr. 27 – Lindquists konditori från 1915. I huset bodde Carin och Hermann Göring under sin tid i Stockholm på 1920-talet.^[3]
Nr. 31 – Konsum, den första i Sverige med självbetjäning, öppnad 1941. Nuvarande byggnad dock uppförd på 1990-talet
Nr. 35 – Continental Herrekipering, klassisk neonskylt
Nr. 37 – Carl Wilhelmsons målarskola under åren 1911–1928, ateljén låg högst upp
Nr. 41 – Olssons Skor, klassisk butik och neonskylt
Nr. 51 – Stockholms stadsbibliotek, byggt 1927
Nr. 52–56 – Här låg tidigare Asylet för Pauvres Honteux
Nr. 59 – Stadsbibliotekets annex, byggt 1953
Nr. 64–66 – Gustaf Vasa kyrka, byggd 1906
Nr. 69 – Läkarhuset Odenplan, uppfördes 1962–1970 efter ritningar av arkitekterna Sten Lindegren och Stig Ancker
Nr. 79–81 – f.d. Hyvénska varuhuset
Nr. 80–82 – f.d. Vasa högre flickskola, byggd 1931
Nr. 81 – Intiman, invigd 1950
Nr. 92 – Sko Wera-skylten, klassisk neonskylt

Referenser

^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 254. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
^ RAÄ:s bebyggelseregister: TRASTEN 2 (Sankt Georgios kyrka)
^ Stugart, Martin (2004). Fråga om Stockholm – Känt och okänt om huvudstaden. Stockholm: Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-510-7

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Odengatan.
Bilder & media
Stockholmskällan har media som rör Odengatan

[1] Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 254. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1

[2] RAÄ:s bebyggelseregister: TRASTEN 2 (Sankt Georgios kyrka)

[3] Stugart, Martin (2004). Fråga om Stockholm – Känt och okänt om huvudstaden. Stockholm: Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-510-7

[1]

[2]

[3]