iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Wahlbom
Nils Wahlbom – Wikipedia Hoppa till innehållet

Nils Wahlbom

Från Wikipedia
Nils Wahlbom
Mot Nita Hårleman i Livet på landet på Skansens friluftsteater. Foto i Scenen 1928.
Mot Nita Hårleman i Livet på landet på Skansens friluftsteater. Foto i Scenen 1928.
Född28 oktober 1886
Hedvig Eleonora församling, Stockholm, Sverige
Död24 oktober 1937 (50 år)
Matteus församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1910–1937
MakaLizzie Persson
(1917–1937; hans död)
IMDb SFDb

Nils Wahlbom, född 28 oktober 1886 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 24 oktober 1937 i S:t Matteus församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Nils Wahlbom var son till skådespelarna John Wahlbom (1858–1906) och Emma Rommel (1863–1938). De spelade i olika kringresande teatersällskap och gick så småningom skilda vägar. Nils Wahlbom tillbringade därför största delen av sin uppväxt inackorderad i olika familjer i Sundsvall och Österåker.

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Efter några år på advokatkontor övergick han till skådespelaryrket och började omkring år 1910 hos Axel Engdahl på Folkteatern i Göteborg, först som körmedlem innan han fick sin första spelroll i Värmlänningarna. Han turnerade sedan med olika sällskap, däribland i Hjalmar Selanders och Allan Rydings. Åren 1918–1919 var han även direktör för Malmö sommarteater. Åren 1924–1927 var han vid Ernst Eklunds Komediteatern och vid Blancheteatern samt 1927–1932 vid Oscarsteatern. Sina sista år var han åter vid Blancheteatern.[1]

Under 1930-talet var han ofta anlitad inom filmen. Han var en av svensk films och teaters mer egenartade skådespelartyper som med en sävlig replikföring ofta fick porträttera lite mer timida, tankspritt komiska karaktärer. Genom sitt tonfall kunde han få publiken att jubla åt de mest alldagliga fraser i föreställningarna.[1]

Bland hans större filmroller märks den som familjefar i Raggen - det är jag det (1936), som tragisk gårdsmusikant och den kvinnliga huvudpersonens egentlige far i Kvinnorna kring Larsson (1934), som tankspridd professor i Edvard Persson-filmen Söder om landsvägen (1936) och som Amerikafarbrodern Justus i svindlarkomedin Lyckliga Vestköping (1937).[1]

Wahlbom avled 1937 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Nils Wahlbom var från 1917 gift med Lesy (Lizzie) Mary Sophie Persson (1886–1975).[3][4] Deras dotter Kerstin Lindahl Wahlbom (1922–2014) var först gift med Erland Josephson och sedan med statsvetaren Göran G. Lindahl.

Filmografi urval

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1922 Markis de Langlier Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
Carlo Benini Scampolo
Dario Niccodemi		 Gustaf Linden Dramaten
1923 Friedrich Müller Schopenhauer
Mikael Lybeck		 Olof Molander Dramaten
Amandus Meyer Föräldrar
Otto Benzon		 Olof Molander Dramaten
1924 Det gick en ängel
Jacques Bousquet och Henri Falk		 Tollie Zellman Komediteatern[5]
Maken Vännen Lorel
Adrien Vély och H. R. Girardet		 Tollie Zellman Komediteatern[6]
Schuyler van Dyck Dulcie
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Einar Fröberg Komediteatern[7][8]
Rinval Dockan
André Picard och Val André Jaeger-Schmidt		 Karin Swanström Blancheteatern[9]
1925 Baba Mahrati Dubbelexponering
Avery Hopwood		 Mathias Taube Blancheteatern[10]
1926 Doktor Gordon Spencer En tillfällig äkta man
Edward A. Paulton		 Einar Fröberg Blancheteatern[11]
1927 Vincentio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Gösta Ekman
Johannes Poulsen		 Oscarsteatern[12]
Rebiscoul Advokaten Bolbec och hennes man
Georges Berr och Louis Verneuil		 Pauline Brunius Oscarsteatern[13][14]
Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky		 Robert Atkins Oscarsteatern[15]
von Asterberg Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Oscarsteatern[16]
1928 Munck Gustaf III
August Strindberg		 Rune Carlsten Oscarsteatern[17]
Civilingenjör Hedman Rötmånad
Erik Lindorm		 John W. Brunius Oscarsteatern[18][19]
Burgess Candida
George Bernard Shaw		 Gösta Ekman Oscarsteatern[20]
Rowley Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan		 Johannes Poulsen Oscarsteatern[21]
"Scar" Edwards Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Oscarsteatern[22]
Dwornitschek, hovmästare En komedi på slottet
Ferenc Molnar		 Gösta Ekman Oscarsteatern[23]
Greve Archi "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 John W. Brunius Oscarsteatern[24]
Mönter Alexander den Store
Gustav Esmann		 Oscarsteatern
Generalkonsuln Hokus-Pokus
Curt Goetz		 Gösta Ekman Oscarsteatern[25]
1929 Corbacchio Volpone
Ben Jonson		 Gunnar Klintberg Oscarsteatern[26]
Greve Maagenhjelm Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[27]
Furir Nilsson Den svarta skjortan
Herbert Grevenius		 Rune Carlsten Oscarsteatern[28]
Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber		 Rune Carlsten Oscarsteatern[29]
Schuyler van Dyck Dulcie
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Tollie Zellman Oscarsteatern[30][31]
Mason Männen vid fronten
Robert Cedric Sherriff		 Thomas Warner Oscarsteatern[32]
George Jones Vid 37de gatan
Elmer Rice		 Svend Gade Oscarsteatern[33][34]
1930 Förste adelsmannen Henrik VIII
William Shakespeare		 Thomas Warner Oscarsteatern[35]
Greve Maagenhjelm Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[36]
Fredrik etatsrådinnans betjänt Farmors revolution
Jens Locher		 Pauline Brunius Oscarsteatern[37]
Anders Persson Gustaf Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Oscarsteatern[38]
En tjuvkomedi
Berndt Carlberg		 Gösta Ekman Oscarsteatern[39]
Andersson Kontraband
Oscar Rydqvist		 Edvin Adolphson Mindre teatern[40]
Hall Nyckelromanen
Ragnar Josephson		 Erik Berglund Oscarsteatern[41]
Herr Blomgren En herrgårdssägen
Selma Lagerlöf		 Einar Fröberg Oscarsteatern[42]
1931 Herr Raring Peter Pan
J.M. Barrie		 Palle Brunius Oscarsteatern[43]
1932 Monsieur Brun Fanny
Marcel Pagnol		 Pauline Brunius Oscarsteatern[44]
Nicola, betjänt Hjältar
George Bernard Shaw		 John W. Brunius Oscarsteatern[45]
Greven Juvelstölden
Ladislas Fodor		 Nils Johannisson Oscarsteatern[46]
Kurtz Kanske en diktare
Ragnar Josephson		 Gösta Ekman Vasateatern[47]
1933 Ärkeängeln Gabriel Domaredansen
Erik Lindorm		 Per-Axel Branner Gösta Ekmans Folkteater[48]/
Vasateatern[49]
Greve Albert von Wedel Högre skolan
Ferenc Molnár		 Gösta Ekman Vasateatern[50][51][52]
1934 Allen Strumpebandet
Avery Hopwood		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[53]
Mr Clayton Ingen rädder
Allan Scott och George Height		 Knut Martin Blancheteatern[54]
Dr. McCabe Män i vitt
Sidney Kingsley		 Per Lindberg Vasateatern[55]
Charles Nästan gifta
Walter Ellis		 Gösta Ekman Vasateatern[56]
Portvakten Natten till den 17:de
Lajos Zilahy		 Gunnar Olsson Vasateatern[57][58][59]
1935 Gustaf Blomkvist Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[60]
Franz Fredrice von Dub Karriär-karriär
Gábor Drégely		 Gösta Ekman Vasateatern[61][62]
1936 Gamle Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen		 Martha Lundholm Vasateatern[63]
Ölander Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma		 Harry Roeck Hansen Blancheteatern[64][65]
1942 Snigel 1 I vår Herres hage
Josef Čapek och Karel Capek		 Gösta Folke Vasateatern[66]
Min syster Eileen
Joseph Fields och Jerome Chodorov		 Gösta Folke Vasateatern[67]
1943 Erik Herr Blink går över alla gränser
Lars-Levi Laestadius		 Per Lindberg Vasateatern[68]
Mr Carlton Den okuvliga Mr Bunting
Robert Greenwood		 Martha Lundholm Vasateatern[69]
1946 Merrill Middleton Pat regerar
Jerome Chodorov och Joseph Fields		 Håkan Westergren Blancheteatern[70]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Nils Wahlbom på Svensk Filmdatabas. Läst 2012-02-29.
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ Dagens Nyheter 16 maj 1917 sid.11
  4. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  5. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-26/171/8. Läst 27 juli 2015. 
  6. ^ ”'Vännen Lorel' på Kommediteatern [sic”]. Dagens Nyheter: s. 7. 5 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-05/211/7. Läst 27 juli 2015. 
  7. ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22055&pos=26. Läst 28 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  9. ^ ”Dockan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22166&pos=25. Läst 28 juli 2015. 
  10. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 50. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  11. ^ ”En tillfällig man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22173&pos=36. Läst 6 april 2016. 
  12. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  13. ^ Bo Bergman (2 september 1927). ”Höstpremiär på Oscar: 'Advokaten Bolbec och hennes man'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-02/237/1. Läst 5 januari 2016. 
  14. ^ ”Advokaten Bolbec och hennes man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22269&pos=3. Läst 3 juni 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  16. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  17. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  19. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  20. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22271&pos=18. Läst 3 juni 2015. 
  21. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  22. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  23. ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016. 
  24. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
  25. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 11 december 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-11/339/12. Läst 6 januari 2016. 
  26. ^ ”Volpone”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22277&pos=167. Läst 12 juni 2015. 
  27. ^ ”Sceno och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-08/66/12. Läst 9 maj 2016. 
  28. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 april 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-04-12/98/12. Läst 6 januari 2016. 
  29. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22323&pos=44. Läst 4 juni 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (10 november 1929). ”'Dulcie' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-10/307/12. Läst 6 januari 2016. 
  32. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  33. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  34. ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016. 
  35. ^ ”Teater, Musik och Film: Rollistan till 'Henrik VIII'”. Dagens Nyheter. 6 mars 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-06/63/11. Läst 11 maj 2016. 
  36. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  37. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  38. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  39. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  40. ^ Bo Bergman (2 november 1930). ”Mindre teaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-02/298/16. Läst 24 januari 2021. 
  41. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  42. ^ ”Teater Musik och Film: 'En herrgårdssägen' på Skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 9 december 1930. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-12-09/335/14. Läst 24 januari 2021. 
  43. ^ ”'Peter Pan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-18/344/4. Läst 7 januari 2016. 
  44. ^ A.Ö. (7 februari 1932). ”Fanny: Oscarsteaterns premiär”. Svenska Dagbladet: s. 15. https://www.svd.se/arkiv/1932-02-07/15. Läst 5 mars 2017. 
  45. ^ Rq (6 mars 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-06/64/9. Läst 4 mars 2017. 
  46. ^ A.Ö. (13 mars 1932). ”Två premiärer: Lustspelspremiär på Oscarsteatern”. Svenska Dagbladet: s. 7. https://www.svd.se/arkiv/1932-03-13/7. Läst 5 mars 2017. 
  47. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  48. ^ ”Söndagens revypremiärer: Lindorms gröna ängar på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  49. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 18. 3 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-03/32/18. Läst 7 januari 2016. 
  50. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  51. ^ ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
  52. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  53. ^ ”Strumpebandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22069&pos=78. Läst 11 april 2016. 
  54. ^ ”Ingen rädder”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22070&pos=79. Läst 11 april 2016. 
  55. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  56. ^ ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  57. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
  58. ^ Teateralmanack 1934 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1934 (1935) s. 184
  59. ^ ”Natten till den 17:de april”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14254&pos=370. Läst 14 juli 2015. 
  60. ^ ”Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016. 
  61. ^ ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  62. ^ Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  63. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 199
  64. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  65. ^ Oscar Rydqvist (9 april 1936). ”'Hm, sade greven' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-04-09/97/1. Läst 9 januari 2016. 
  66. ^ ”I vår herres hage”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14232&pos=427. Läst 1 maj 2016. 
  67. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 22 december 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-12-22/348/9. Läst 1 maj 2016. 
  68. ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016. 
  69. ^ ”Den okuvlige Mr. Bunting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14157&pos=432. Läst 3 maj 2016. 
  70. ^ ”Pat regerar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22231&pos=139. Läst 24 april 2016. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Wahlbom&oldid=54781515”