Marmaverken
- Inte att förväxla med Marma.
| Marmaverken | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Söderhamns kommun |
| Distrikt | Söderala distrikt |
| Koordinater | 61°16′0″N 16°52′0″Ö / 61.26667°N 16.86667°Ö |
| Area | 86 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 344 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7208[3] |
| Beb.områdeskod | 2182TB103 (1960–2015)[4] 2182TB103 (2018–)[4] |
| Geonames | 2692553 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
|
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Marmaverken är en tätort i Söderhamns kommun, Gävleborgs län. Bebyggelsen var fram till 2015 avgränsad som en separat tätort, men blev då sammanvuxen med den i Marmaskogen och Söderala. Från 2018 utgör området åter en egen tätort.
Historia
[redigera | redigera wikitext]År 1854 togs initiativ ett sågverk vid sjön Marmen i Hälsingland, vilket startades året därpå och 1858 ombildades av industrimannen Samuel Godenius till Marma Sågverks AB. Detta blev inledningen till en betydande industriepok. Företaget uppgick 1933 i Marma-Långrörs AB och från 1964 i Korsnäs-Marma AB, vilket fortlevde intill 1989. På 1950-talet var ortens fotbollslag, Marma IF, ett av Sveriges bästa och var nära att gå upp i Allsvenskan 1959.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Marmaverken 1950–2020[5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 025 | |||
| 1960 | 1 003 | |||
| 1965 | 944 | |||
| 1970 | 906 | |||
| 1975 | 777 | |||
| 1980 | 660 | |||
| 1990 | 542 | 110 | ||
| 1995 | 511 | 110 | ||
| 2000 | 421 | 110 | ||
| 2005 | 416 | 110 | ||
| 2010 | 371 | 112 | ||
| 2018 | 324 | 75 | ||
| 2020 | 344 | 86 | ||
Anm.: Namnändring 1980 från Marma till Marmaverken. Uppgick 2015 i tätorten Marmaskogen och Söderala. Utbruten ur Marmaskogen och Söderala 2018.
| ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Templet 222 Aftonstjärnan i Marmaverken 50 år, 1889-1939 (1939)
- Marma-Långrörs Aktiebolag. Skrift utgiven i samband med bolagets jubileum 1953. 55 sidor (Söderhamn, 1953)
- Boken om Marmaverken, utgiven år 1993 av Föreningen Marmabygden Marmaverken. Redaktör och layout Lisa Lofors, ISBN 91-630-2205-2
- Henrik Lindberg: Industriell omvandling i Söderhamn och Hudiksvall under trävaruepoken 1850-1995. Licenciatuppsats, 149 sid. (1998)
- Henrik Lindberg: Industrisamhällen i industrisamhället - Befolkning och industri i Marmaverken, 18 sid. Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift (Uppsala, 1999)
- Marma Sågverks Aktiebolag 1854-1914. Föreningen Marmabygden. Red: Willy Olsson (2002)
- Marmaverkens sulfatfabrik byggd 1927-1928. Föreningen Marmabygden. Red: Willy Olsson (utan årtal)
- Britt Hallström: Minnen från Askesta och Marmaverken. Red: Jan Erik Hallström (2008)
- Jan Erik Hallström: Farsan och flyget. Från Marmaverken till Mariehäll. (Atremi, 2009) ISBN 978-91-85487-91-2 ; 91-85487-91-0
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
