iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kamala_Harris
Kamala Harris – Wikipedia Hoppa till innehållet

Kamala Harris

Redigera länkar
Från Wikipedia
Kamala Harris

Harris mars 2021, officiellt porträtt.
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
20 januari 2021
President Joe Biden
Företrädare Mike Pence
Tid i befattningen
3 januari 2017–18 januari 2021
Företrädare Barbara Boxer
Efterträdare Alex Padilla
Tid i befattningen
3 januari 2011–3 januari 2017
Företrädare Jerry Brown
Efterträdare Xavier Becerra
San Franciscos distriktsåklagare
Tid i befattningen
8 januari 2004–3 januari 2011
Företrädare Terence Hallinan
Efterträdare George Gascón
Född Kamala Devi Harris
20 oktober 1964 (60 år)
Oakland, Kalifornien
Nationalitet USA Amerikansk
Politiskt parti Demokratiska partiet
Utbildning Howard University (B.A.)
University of California (J.D.)
Make Douglas Emhoff (2014–)
Barn 2 styvbarn
Föräldrar Donald J. Harris
Shyamala Gopalan
Släktingar Maya Harris (syster)
Meena Harris (systerdotter)
Namnteckning Kamala Harriss namnteckning
Webbplats kamalaharris.org
Kamala Harris håller tal 26 juli 2021.
Kamala Harris barndomshem på Bancroft Way i Berkeley i Kalifornien.

Kamala Devi Harris, född 20 oktober 1964 i Oakland i Kalifornien, är en amerikansk demokratisk politiker och jurist, som sedan den 20 januari 2021 är USA:s vicepresident i president Joe Bidens kabinett. Hon var dessförinnan ledamot av USA:s senat från 2017 till 2021.[1] Hon är den första kvinnliga vicepresidenten i USA:s historia, den första afroamerikanska vicepresidenten samt den första vicepresidenten med indiskt ursprung.[2][3] Harris arbetade som åklagare 2004–2011 och därefter som delstaten Kaliforniens attorney general 2011–2017.[4]

Den 8 november 2016 vann Harris senatsvalet i Kalifornien med 61,6 procent av rösterna mot demokraten Loretta Sanchez, som fick 38,4 procent av rösterna.[5][6] Hon blev därmed den andra afroamerikanska kvinnan samt den första sydasiatiska amerikanen i USA:s senat.[7][8] Som senator har hon mestadels motsatt sig tidigare presidenten Donald Trumps politik.[9]

Harris kandiderade för Demokraternas nominering till USA:s president i valet 2020 men avslutade sin kampanj den 3 december 2019.[10] Den 11 augusti 2020 utsåg Demokraternas presidentkandidat Joe Biden Harris till sin vicepresidentkandidat.[11] Hon förutsades, tillsammans med Biden, bli vinnare i valet av flera av de ledande amerikanska mediekanalerna den 7 november 2020.[12][13] Den 20 januari 2021 blev hon insvuren som vicepresident, efter att tillsammans med Biden ha besegrat Donald Trump och dennes vicepresidentkandidat Mike Pence.[14] Den 21 juli 2024, efter att Joe Biden meddelade att han avslutar sin kandidatur för omval till president[15], meddelade Harris att hon ställer upp som kandidat till presidentposten.[16] Harris förlorade presidentvalet till sin motståndare från det republikanska partiet, Donald Trump.[17]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Harris växte först upp i Berkeley med sin mor, genforskaren Shyamala Gopalan, sin far, professorn i ekonomi vid Stanford University Donald J. Harris, och sin tre år yngre syster, den politiskt aktiva juristen Maya Harris.[18] Harris far invandrade som student från Jamaica 1961 och hennes mor som student från Indien 1958, och under sin uppväxt besökte döttrarna regelbundet både en afroamerikansk baptistkyrka (National Baptist Convention) och ett hinduistiskt tempel.[19] Från förskoleåldern deltog hon i bussningsprogrammet för de mestadels färgade barnen från hennes område till skolor i andra områden. När hon var sju år skilde föräldrarna sig och vid tolv års ålder flyttade hon med sin mor och syster till Montréal i Kanada, där hon gick i franskspråkig skola.

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Efter skolavslutningen 1981 återvände hon till USA och fortsatte studierna vid Howard University i Washington, DC, där hon avlade en Bachelor of Arts-examen i statsvetenskap och nationalekonomi 1986.[20] Därefter avlade hon juristexamen vid University of California 1989.[21]

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

År 1990 började Harris praktisera som jurist i Kalifornien, först som åklagare för grövre brott i Alameda County 1990–1994, sedan som åklagare i San Francisco 1998–2004.[21] År 2004 tillsattes hon som distriktsåklagare i San Francisco fram till 2011.

Attorney general för Kalifornien (2011–2017)

[redigera | redigera wikitext]

Nästan två år före valet till attorney general (justitieminister och chefsåklagare) i Kalifornien tillkännagav Harris att hon tänkte ställa upp.[22] Hon gjorde dock klart att hon bara tänkte ställa upp om Jerry Brown, som innehade posten, inte ställde upp för omval.[23] När Brown ställde upp till valet för guvernör skaffade hon stöd från ledande demokrater i Kalifornien.[24] 8 juni 2010 vann hon primärvalet mot Alberto Torrico och Chris Kelly med 33,6% av rösterna.[25] I det allmänna valet mötte hon den republikanska distriktsåklagaren från Los Angeles County, Steve Cooley. Valet hölls 2 november 2010 och efter en utdragen rösträkning stod Harris klar som segrare.[26] 3 januari 2011 svors Harris in som Kaliforniens attorney general, den första afroamerikanska kvinnan på den posten, som hon innehade till 2017.[27]

USA:s senat (2017–2021)

[redigera | redigera wikitext]

Efter 24 år som senator för Kalifornien tillkännagav Barbara Boxer (demokrat) sin avsikt att gå i pension från USA:s senat i slutet av sin mandatperiod år 2016. Harris var först ut med att kandidera som hennes möjliga efterträdare och tillkännagav officiellt lanseringen av sin kampanj den 13 januari 2015.[28] Hon betraktades allmänt som en toppkandidat redan från början av sin kampanj.[29] Vid demokraternas konvent i Kalifornien i februari 2016 fick Harris nästan 80 % av rösterna.[30] Tre månader senare tillstyrkte guvernören Jerry Brown hennes kandidatur.[31]

För första gången sedan 1914 deltog ingen republikan i Kaliforniens senatsval och i valet november 2016 besegrade Harris demokratiska kongressledamoten Loretta Sanchez med mer än 60 % av rösterna.[32] Efter sin seger tog hon ställning för att skydda invandrare gentemot president Trumps invandringskritiska linje.[33]

I februari talade Harris i opposition mot president Trumps val av Betsy DeVos till utbildningsminister och Jeff Sessions till justitieminister.[34][35] I april röstade hon emot tillsättningen av Neil Gorsuch till USA:s högsta domstol.[36]

Hon verkade också som ledare för senatens utfrågningar i flera fall rörande oklarheter i förhållande till president Donald Trumps regering och medarbetare, något som gav stor medial uppmärksamhet. Då hennes inträngande utfrågning av biträdande justitieministern Rod Rosenstein i juni 2017, rörande dennes roll i avskedandet av FBI-chefen James B. Comey, fick utskottets ordförande, senator Richard Burr, att avbryta henne och be henne visa större respekt för den utfrågade, väckte det även debatt i nyhetsmedia om huruvida dennes beteende var sexistiskt och antagandet att Burr inte skulle ha behandlat en manlig senatskollega på liknande sätt.[37][38]

Harris var en av de politiker som fick sig tillsänt en av brevbomberna oktober 2018.[39]

Efter sitt val till vicepresident i USA avgick Harris från sin senatsplats den 18 januari 2021,[40] innan hon tillträdde vicepresidentposten den 20 januari 2021 och ersattes av Alex Padilla.[41]

Presidentvalet 2020

[redigera | redigera wikitext]

Presidentkandidat 2020

[redigera | redigera wikitext]

Den 21 januari 2019 meddelade Harris att hon kandiderade till det amerikanska presidentvalet år 2020.[42] Inom 24 timmar efter meddelandet mottog hennes kampanj över 1,5 miljoner dollar i små donationer från samtliga delstater via Act Blue.[43]

I den ovanligt stora konkurrensen av demokratiska kandidater valde hon att avsluta sin kampanj den 3 december 2019.[10]

Vicepresidentkandidat 2020

[redigera | redigera wikitext]

I början av mars 2020 föreslog den svarte politikern Jim Clyburn till Joe Biden, tidigare vicepresident under Barack Obama, att välja en färgad kvinna som vicepresidentkandidat och noterade att "afroamerikanska kvinnor kunde förtjäna att belönas för sin lojalitet".[44] 12 juni spekulerade The New York Times att Harris torde vara den enda afroamerikanska kvinnan med den tillräckliga politiska erfarenheten för en vicepresidentpost och 11 augusti 2020 utsåg Joe Biden just Harris till sin vicepresidentkandidat.[11].[45]

Bidens och Harris kampanjlogo.

Hon blev därmed den första afroamerikanska och indoamerikanska kvinna som har nominerats som vicepresidentskandidat.[27] Hon är bara den tredje kvinnan, efter Geraldine Ferraro och Sarah Palin, som nominerats till vicepresidentskandidat av något av de större partierna.[46]

Harris blev den tillträdande vicepresidenten när hon tillsammans med Biden vann presidentvalet.[47]

USA:s vicepresident (2021– )

[redigera | redigera wikitext]
Harris tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Kamala Harris tillträde som USA:s vicepresident den 20 januari 2021. Hon svors in som vice president av Sonia Sotomayor.[48] Hon blev därmed den första afroamerikanska och indoamerikanska kvinna som vice president.[27] Bland det första Harris utförde som vice president var att svära in senatorerna Alex Padilla, Raphael Warnock och Jon Ossoff.[49]

Utrikespolitik

[redigera | redigera wikitext]

I november 2021 mötte Harris Frankrikes president Emmanuel Macron för att stärka banden mellan USA och Frankrike. Harris har haft en viktig diplomatisk roll i regeringen Biden, inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.[50] I april 2023 mötte Harris den sydkoreanske presidenten Yoon Suk-yeol för att stärka banden mellan USA och Sydkorea.[51] Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och det krig som följde kritiserade Harris i mars 2024 Israels handlingar under kriget och talade om vapenvila.[52]

Presidentvalet 2024

[redigera | redigera wikitext]
Harris & Tim Walz under ett kampanjmöte i Arizona.

Den 21 juli 2024 meddelade den innevarande presidenten Joe Biden att han avbryter sin omvalskampanj till presidentposten för att lämna över och ger sitt fulla stöd till sin vicepresident, Kamala Harris som presidentkandidat för demokraterna i presidentvalet den 5 november 2024.[53] Under demokraternas konvent i augusti 2024 blev hon officiellt utnämnd till presidentkandidat och tillkännagav då även att Tim Walz blir hennes vicepresidentkandidat.[54][55] Under det första dygnet av hennes kandidatur hade man samlat in 81 miljoner dollar vilket är den högsta summan i donationer som någonsin har samlats in av en presidentkandidat under en 24 timmar period.[56] Harris förlorade valet mot den republikanska kandidaten Donald Trump.[57] Om Kamala Harris hade vunnit valet skulle det ha inneburit att hon skulle ha blivit den första kvinna som någonsin innehaft presidentämbetet.[58] Efter valförlusten ringde Harris upp Trump för att gratulera honom till valsegern.[59]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Harris blev hedersdoktor vid University of Southern California 2015 och Howard University 2017.[60][61] Tillsammans med Joe Biden blev Harris utnämnd till Time Person of the Year 2020.[62]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Efter förlovning i april 2014 gifte sig Harris den 22 augusti samma år med advokaten Douglas Emhoff i Santa Barbara, Kalifornien och blev då även styvmor till dennes två barn.[63][64][65]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Harris, Kamala Devi. Biographical Directory of the United States Congress. Läst 24 januari 2017.
  2. ^ Hållbus, Susanna (20 januari 2021). ”Här blir hon USA:s första kvinnliga vicepresident”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/har-blir-hon-usas-forsta-kvinnliga-vicepresident. Läst 24 november 2021. 
  3. ^ ”Vicepresident Kamala Harris: "I mörka stunder inte bara drömmer vi – vi agerar"” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2021/01/21/vicepresident-kamala-harris-i-morka-stunder-inte-bara-drommer-vi-vi-agerar. Läst 24 november 2021. 
  4. ^ Kamala Harris. Encyclopædia Britannica. Läst 24 januari 2017.
  5. ^ California 2016 election results. Los Angeles Times. Läst 19 mars 2018.
  6. ^ Congresswoman Loretta Sanchez finally concedes Senate race to Kamala Harris. ABC7. Läst 20 mars 2018.
  7. ^ ”My Story | U.S. Senator Kamala Harris of California” (på engelska). www.harris.senate.gov. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201014130548/https://www.harris.senate.gov/about. Läst 10 oktober 2020. 
  8. ^ News, A. B. C.. ”Kamala Harris: Everything you need to know about the Democratic nominee for vice president” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/kamala-harris-latest-democrat-run-president/story?id=60521324. Läst 10 oktober 2020. 
  9. ^ ”Senate Dems eyeing 2020 tell Trump ‘hell no’”. POLITICO. https://www.politico.com/interactives/2017/hell-no-caucus/. Läst 9 april 2018. 
  10. ^ [a b] ”Kamala Harris hoppar av presidentvalskampanjen”. DN.SE. 3 december 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/kamala-harris-hoppar-av-presidentvalskampanjen/. Läst 4 december 2019. 
  11. ^ [a b] ”Biden picks Kamala Harris as running mate” (på brittisk engelska). BBC News. 11 augusti 2020. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-53739323. Läst 11 augusti 2020. 
  12. ^ Steinhauser, Paul (7 november 2020). ”Biden wins presidency, Trump denied second term in White House, Fox News projects” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/politics/biden-wins-presidency-trump-fox-news-projects. Läst 7 november 2020. 
  13. ^ ”Election results live: Joe Biden wins presidency” (på engelska). CNN. 7 november 2020. https://www.cnn.com/politics/live-news/trump-biden-election-results-11-07-20/index.html. Läst 7 november 2020. 
  14. ^ ”History-maker Kamala Harris will wield real power as vice-president”. The Guardian. 16 januari 2021. https://www.theguardian.com/us-news/2021/jan/16/kamala-harris-vice-president-history-maker-power. Läst 17 januari 2021. 
  15. ^ ”Joe Bidens officiella x konto”. x. 21 juli 2024. https://x.joebiden. Läst 21 juli 2024. 
  16. ^ ”Kamala Harris officiel x page”. x. 21 juli 2024. https://x.kamalaharris. Läst 21 juli 2024. 
  17. ^ Felicia Nordlund (6 november 2024). ”Kamala Harris: ”Accepterar förlusten – det skiljer demokrati från tyranni””. Omni. https://omni.se/kamala-harris-talar-till-nationen-senare-i-dag/a/kwKp3L. Läst 7 november 2024. 
  18. ^ Horwitz, Sari (27 februari 2012). ”Justice Dept. lawyer Tony West to take over as acting associate attorney general” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/politics/justice-dept-lawyer-tony-west-to-take-over-as-acting-associate-attorney-general/2012/02/24/gIQAqyBOeR_story.html. Läst 10 augusti 2020. 
  19. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn (30 september 2015). ”How race helped shape the politics of Senate candidate Kamala Harris” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/local/politics/la-me-pol-ca-harris-senate-20150930-story.html. Läst 10 augusti 2020. 
  20. ^ ”Meet Kamala Harris, the second Black woman elected to the U.S. Senate” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/storyline/2016-election-day/meet-kamala-harris-second-black-woman-elected-u-s-senate-n680726. Läst 10 augusti 2020. 
  21. ^ [a b] Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn (9 januari 2019). ”11 photos that show Kamala Harris' childhood in Oakland and life before politics” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/books/la-et-jc-kamala-harris-young-photos-20180109-story.html. Läst 10 augusti 2020. 
  22. ^ Dan Morain (12 november 2008). ”Kamala Harris, an early Barack Obama backer, begins her ascent” (på amerikansk engelska). LA Times Blogs - Top of the Ticket. https://latimesblogs.latimes.com/washington/2008/11/kamala-harris-a.html. Läst 29 december 2020. 
  23. ^ Marinucci, Carla (12 november 2008). ”D.A. Harris plans run for attorney general” (på amerikansk engelska). SFGATE. https://www.sfgate.com/politics/article/D-A-Harris-plans-run-for-attorney-general-3262181.php. Läst 29 december 2020. ”I will not run against Jerry Brown,” 
  24. ^ Chris Rizo (16 april 2010). ”Villaraigosa eschews local candidates, backs Harris for Calif. attorney general”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110723184208/http://www.legalnewsline.com/news/226664-villaraigosa-eschews-local-candidates-backs-harris-for-calif.-attorney-general. Läst 29 december 2020. 
  25. ^ ”Statement of Vote June 8, 2010, Direct Primary Election”. California Secretary of State. https://elections.cdn.sos.ca.gov/sov/2010-primary/pdf/2010-complete-sov.pdf. Läst 29 december 2020. 
  26. ^ Jack Leonard (24 november 2010). ”Kamala Harris wins attorney general's race as Steve Cooley concedes [Updated”] (på amerikansk engelska). LA Times Blogs - L.A. NOW. https://latimesblogs.latimes.com/lanow/2010/11/steve-cooley-kamala-harris-attorney-general.html. Läst 29 december 2020. 
  27. ^ [a b c] ”Joe Biden picks Kamala Harris as running mate” (på brittisk engelska). BBC News. 12 augusti 2020. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-53739323. Läst 9 september 2020. 
  28. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn (13 januari 2015). ”Kamala Harris launches U.S. Senate bid, begins raising money” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/local/political/la-me-pc-harris-launches-us-senate-bid-begins-raising-money-20150113-story.html. Läst 12 augusti 2020. 
  29. ^ Parti, Tarini. ”Internal poll puts Harris well ahead in California Senate race” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/story/2015/01/poll-kamala-harris-barbara-boxer-seat-114533.html. Läst 10 oktober 2020. 
  30. ^ ”Kamala Harris får godkännande från Kaliforniens demokratiska parti”. The sacramento bee. 27 februari 2020. https://www.sacbee.com/news/politics-government/capitol-alert/article62985987.html. Läst 10 oktober 2020. 
  31. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn. ”Essential Politics May archives” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/politics/essential/la-pol-sac-essential-politics-20160501-htmlstory.html. Läst 10 oktober 2020. 
  32. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn (8 juni 2016). ”Two Democrats will face off for California's U.S. Senate seat, marking first time a Republican will not be in contention” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/politics/la-pol-ca-senate-primary-election-20160607-snap-story.html. Läst 12 augusti 2020. 
  33. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn (11 november 2016). ”Newly elected Kamala Harris vows to defy Trump on immigration” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/politics/la-pol-ca-senate-kamala-harris-trump-20161110-story.html. Läst 12 augusti 2020. 
  34. ^ Facebook; Twitter; options, Show more sharing; Facebook; Twitter; LinkedIn. ”Essential Politics: State Atty. Gen. Xavier Becerra to open Washington office, cap-and-trade auction revenue results are revealed” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/politics/essential/la-pol-ca-essential-politics-updates-201702-htmlstory.html. Läst 12 augusti 2020. 
  35. ^ ”Sen. Kamala Harris: ‘You Deserve An Attorney General Who Recognizes The Full Human Quality Of All People’” (på engelska). NewsOne. 8 februari 2017. https://newsone.com/3661775/sen-kamala-harris-will-argue-against-confirming-sessions/. Läst 12 augusti 2020. 
  36. ^ Liptak, Adam; Flegenheimer, Matt (7 april 2017). ”Neil Gorsuch Confirmed by Senate as Supreme Court Justice” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/04/07/us/politics/neil-gorsuch-supreme-court.html. Läst 12 augusti 2020. 
  37. ^ Ansari, M. K.; ContributorWriter; lawyer; Advocate, Social Justice (8 juni 2017). ”Sen. Kamala Harris Shushed-- Women Politicians are Judged Under a Different Standard” (på engelska). HuffPost. https://www.huffpost.com/entry/sen-kamala-harris-shushed-women-politicians-are_b_593983bce4b094fa859f1668. Läst 12 augusti 2020. 
  38. ^ CNN, Jeremy Herb. ”Senators try to quiet Harris; she won't quit”. CNN. https://www.cnn.com/2017/06/07/politics/kamala-harris-senate-intelligence-hearing/index.html. Läst 12 augusti 2020. 
  39. ^ Frid, Karin (25 oktober 2018). ”Brevbomberna i USA: Detta har hänt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/brevbomberna-i-usa-detta-har-hant. Läst 17 augusti 2020. 
  40. ^ Harris, Kamala (18 januari 2021). ”Thank you, California” (på engelska). Medium. https://medium.com/@SenKamalaHarris/thank-you-california-d89ff421a0a4. Läst 14 december 2022. 
  41. ^ ”California first: A Latino U.S. senator to replace Harris” (på engelska). AP NEWS. 20 april 2021. https://apnews.com/article/senate-elections-elections-california-alex-padilla-gavin-newsom-862028e7aef12cb995db549b7707cf7b. Läst 14 december 2022. 
  42. ^ ”Kamala Harris ställer upp i USA:s presidentval”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/4da8kG. Läst 22 januari 2019. 
  43. ^ Harris, Kamala (22 januari 2019). [https://twitter.com/KamalaHarris/status/1087790371357290498 ”Thanks to you, we surpassed $1.5 million in grassroots contributions in under 24 hours. Join us: https://secure.actblue.com/donate/kdh-1901-social?refcode=tw-190122 …pic.twitter.com/XiHmxwxG0k”] (på engelska). @KamalaHarris. https://twitter.com/KamalaHarris/status/1087790371357290498. Läst 23 januari 2019. 
  44. ^ ”Clyburn calls for Democrats to 'shut this primary down' if Biden has big night” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/politics/2020-election/clyburn-calls-democrats-shut-primary-down-if-biden-has-big-n1155131. Läst 28 juli 2020. 
  45. ^ Leonhardt, David (12 juni 2020). ”Kamala Harris, Front-runner (Again)” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/06/12/briefing/kamala-harris-mark-milley-trump-rally-your-friday-briefing.html. Läst 10 augusti 2020. 
  46. ^ ”Biden VP pick: Kamala Harris chosen as running mate” (på brittisk engelska). BBC News. 12 augusti 2020. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-53739323. Läst 29 december 2020. 
  47. ^ Michael R. Blood (5 december 2020). ”Biden officially secures enough electors to become president”. AP NEWS. https://apnews.com/article/election-2020-joe-biden-donald-trump-elections-electoral-college-3e0b852c3cfadf853b08aecbfc3569fa. Läst 29 december 2020. 
  48. ^ ”Kamala Harris: The Vice President” (på amerikansk engelska). The White House. https://www.whitehouse.gov/administration/vice-president-harris/. Läst 5 november 2024. 
  49. ^ Christal Hayes. ”Democrats officially take control of Senate after Harris swears in Ossoff, Warnock and Padilla” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/politics/2021/01/20/warnock-ossoff-sworn-in-giving-democrats-majority-senate/4217985001/. Läst 5 november 2024. 
  50. ^ Hugh Tomlinson Washington (17 mars 2022). ”New woe for Kamala Harris as another adviser quits” (på engelska). www.thetimes.com. https://www.thetimes.com/world/us-world/article/new-woe-for-kamala-harris-as-another-adviser-quits-zssczgzlt?region=global. Läst 5 november 2024. 
  51. ^ ”Yoon, Harris agree to strengthen ‘space alliance’ in visit to NASA center” (på engelska). koreajoongangdaily.joins.com. 26 april 2023. https://koreajoongangdaily.joins.com/2023/04/26/national/politics/Korea-Yoon-Suk-Yeol-space-cooperation/20230426081803875.html. Läst 5 november 2024. 
  52. ^ ”US VP Harris calls for ‘immediate’ Gaza truce in rare rebuke of Israel” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2024/3/4/us-vp-harris-calls-for-immediate-gaza-ceasefire-in-rare-rebuke-of-israel. Läst 5 november 2024. 
  53. ^ ”Joe Biden withdraws from 2024 US presidential race” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/joe-biden-pulls-out-of-2024-us-presidential-race-13178802. Läst 25 oktober 2024. 
  54. ^ Brett Roegiers (20 augusti 2024). ”In pictures: The 2024 Democratic National Convention | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/08/19/politics/gallery/democratic-national-convention/index.html. Läst 25 oktober 2024. 
  55. ^ engelska (22 augusti 2024). ”Tim Walz headlines third night of DNC with help from Clinton, Oprah and Stevie Wonder”. NPR. https://www.npr.org/2024/08/22/g-s1-18756/tim-walz-democratic-national-convention-speech. Läst 25 oktober 2024. 
  56. ^ Brett Samuels (22 juli 2024). ”Kamala Harris breaks 24-hour fundraising record after Joe Biden drops out” (på amerikansk engelska). The Hill. https://thehill.com/homenews/campaign/4786610-harris-breaks-fundraising-record/. Läst 25 oktober 2024. 
  57. ^ Jenny Hollander published in News (6 november 2024). ”Kamala Harris Has Lost the 2024 Presidential Election” (på engelska). Marie Claire Magazine. https://www.marieclaire.com/politics/kamala-harris-loses-2024-presidential-election/. Läst 6 november 2024. 
  58. ^ Mia McCarthy (2024-23-08). ”Harris could become the first woman president. But she didn’t say that in her speech.” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/live-updates/2024/08/22/dnc-live-updates-coverage/how-harris-spoke-about-womanhood-00176114. Läst 2024-25-10. 
  59. ^ ”Harris has called Trump to concede the 2024 presidential race” (på engelska). NBC News. 6 november 2024. https://www.nbcnews.com/politics/2024-election/harris-expected-call-trump-concede-race-rcna178931. Läst 6 november 2024. 
  60. ^ ”Kamala Harris”. Wikipedia. 2020-09-09. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kamala_Harris#cite_note-47. 
  61. ^ ”Recipients of Honorary Degrees (By Year) - Office of the Secretary - Howard University”. web.archive.org. 28 april 2019. https://web.archive.org/web/20190428144954/https://www.howard.edu/secretary/convocations/recipients-year.htm. Läst 27 september 2020. 
  62. ^ ”Joe Biden and Kamala Harris Are TIME's 2020 Person of the Year” (på engelska). Time. https://time.com/person-of-the-year-2020-joe-biden-kamala-harris/. Läst 29 december 2020. 
  63. ^ ”California Attorney General Kamala Harris engaged”. SFGate. https://www.sfgate.com/entertainment/garchik/article/California-Attorney-General-Kamala-Harris-engaged-5380881.php. Läst 24 juli 2018. 
  64. ^ ”Kamala Harris married in Santa Barbara ceremony” (på amerikansk engelska). The Sacramento Bee. https://www.sacbee.com/news/politics-government/capitol-alert/article2607685.html. Läst 24 juli 2018. 
  65. ^ ”California Attorney General Kamala Harris marries fellow lawyer” (på amerikansk engelska). The Mercury News. https://www.mercurynews.com/2014/08/26/california-attorney-general-kamala-harris-marries-fellow-lawyer/. Läst 24 juli 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Mike Pence 		USA:s vicepresident
2021– 		Efterträdare:
Innehar fortfarande posten
v • r
USA:s vicepresidenter
USA:s tidiga expansion
(1789–1861)		Seal of the Vice President of the United States
Inbördeskrig–rekonstruktion
(1861–1914)
Världskrig och depression
(1914–1945)
Kalla kriget
(1945–1989)
USA sedan 1989
Detaljerad lista
v • r
Ledamöter av USA:s senat från Kalifornien
Klass 1
Frémont · Weller · Broderick · Haun · Latham · Conness · Casserly · Hager · Booth · Miller · Hearst · Williams · Hearst · Felton · White · Bard · Flint · Works · Johnson · Knowland · Engle · Salinger · Murphy · Tunney · Hayakawa · Wilson · Seymour · Feinstein
Klass 3
Gwin · McDougall · Cole · Sargent · Farley · Stanford · Perkins · Phelan · Shortridge · McAdoo · Storke · Downey · Nixon · Kuchel · Cranston · Boxer · Harris · Padilla
v • r
Personer utnämnda till Person of the Year av tidskriften Time
1927–1950
Charles Lindbergh (1927) · Walter Chrysler (1928) · Owen D. Young (1929) · Mohandas Gandhi (1930) · Pierre Laval (1931) · Franklin D. Roosevelt (1932) · Hugh S. Johnson (1933) · Franklin D. Roosevelt (1934) · Haile Selassie (1935) · Wallis Simpson (1936) · Chiang Kai-shek / Soong May-ling (1937) · Adolf Hitler (1938) · Josef Stalin (1939) · Winston Churchill (1940) · Franklin D. Roosevelt (1941) · Josef Stalin (1942) · George C. Marshall (1943) · Dwight D. Eisenhower (1944) · Harry S. Truman (1945) · James F. Byrnes (1946) · George C. Marshall (1947) · Harry S. Truman (1948) · Winston Churchill (1949) · Den stridande amerikanske mannen (1950)
1951–1975
Mohammad Mosaddeq (1951) · Elizabeth II (1952) · Konrad Adenauer (1953) · John Foster Dulles (1954) · Harlow H. Curtice (1955) · Ungerska frihetskämpar (1956) · Nikita Chrusjtjov (1957) · Charles de Gaulle (1958) · Dwight D. Eisenhower (1959) · Amerikanska vetenskapsmän: George Wells Beadle / Charles Draper / John F. Enders / Donald A. Glaser / Joshua Lederberg / Willard Frank Libby / Linus Pauling / Edward M. Purcell / Isidor Isaac Rabi / Emilio Segrè / William B. Shockley / Edward Teller / Charles H. Townes / James Van Allen / Robert Woodward (1960) · John F. Kennedy (1961) · Påve Johannes XXIII (1962) · Martin Luther King, Jr. (1963) · Lyndon B. Johnson (1964) · William Westmoreland (1965) · Generationen av 25-åringar och yngre (1966) · Lyndon B. Johnson (1967) · De 8 Apolloastronauterna: William Anders / Frank Borman / Jim Lovell (1968) · Medelamerikanerna (1969) · Willy Brandt (1970) · Richard Nixon (1971) · Henry Kissinger / Richard Nixon (1972) · John Sirica (1973) · Kung Faisal (1974) · Amerikanska kvinnor: Susan Brownmiller / Kathleen Byerly / Alison Cheek / Jill Conway / Betty Ford / Ella T. Grasso / Carla Hills / Barbara Jordan / Billie Jean King / Susie Sharp / Carol Sutton / Addie Wyatt (1975)
1976–2000
Jimmy Carter (1976) · Anwar Sadat (1977) · Deng Xiaoping (1978) · Ayatollah Khomeini (1979) · Ronald Reagan (1980) · Lech Wałęsa (1981) · Datorn (1982) · Ronald Reagan / Jurij Andropov (1983) · Peter Ueberroth (1984) · Deng Xiaoping (1985) · Corazon Aquino (1986) · Michail Gorbatjov (1987) · Den hotade jorden (1988) · Michail Gorbatjov (1989) · George H.W. Bush (1990) · Ted Turner (1991) · Bill Clinton (1992) · Fredsskaparna: Yassir Arafat / F.W. de Klerk / Nelson Mandela / Yitzhak Rabin (1993) · Påve Johannes Paulus II (1994) · Newt Gingrich (1995) · David Ho (1996) · Andrew Grove (1997) · Bill Clinton / Kenneth Starr (1998) · Jeff Bezos (1999) · George W. Bush (2000)
2001–idag
Rudolph Giuliani (2001) · Visselblåsarna: Cynthia Cooper / Coleen Rowley / Sherron Watkins (2002) · Den amerikanska soldaten (2003) · George W. Bush (2004) · Bono / Bill Gates / Melinda Gates (2005) · Du (2006) · Vladimir Putin (2007) · Barack Obama (2008) · Ben Bernanke (2009) · Mark Zuckerberg (2010) · Demonstranten (2011) · Barack Obama (2012) · Påve Franciskus (2013) · Bekämparna av ebola: Jerry Brown / Kent Brantly / Ella Watson-Stryker / Foday Gollah / Salome Karwah (2014) · Angela Merkel (2015) · Donald Trump (2016) · The Silence Breakers (2017) · Sanningens väktare (2018) · Greta Thunberg (2019) · Joe Biden / Kamala Harris (2020) · Elon Musk (2021) · Volodymyr Zelenskyj / Ukrainska andan (2022) · Taylor Swift (2023)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kamala_Harris&oldid=56249833”