Indiana
- För andra betydelser, se Indiana (olika betydelser).
| Indiana | |||
| Delstat | |||
 Indiana markerat på USA-kartan.
| |||
|
|||
| Motto: The Crossroads of America | |||
| Smeknamn: The Hoosier State | |||
| Land |  USA
| ||
|---|---|---|---|
| Huvudstad (och största stad) | Indianapolis | ||
| Officiellt språk | Engelska | ||
| Invånarnamn | Hoosier[1] | ||
| Koordinater | 40°0′N 86°0′V / 40.000°N 86.000°V | ||
| Högsta punkt | Hoosier Hill | ||
| - höjdläge | 383 m ö.h.[2] | ||
| Lägsta punkt | Sammanflödet av Ohiofloden och Wabashfloden | ||
| - höjdläge | 97 m ö.h.[2] | ||
| Längd | 435 km | ||
| Bredd | 225 km | ||
| Area (38:e) | 94 321 km² | ||
| Folkmängd (15:e) | 6 516 922 (2011)[3] | ||
| Befolkningstäthet | 69,09 invånare/km² | ||
| Inträde i unionen | 11 december 1816 (19:e) | ||
| Lagstiftande makt | Indianas generalförsamling | ||
| Guvernör | Eric Holcomb (R) | ||
| Viceguvernör | Suzanne Crouch (R) | ||
| Tidszon | Central: UTC-6 | ||
| - sommartid | Central: UTC-5 | ||
| Geonames | 4921868 | ||
| Förkortningar | IN Ind. US-IN | ||
| Webbplats: in.gov | |||
Indiana är en amerikansk delstat i regionen Great Lakes i USA och är den 19:e delstaten att ansluta sig till unionen. Indiana är med cirka 6 300 000 invånare den 16:e folkrikaste delstaten och den 17:e befolkningstätaste.[4] Indiana är till ytan den 38:e största och den minsta delstaten i kontinentala USA väster om Appalacherna. Dess huvudstad och största stad är Indianapolis, den största av alla delstatshuvudstäder öster om Mississippifloden.
Indiana har flera storstadsområden med en befolkning på mer än 100 000 invånare samt ett antal mindre industristäder och små orter. Delstaten är hem för flera stora idrottslag och idrottsevenemang däribland NFL:s Indianapolis Colts, NBA:s Indiana Pacers, bilsporttävlingen Indianapolis 500 (som är det största endagsidrottsevenemanget i världen). Invånarna i Indiana kallas Hoosiers, men ursprunget av den benämningen är okänt. Många förklaringar ges, även humoristiska sådana av James Whitcomb Riley om att pionjärer i Indiana skulle ropa "Är de nån där?" i vildmarken eller "Vems öra?" efter ett slagsmål. Delstatens namn betyder "indianernas land" eller helt enkelt "indianland". Detta namn går tillbaka till åtminstone 1760-talet och användes först av kongressen när Indianaterritoriet införlivades år 1800. Före detta hade man varit en del av det nordvästra territoriet.[5][6]
Dessförinnan hade Indiana varit bebott av olika ursprungsbefolkningar och historiska indiankulturer i tusentals år. Angel Mounds State Historic Site är en av de bäst bevarade antika jordverken i USA och ligger i sydvästra Indiana nära Evansville.[7]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Indiana har varit bebodd av nomadstammar sedan möjligtvis så pass tidigt som 8000 f.Kr. Dessa stammar efterträdde varandra i mått av betydelse under flera årtusenden. Omkring 900 dök Mississippikulturen upp och blev dominant i området, bland annat byggdes städer med upp till 30 000 invånare. Av okända anledningar försvann hela denna civilisation omkring 1450.[8] Regionen trädde in i den nedskrivna historien då de första européerna dök upp i Indiana och beslagtog området för Frankrike omkring 1670-talet. Då det franskindianska kriget och etthundra år av franskt styre hade avslutats, kom området under brittisk kontroll. Denna kontroll var dock kortlivad, eftersom regionen fördes över till den nyskapade statsbildningen USA i slutet av amerikanska revolutionen bara 20 år senare.
Då USA tog Indiana i anspråk fanns bara två permanenta europeiska bosättningar i hela territoriet, Clark's Grant och Vincennes. USA inledde genast arbetet med att utveckla delstaten. 1800 etablerades och bebyggdes Indiana Territory. Till att börja med placerades territoriet under William Henry Harrisons guvernörskap. Harrison övervakade landköpen från ursprungsinvånarna och ledde området genom Tecumsehs krig och 1812 års krig.
Indiana blev en fullvärdig delstat 1816 och blev då den 19:e staten. Den nya regeringen inledde då en ambitiös plan att omvandla Indiana från vildmark till en utvecklad, välbefolkad och välmående delstat. Ett program för att bygga vägar, kanaler, järnvägar och skolor utvecklades. Planerna gjorde att delstaten nästan gick i bankrutt och ledde till finansiell katastrof, men ökade mark- och tillverkningsvärdena i delstaten mer än fyrfaldigt. Under 1850-talet växte befolkningen till att överstiga en miljon invånare, och de ursprungliga planerna kunde till slut färdigställas.
Under amerikanska inbördeskriget blev delstaten politiskt inflytelserik och spelade en viktig roll i nationens ärenden. Som den första västliga delstat att mobilisera för krig, var Indianas soldater närvarande i nästan samtliga strider under krigets gång. Efter inbördeskriget fortsatte Indiana att vara viktig då den blev en kritisk så kallad swing state, under de amerikanska presidentvalen.[9] Efter inbördeskriget började Indianas industrier växa med en accelererad takt genom norra delen av staten, vilket ledde till att fackföreningar och rösträttsrörelser bildades.[10]
Under det tidiga 1900-talet utvecklades Indiana till en stark tillverkningsstat, men upplevde senare under den stora depressionen nedgångar. Delstaten gavs också många nya möjligheter, såsom bygget av Indianapolis Motor Speedway, bilindustrins framfart, urban utveckling och två krig.[11] Den ekonomiska återväxten började under andra världskriget då staten fortsatte att gå framåt. Under andra halvan av 1900-talet blev Indiana en ledande delstat inom läkemedelsindustrin, då Eli Lilly och andra företag placerade sig i delstaten.[12]
Städer
[redigera | redigera wikitext]| Rank | Stad | 2007 års befolkning[13] | 2007 års storstadsbefolkning[14] |
|---|---|---|---|
| 1 | Indianapolis | 795 458 | 2 014 267 |
| 2 | Fort Wayne | 251 247 | 410 070 |
| 3 | Evansville | 116 253 | 349 717 |
| 4 | South Bend | 104 069 | 316 639 |
| 5 | Gary | 96 429 | 698 971 |
| 6 | Hammond | 77 175 | * |
| 7 | Bloomington | 72 254 | 183 733 |
| 8 | Fishers | 66 080 | ** |
| 9 | Muncie | 65 410 | 115 419 |
| 10 | Carmel | 64 400 | ** |
| 11 | Lafayette | 63 679 | 192 161 |
| 12 | Terre Haute | 58 932 | 169 346 |
| 13 | Anderson | 57 311 | 131 312 |
| 14 | Elkhart | 52 647 | 197 942 |
| 15 | Mishawaka | 49 439 | *** |
| *Gary Metro, **Indianapolis Metro, ***South Bend Metro | |||
Sport
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1994 ligger travbanan Hoosier Park i Anderson.[15] Banan har bland annat varit värd för samtliga lopp i loppserien Breeders Crown.[16][17]
Professionella lag i de högsta ligorna
[redigera | redigera wikitext]Kända personer födda i Indiana
[redigera | redigera wikitext]- Anne Baxter, skådespelare
- Larry Bird, basketspelare
- Frank Borman, astronaut
- Hoagy Carmichael, sångtextförfattare
- James Dean, skådespelare
- Theodore Dreiser, författare
- Virgil I. Grissom, astronaut
- John Hay, utrikesminister
- Jimmy Hoffa, fackföreningsledare
- Freddie Hubbard, jazztrumpetare
- Michael Jackson, sångare, koreograf, musiker, skådespelare, producent
- Jim Jones, sektledare
- Alfred Kinsey, zoolog
- David Letterman, programledare i TV
- Karl Malden, skådespelare
- Steve McQueen, skådespelare
- John Mellencamp, sångare och musiker
- Tom Metzger, grundare av den rasistiska rörelsen White Aryan Resistance
- Edna Parker, mot slutet av sitt liv världens äldsta levande människa
- Mike Pence, USA:s 48:e vicepresident
- Cole Porter, kompositör och textförfattare
- Dan Quayle, USA:s 44:e vicepresident
- Axl Rose, musiker, sångare, låtskrivare
- Paul Samuelson, ekonom, nobelpristagare
- Harland D. Sanders, grundare av Kentucky Fried Chicken (KFC)
- Red Skelton, komiker
- Joseph Stiglitz, ekonom, nobelpristagare
- Izzy Stradlin, musiker, sångare och låtskrivare
- Kurt Vonnegut, författare
- John Whiteaker, politiker, guvernör i Oregon och kongressledamot
- Orville Wright, flygpionjär
- Wilbur Wright, flygpionjär
Tidszon
[redigera | redigera wikitext]Större delen av Indiana hade inte sommartid, till skillnad från de flesta delstater i USA och alla omgivande. Detta har skapat förvirring, inte minst då vissa gränsområden faktiskt haft sommartid, några med tidszonen till väster och några med tidszon till öster. Sen 2006 har Indiana haft sommartid i sin helhet, och samtidigt flyttades gränsen mellan tidszonerna något österut, så att ungefär den västra tredjedelen har Chicago-tid, och resten östkusttid. Varje kommun bestämmer nämligen detta själv.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ ”What to Call Elsewherians and why” (på engelska). CNN. 7 november 2007. http://www.cnn.com/2007/LIVING/wayoflife/11/07/mf.nicknames/index.html. Läst 4 oktober 2008.
- ^ [a b] ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). United States Geological Survey. 2001. Arkiverad från originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102003514/http://egsc.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html. Läst 21 oktober 2011.
- ^ ”Annual Estimates of the Resident Population for the United States, Regions, States, and Puerto Rico: April 1, 2010 to July 1, 2011” (på engelska) (CSV). 2011 Population Estimates. United States Census Bureau, Population Division. 1 december 2011. Arkiverad från originalet den 3 februari 2012. https://www.webcitation.org/65BI9D3Xm?url=http://www.census.gov/popest/data/state/totals/2011/tables/NST-EST2011-01.csv. Läst 21 december 2011.
- ^ States ranked by population density
- ^ Stewart, George R. (1967). Names on the Land: A Historical Account of Place-Naming in the United States (Sentry edition (3:e)). Houghton Mifflin. sid. 191
- ^ Indiana Historical Bureau. ”The naming of Indiana” (på engelska). IN.gov. http://www.in.gov/history/2686.htm. Läst 29 september 2008.
- ^ ”Angel Mounds State Historic Site” (på engelska). Evansville Convention & Visitors Bureau. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061006110118/http://www.evansvillecvb.org/visitor-information/attractions-detail.tpl?ID=4. Läst 14 november 2006.
- ^ Josephy, Alvin M. (1991). The Indian Heritage of America. Houghton Mifflin Books. sid. 108. ISBN 0395573203
- ^ ”1888 Overview” (på engelska). HarpWeek: s. 4. Arkiverad från originalet den 12 april 2013. https://web.archive.org/web/20130412065900/http://elections.harpweek.com/1888/Overview-1888-4.htm. Läst 13 maj 2008.
- ^ Gray, Ralph D. (1995). Indiana History: A Book of Readings. Indiana: Indiana University Press. sid. 202. ISBN 025332629X. http://books.google.com/books?id=SlKbSuBQL-AC
- ^ ”History of the Indianapolis Motor Speedway :: Where America Learned To Race®” (på engelska). IMS LLC. Arkiverad från originalet den 9 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080509063736/http://www.indianapolismotorspeedway.com/history/. Läst 19 maj 2008.
- ^ Eli Lilly and Company. ”Milestones in Medical Research” (på engelska). Lilly.com. Arkiverad från originalet den 27 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080527042329/http://www.lilly.com/about/milestones.html. Läst 24 maj 2008.
- ^ http://www.census.gov/popest/cities/tables/SUB-EST2007-04-18.csv
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2010. http://webarchive.loc.gov/all/20100709020951/http://www.census.gov/popest/metro/tables/2007/CBSA-EST2007-01.csv. Läst 1 april 2008.
- ^ ”Racing - Redcliffe Harness Racing Club”. www.redcliffehrc.com.au. http://www.redcliffehrc.com.au/racing/. Läst 7 juli 2020.
- ^ ”Hoosier Park Fully Prepared for 2017 Breeders Crown Weekend Weather | Hoosier Park Racing & Casino” (på amerikansk engelska). www.hoosierpark.com. http://www.hoosierpark.com/hoosier-park-fully-prepared-for-2017-breeders-crown-weekend-weather/. Läst 21 oktober 2018.
- ^ AP 5:10 p.m. EDT October 29, 2014 (29 oktober 2014). ”Breeders Crown sites announced through 2017”. Usatoday.com. https://www.usatoday.com/story/sports/horseracing/2014/10/29/breeders-crown-sites-announced-through-2017/18135603/. Läst 26 maj 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Indiana.- Indianas officiella hemsida
| ||||||||||||||