iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/FY_Canis_Majoris
FY Canis Majoris – Wikipedia Hoppa till innehållet

FY Canis Majoris

Från Wikipedia
FY Canis Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora hunden
Rektascension07t 26m 59,48269s[1]
Deklination-23° 05′ 09,5897″[1]
Skenbar magnitud ()+4,8 - 6,25[2]
Stjärntyp
SpektraltypB0.5 IVe[2]
VariabeltypGamma Cassiopeiae-variabel[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+25,0 ± 10[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -6,692 ± 0,038[1] mas/år
Dek.: +4,054 ± 0,078[1] mas/år
Parallax ()1,7919 ± 0,0645[1]
Avstånd1 820 ± 70  (560 ± 20 pc)
Absolut magnitud ()-2,23[5]
Detaljer
Massa10 - 13[6] M
Radie6,8[6] R
Luminositet26 915[6] L
Temperatur27 500 ± 3 000[7] K
Vinkelhastighet340 ± 40[7] km/s
Andra beteckningar
HD 58978, ALS 418, BD-22 1874, CD-22 4526, CEL 1859, CPD-22 2178, GSC 06538-02654, HIC 36168, HIP 36168, HR 2855, IRAS 07248-2259, LS 418, 2MASS J07265948-2305094, PPM 252419, SAO 173752, TD1 10176, TYC 6538-2654-1, UCAC2 22410995, UCAC4 335-028774, uvby98 511210035, FY Canis Majoris, Gaia DR3 5618635367207942400, Gaia DR2 5618635367207942400[4][8]

FY Canis Majoris eller HD 58978, är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en minsta skenbar magnitud av ca 6,25[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 1,79 mas[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 1 800 ljusår (ca 560 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 25 km/s.[4] Stjärnan är en Gamma Cassiopeiae-variabel, vars ljusstyrka varierar från magnituden 4,8 till 6,25.[3]

År 1967 upptäckte Alejandro Feinstein en låg amplitudvariation (0,14 magnitud) i HD 58978:s ljusstyrka, vid fotoelektriska observationer vid La Plata Observatory.[9] Stjärnan fick 1973 variabelbeteckningen FY Canis Majoris.[10] Under ett utbrott 2009 ljusnade stjärnan till magnituden 4,8, dess historiskt högsta kända ljusstyrka.[3] TESS-data visar att FY Canis Majoris pulserar med flera olika frekvenser, med perioder från 1,07 timme till 5,8 dygn.[11]

År 1905 noterade Edward King att FY Canis Majoris har ett märkligt spektrum med ovanligt ljusa (och andra) emissionslinjer.[12] Paul Merrill et al. listade den som en Be-stjärna 1925.[13] Spektra tagna av olika observatörer under flera decennier på 1900-talet visar att styrkan och den relativa intensiteten hos stjärnans emissionslinje är varierande[2] och kan förändras i en tidsskala på bara några dygn.[14]

År 2008 erhöll Geraldine Peters et al. högupplösta spektra från IUE och fann att Be-stjärnan har en het, mycket mindre massiv subdvärg som följeslagare, med vilken den bildar en spektroskopisk dubbelstjärna.[7]

Hui-Lau Cao beräknade att FY Canis Majoris förlorar massa med en hastighet av cirka 6 × 10−8 solmassa per år genom en stjärnvind med en sluthastighet på cirka 750 km/sek.[15]

Ljuskurva för FY Canis Majoris. Det övre diagrammet, som visar variabiliteten under lång tid, är plottad från ASAS-data,[16] och det nedre diagrammet visar variabilitet under kort period, anpassad från TESS-data[17]

Primärstjärnan i FY Canis Majoris är en blå underjättestjärna av spektralklass B0.5 IVe[2] och en Be-stjärna. Den har en massa av ca 10 - 13[7] solmassor, en radie av ca 6,8[6] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 27 000[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 27 500 K.[7]

Följeslagaren är en het subdvärg. Den har en massa av 1,1-1,5[6] solmassa, en radie av ca 0,81[6] solradie och utsänder energi från dess fotosfär ca 2 400[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 45 000 K.[7]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, FY Canis Majoris, 13 augusti 2023.
  1. ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Slettebak, A. (September 1982). "Spectral types and rotational velocities of the brighter Be stars and A-F type shell stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 50: 55–83. Bibcode:1982ApJS...50...55S. doi:10.1086/190820.
  3. ^ [a b c d] "FY CMa". The International Variable Star Index. AAVSO. Retrieved 1 February 2023.
  4. ^ [a b c] https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=FY+CMa. Hämtad 2024-07-24.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (May 2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331–346. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. eISSN 1562-6873. ISSN 1063-7737. S2CID 119257644.
  6. ^ [a b c d e f g h] Nazé, Yaël; Rauw, Gregor; Smith, Myron A.; Motch, Christian (2022). "The X-ray emission of Be+stripped star binaries★". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 516 (3): 3366. arXiv:2208.03990. Bibcode:2022MNRAS.516.3366N. doi:10.1093/mnras/stac2245.
  7. ^ [a b c d e f] Peters, Geraldine J.; Gies, Douglas R.; Grundstrom, Erika D.; McSwain, M. Virginia (October 2008). "Detection of a Hot Subdwarf Companion to the Be Star FY Canis Majoris". Astrophysical Journal. 686 (2): 1280–1291. arXiv:0806.3004. Bibcode:2008ApJ...686.1280P. doi:10.1086/591145.
  8. ^ "HD 58978 -- Be Star". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2023-02-01.
  9. ^ Feinstein, A. (1968). "A Survey of Southern Be Stars. II. Photometric data". Zeitschrift für Astrophysik. 68: 29–47. Bibcode:1968ZA.....68...29F.
  10. ^ Kukarkin, B. V.; Kholopov, P. N.; Kukarkina, N. P.; Perova, N. B. (October 1973). "59th Name-List of Variable Stars" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 834 (1): 1. Bibcode:1973IBVS..834....1K. Hämtad 2 februari 2023.
  11. ^ Balona, L. A.; Ozuyar, D. (April 2020). "TESS observations of Be stars: a new interpretation". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 493 (2): 2528–2544. arXiv:1911.03068. Bibcode:2020MNRAS.493.2528B. doi:10.1093/mnras/staa389.
  12. ^ Pickering, Edward C.; Fleming, W. P. (July 1905). "Stars having peculiar spectra. Spectra of known variables". Astrophysical Journal. 22: 87–90. Bibcode:1905ApJ....22...87P. doi:10.1086/141242.
  13. ^ Merrill, P. W.; Humason, M. L.; Burwell, C. G. (June 1925). "Discovery and Observations of Stars of Class Be". Astrophysical Journal. 61: 389–417. Bibcode:1925ApJ....61..389M. doi:10.1086/142899.
  14. ^ Peters, G. J. (May 1987). "FY Canis Majoris". IAU Circ. 4391: 2. Bibcode:1987IAUC.4391....2P. Hämtad 1 februari 2023.
  15. ^ Cao, Hui-Lai (December 2001). "Infall and Outflow Activities in the Be star FY CMa". Chinese Journal of Astronomy & Astrophysics. 1 (6): 514–524. Bibcode:2001ChJAA...1..514C. doi:10.1088/1009-9271/1/6/514.
  16. ^ "ASAS All Star Catalogue". The All Sky Automated Survey. Hämtad 1 februari 2023.
  17. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 1 februari 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]