iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/Eurocopter_AS332_Super_Puma
Eurocopter AS332 Super Puma – Wikipedia Hoppa till innehållet

Eurocopter AS332 Super Puma

Från Wikipedia
Eurocopter Super Puma
(Helikopter 10)
<Beskrivning>
Helikopter 10
Beskrivning
RollTransport
Besättning5 personer (ordinär besättning)
Dimensioner
Längd16,29 m
Höjd4,6 m
Rotordiameter15,6 m
Vikter
Tom4 460 kg
Maximal startviktmed invändig last: 9 000 kg
med hängande last: 9 350 kg
Prestanda
Motor(er)2 × Turboméca Makila 1A2
Effekt1 357 kW (1 819 hk)
Maximal hastighet278 km/h
Stridsräckvidd831 km
Maximal altitud7 200 m
Stigförmåga492 m/min
Första flygning13 september 1978
Ritning av Eurocopter AS332 Super Puma.

Eurocopter AS332 Super Puma (numera Airbus Helicopters H215) är en medeltung helikopter som används av både civila och militära flygoperatörer. Super Puma är en vidareutveckling av Sud Aviation SA330 Puma och flög första gången 1978. Super Puma tillverkades av Aérospatiale mellan 1980 och 1991, Eurocopter mellan 1992 och 2013 samt Airbus Helicopters mellan 2014 och idag.

Helikoptermodellen har varit mycket framgångsrik, speciellt inom offshore-industrin där den används för att transportera personal och materiel till och från oljeplattformarna. Den militära versioner av AS332 heter Eurocopter AS532 Cougar. Totalt har över 900 Super Puma tillverkats.

Användning i Finland

[redigera | redigera wikitext]
Finsk Super Puma vid Åbo universitetscentralsjukhus.

Gränsbevakningen i Finland har tre AS332 Super Puma som är baserade i Åbo och används främst till sjöräddning samt sjuktransport.

Användning i Svenska försvarsmakten - helikopter 10

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige fick AS332 Super Puma den militära beteckningen Helikopter 10 (hkp 10) och har använts av Flygvapnet och senare av Helikopterflottiljen främst för regional militär flygräddning (FRÄD). Försvarsmakten anskaffade totalt 12 hkp 10, som började levereras 1988 och var i tjänst fram till 2015.[1]

Hkp 10 i Flygvapnet

[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 80-talet ville Flygvapnet ersätta sina Hkp 4A som användes av flygräddningsgrupperna på flygflottiljerna för regional militär flygräddning (FRÄD). Grundkravet för den nya helikoptern var att den skulle kunna rädda två personer ur en flygbesättning oavsett vilken terräng de befann sig i. Helikoptern skulle klara en timmes anflygning, en timmes sökning, en timmes återflygning och därefter ha 30 minuters reservbränsle.

Valet föll på Aérospatiale AS332M1 Super Puma, som fick den militära beteckningen hkp 10A. Mellan 1988 och 1991 anskaffades 10 hkp 10A. Därefter anskaffades ytterligare två hkp 10A mellan 1994 och 1995 som ersättare för Flygvapnets båda lätta helikoptertyper för lokal FRÄD: hkp 3B samt hkp 9B. Hkp 10A utgjorde med sin moderna avionik ett tekniksprång jämfört Flygvapnets tidigare FRÄD-helikoptar.

De två först levererade hkp 10A var interimshelikoptrar, som levererades med begränsad teknisk förmåga för att säkerställa en snabb leverans. Helikoptrarna användes främst till utbildning och utprovning vid Norrbottens flygflottilj i Luleå, men de stod även i räddningsberedskap. Den "skarpa" versionen av hkp 10A levererades mellan 1990 och 1991, samtidigt som de båda interimshelikoptrar modifierades till seriestatus mellan 1990 och 1992.

I början bestod besättningen av två piloter, en färdmekaniker samt en (värnpliktig) ytbärgare. Men snart insåg man att helikopterns potential som "allvädersmaskin" inte kunde utnyttjas fullt ut om man inte även hade en navigatör, likt man haft på hkp 4A. I mitten av 90-talet försågs hkp 10A därför med en operatörskonsol och en navigatör tillfördes besättningen.

Hkp 10A var baserad vid flygflottiljerna Skaraborgs flygflottilj (Såtenäs), Hälsinge flygflottilj (Söderhamn), Blekinge flygflottilj (Ronneby) samt Norrbottens flygflottilj (Luleå). Den var i tjänst i Flygvapnet fram till 1998, då helikoptrarna överfördes till det nybildade förbandet Helikopterflottiljen.

Hkp 10 i Helikopterflottiljen

[redigera | redigera wikitext]

År 1998 skapades ett försvarsmaktsgemensamt helikopterförband (Helikopterflottiljen) genom att slå ihop de olika helikopterresurserna i Försvarsmakten, däribland Flygvapnets FRÄD-grupper. I och med detta överfördes Flygvapnets tolv kp 10 till Helikopterflottiljen.

Försvarsmakten hade sedan 1993 ett avtal med Sjöfartsverket att hålla beredskap för räddningsverksamhet vid ett antal flygplatser. I början av 2000-talet började Försvarsmakten omprioritera sin verksamhet och med Försvarsbeslutet 2000 samt Försvarsbeslutet 2004 började all militär räddningsverksamhet avvecklas och istället övertas av civila operatörer. 2010 övertog Sjöfartsverkets helikopterverksamhet FRÄD-beredskapen helt. Därmed förändras hkp 10:s roll från att vara en FRÄD-helikopter till en mer renodlad transporthelikopter. Hkp 10 var i tjänst i Helikopterflottiljen fram till 2015 och blev den sista helikoptertyp som Helikopterflottiljen opererade med som hade anskaffats innan förbandet bildades.

Internationella insatser

[redigera | redigera wikitext]

Avsikten var att hkp 10 skulle vara en del av Nordic Battlegroup 08, men eftersom hkp 10A var anskaffad för att verka i Sverige med flygräddning under civila förhållanden var inte helikoptern anpassad för att kunna verka i en miljö med förhöjd hotbild. Modifieringsarbetet påbörjades 2006, dock försenades så mycket att hkp 10B aldrig hann bli klar till NBG 08.[2][3][4][5][6]

Istället kom hkp 10B att sättas in i Afghanistan. Mellan april 2011 och mars 2013 var två hkp 10B baserade på Camp Marmal i Afghanistan, enheten benämndes Swedish Air Element ISAF MEDEVAC (SAE ISAF MEDEVAC, anropssignal "Silverfox").[7] Huvuduppgiften för enheten var taktisk MEDEVAC, med förmåga att verka dygnet runt.[8][9][10][11][12] Likt inför beredskapen under NBG 08 blev man även denna gång försenad med anpassningen av helikoptrarna till den miljö och hotbild de skulle verka i.[13][14][15][16] Enheten avlöstes 2013 av hkp 16.[17][18][19][20][21]

Helikoptersystemet avvecklades genom att man flög helikopterindividerna fram till att dess deras flygtid tog slut (till större underhåll), vilket medförde en gradvis avveckling mellan 2013 och 2015. Den 22 oktober 2015 landande Helikopterflottiljens sista hkp 10 (H97) för sista gången i Försvarsmaktens regi.[22] När systemet är avvecklat kommer de fyra hkp 10A samt två hkp 10D att säljas och de tre hkp 10B skänks till olika organisationer i Sverige.[23][24] Totalt flög Försvarsmakten 71200 flygtimmar med hkp 10, som kom att ersättas av hkp 14.

Hkp 10A var en grundversion som anskaffades av Flygvapnet främst för militär flygräddning (FRÄD). A-versionen var i tjänst inom Försvarsmakten fram till 2014.

En modifiering av A-versionen vars syfte var att kunna verka vid internationella insatser som MEDEVAC resurs genom att öka helikopterns självskydd/överlevnadsförmåga i förhöjd hotmiljö. 2006 påbörjades modifieringen av tre hkp 10A genom att utrusta dem med ballistiskt skydd, dörrmonterad kulspruta, varnare- & motverkanssystem, IR dämpande avgasutblås, partikelseparatorer till motorerna, uppgraderad avionik, samt ny sjukvårdsinstallation. Modifieringsarbetet beräknades vara klar 2007 och avsikten var att B-versionen skulle användas vid Nordic Battlegroup 08. Men modifieringen försenades så mycket att detta inte var möjligt, utan hkp 10B kunde överlämnas till Försvarsmakten först 2009.[25] B-versionen var i tjänst inom Försvarsmakten fram till 2015.

Var en planerad version där man tänkte uppgraderade de kvarvarande hkp 10A med samma avionikuppgradering som D-versionen, men med en bibehållen förmåga till nationell flygräddning. Modifieringen genomfördes dock aldrig då Försvarsmaktens inriktning var att avveckla hkp 10 när hkp 14 började bli operativ.

En modifiering av A-versionen vars syfte var att vara en övningsversion av hkp 10B för de besättningar som tränades inför internationella insatser. År 2009 påbörjades modifieringen av två hkp 10A, som var klar enligt plan 2010. Utrustningsmässigt var hkp 10D snarlik B-versionen men saknade ballistisk skydd samt partikelseparatorer till motorerna. D-versionen var i tjänst inom Försvarsmakten fram till 2014.

Helikopterindivider

[redigera | redigera wikitext]
Tillv.
serienr
Militärt
reg nr [a]
Fen-
nummer [b]
Version Operativ i
Försvarsmakten
Kommentar Bild
2230 10401 91 A 1988–2005 Totalhaveri 2005-11-01 Lindö[26]
2247 10402 92 A
D
1988–2009
2009–2015


Såld till Ex-Change Parts, oktober 2018.[27]
2264 10403 93 A
B
1990–2006
2009–2013


Används som utbildningsmateriel för tekniker vid Försvarsmaktens tekniska skola

2274 10404 94 A 1990–2000 Totalhaveri 2000-08-11 Kaskasapakte
2283 10405 95 A 1990–2013 Såld till Ex-Change Parts, oktober 2018.[27]
2284 10406 96 A
B
1990–2006
2009–2015


Tillhör Flygvapenmuseum men utställd på Aeroseum
2287 10407 97 A
D
1991–2009
2010–2015


Såld till Ex-Change Parts, oktober 2018.[27]
2288 10408 98 A
B
1991–2007
2009–2014


Tillhör Flygvapenmuseum men utlånad till flygteknikerutbildningen vid Anders Ljungstedts gymnasium
2302 10409 99 A 1991–2003 Totalhaveri 2003-11-18 Rörö
2304 10410 90 A 1991–2014 Såld till Ex-Change Parts, oktober 2018.[27]
2410 10411 88 A 1994–2014 Såld till Ex-Change Parts, oktober 2018.[27]
2412 10412 89 A 1995–2013 Såld till Ex-Change Parts, oktober 2018.[27]
  1. ^ Det militärt registreringsnummer är ett unikt individnummer som Flygvapnets luftfartyg är registrerat med i det (svenska) militära luftfartygsregistret.
  2. ^ Fennumret står på skrovet på Flygvapnets luftfartyget i syfte att visuellt lätt kunna identifiera individen.
  • Den 11 augusti 2000 havererade H94 under en räddningsinsats på Kaskasepakte när helikopter kom så nära bergväggen att huvudrotorn slog i och helikoptern störtade. Inför uppdraget hade man valt att flyga med minimal besättning, alla tre ombord omkom.[28] Se Helikopterolyckan vid Kaskasapakte.
  • Den 18 november 2003 havererade H99 under en räddningsövning utanför Rörö då helikoptern kolliderafr med havsytan, bröts sönder och sjönk. Utöver ordinarie besättning fanns även två elever under utbildning, sex av de sju ombordvarande omkom.[29] Se Helikopterolyckan vid Rörö.
  • Den 1 november 2005 havererade H91 under en räddningsövning utanför Lindö, söder om Ronneby, Blekinge då helikoptern kolliderade med havsytan. Islaget var inte alltför kraftigt, besättningen utlöste nödflottörerna och helikoptern kunde bärgas dagen efter. Dock var skadorna på helikoptern så stora att den aldrig kom att repareras och därmed klassades det som ett haveri. Samtliga åtta ombord klarade sig utan allvarligare skador.[30]
  1. ^ Lasse Jansson (22 oktober 2015). ”Helikopter 10 vinkar farväl”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/10/helikopter-10-vinkar-farval/. 
  2. ^ Nina Karlsson (24 oktober 2008). ”Äntligen här: HKP 10B”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 24 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140524050100/http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2008/10/antligen-har-hkp-10b/. 
  3. ^ ””Vi har inga helikoptrar i rätt skick””. Svenska Dagbladet. 19 november 2009. http://www.svd.se/vi-har-inga-helikoptrar-i-ratt-skick. 
  4. ^ ”Oenighet om helikoptrar”. Svenska Dagbladet. 1 december 2009. http://www.svd.se/oenighet-om-helikoptrar. 
  5. ^ ”Nya krav sinkar räddningsinsats”. Svenska Dagbladet. 1 december 2009. http://www.svd.se/nya-krav-sinkar-raddningsinsats-forsvaret-vill-bygga-om-ambulanshelikoptrar-for-trupptransporter. 
  6. ^ ”Helikopter 10-förseningen granskad”. Försvarets materielverk. 15 juni 2011. Arkiverad från originalet den 29 april 2018. https://web.archive.org/web/20180429222206/http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyhetsarkiv/Nyheter-2010/Helikopter-10-forseningen-granskad/. Läst 29 april 2018. 
  7. ^ ”Helikoptrarna till Afghanistan på gång”. Försvarsmakten. 23 mars 2011. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224041933/http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/03/helikoptrarna-till-afghanistan-pa-gang/. Läst 24 april 2016. 
  8. ^ ”Mot nya mål för SAE ISAF MEDEVAC”. Försvarsmakten. 23 juni 2011. https://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2011/06/23/mot-nya-mal-for-sae-isaf-medevac/. 
  9. ^ ”Dygnet runt”. Försvarsmakten. 21 juli 2011. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170821084224/https://flygvapenbloggen.wordpress.com/2011/07/21/dygnet-runt/. Läst 20 augusti 2017. 
  10. ^ ”Första helikopteruppdraget”. Försvarsmakten. 4 april 2011. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170821045447/http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/04/forsta-helikopteruppdraget/. Läst 20 augusti 2017. 
  11. ^ ”Svenska helikoptrar stödjer sjuktransportförmåga”. Försvarsmakten. 5 maj 2011. Arkiverad från originalet den 26 november 2020. https://web.archive.org/web/20201126123541/https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/05/svenska-helikoptrar-stodjer-sjuktransportformaga/. Läst 24 april 2016. 
  12. ^ ”Obruten vårdkedja med svenska helikoptrar”. Försvarsmakten. 11 maj 2011. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2011/05/obruten-vardkedja-med-svenska-helikoptrar/. 
  13. ^ Nina Karlsson (11 november 2010). ”Färdiga för insats”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 24 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140524061645/http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2010/11/fardiga-for-insats/. Läst 24 april 2016. 
  14. ^ Katarina Helmerson (15 november 2009). ”Full oreda kring Afghanistan-helikoptrar”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3238884. 
  15. ^ Katarina Helmerson (15 november 2009). ”"Vi har ställt tydliga krav om helikoptrar"”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3239877. 
  16. ^ Mats Eriksson (9 maj 2010). ”Brister i organisationen sinkade helikopterprojekt”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=11057&artikel=3683505&sida=6. 
  17. ^ ”SAE ISAF MEDEVAC på finalen”. Försvarsmakten. 12 mars 2013. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2013/03/12/sae-isaf-medevac-pa-finalen/. 
  18. ^ ”End of Tour och Start of Tour”. Försvarsmakten. 22 mars 2013. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2013/03/22/end-of-tour-och-start-of-tour-2/. 
  19. ^ ”SAE avveckling i slutfasen”. Försvarsmakten. 24 mars 2013. http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2013/03/24/sae-avveckling-i-slutfasen/. 
  20. ^ ”Två år i Afghanistan”. Försvarsmakten. 26 mars 2013. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170821045759/http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/03/tva-ar-i-afghanistan/. Läst 20 augusti 2017. 
  21. ^ ”Medalj för sjukvårdsinsats i Afghanistan”. Försvarsmakten. 30 augusti 2013. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/08/medalj-for-sjukvardsinsats-i-afghanistan/. 
  22. ^ ”Helikopter 10 vinkar farväl”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/10/helikopter-10-vinkar-farval/. Läst 24 oktober 2015. 
  23. ^ ”Köp din egen militärhelikopter”. di.se. http://www.di.se/artiklar/2015/4/2/kop-din-egen-militarhelikopter/. Läst 7 april 2015. 
  24. ^ ”Swedish military retires last Super Puma”. flightglobal.com. https://www.flightglobal.com/news/articles/swedish-military-retires-last-super-puma-417966/. Läst 22 oktober 2015. 
  25. ^ ”Andra helikoptersystem”. Protec (Försvarets materielverk) (2): sid. 13. 2009. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/Protec/Protec02_09.pdf. 
  26. ^ HKP 10 avvecklad. Svensk Flyghistorisk Tidskrift, ISSN 1100-9837, 6/2015, s. 7.
  27. ^ [a b c d e f] ”Sweden Selling Six AS332M1 Super Puma” (på engelska). Helis.com. https://www.helis.com/database/news/super-puma-sweden-sold/?noamp=1. Läst 5 juli 2022. 
  28. ^ ”Olycka med en helikopter 10 ur Norrlands helikopterskvadron/1.Hkpskv vid Kaskasapakte, Tarfalamassivet”. Rapport RM 2002:01. Statens haverikommission. 29 april 2002. http://www.havkom.se/utredningar/militaer/rm-200201-olycka-med-en-helikopter-10-ur-norrlands-helikopterskvadron-1-hkpskv-den-11-8-2000-vid-kaskasapakte-tarfalamassivet-bd-laen. 
  29. ^ ”Olycka med en HKP10 nr 409 i havet öster om Rörö”. Rapport RM 2007:02. Statens haverikommission. 25 januari 2007. http://www.havkom.se/utredningar/militaer/rm-200702-2074-kbolycka-med-en-hkp10-nr-409-i-havet-oester-om-roeroe-o-laen-den-18-november-2003. 
  30. ^ ”Olycka med en HKP10, nr 401, i havet söder Lindö”. Rapport RM 2008:03. Statens haverikommission. 1 september 2008. http://www.havkom.se/utredningar/militaer/rm-200803-689-kb-olycka-med-en-hkp10-nr-401-i-havet-soeder-lindoe-k-laen-den-1-november-2005. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]