iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dorotea_kommun
Dorotea kommun – Wikipedia Hoppa till innehållet

Dorotea kommun

Dorotea kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganLapplands sydport
Kommunens vapen.
Dorotea kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänVästerbottens län
CentralortDorotea
Inrättad1 januari 1980
Utbruten urÅsele kommun
Befolkning, areal
Folkmängd2 324 ()[1]
Areal2 939,86 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 764,43 kvadratkilometer[2]
- därav vatten175,43 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet0,84 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater64°16′00″N 16°25′00″Ö / 64.266666666667°N 16.416666666667°Ö / 64.266666666667; 16.416666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLycksele domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2809[3]
Anställda325 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2425
GeoNames2717400
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Dorotea kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland med mindre delar i Ångermanland och Jämtland i Sverige.

Centralort är Dorotea.

Kommunens västra delar utgörs av fjäll medan de sydöstra delarna huvudsakligen utgörs av myrmark. Näringslivet består i första hand av tillverkningsindustri, offentlig verksamhet samt jord- och skogsbruk även om turistsektorn ökar kraftigt.

Sedan kommunen bildades 1980 har folkmängden stadigt minskat. Kommunen har efter valen på 2010-talet haft växlande styre.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Dorotea socken där Dorotea landskommun bildades 1874 när kommunreformen genomfördes i Lappland.

I landskommunen inrättades 30 oktober 1936 Dorotea municipalsamhälle som upplöstes med utgången av år 1957.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Dorotea kommun bildades i en första version vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Dorotea landskommun. 1974 tvångssammanslogs kommunen i Åsele kommun för att 1980 utbrytas och återbildas.[6]

Kommunen ingår sedan från bildandet i Lycksele domsaga.

Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Kraapohken tjïelte och ibland även Döörten tjïelte[8].

Kommunen gränsar i norr till Vilhelmina kommun, i öster till Åsele kommun i Västerbottens län, i söder till Sollefteå kommun i Västernorrlands län och Strömsunds kommun i Jämtlands län.

Kommunen är en av de sydligaste av kommunerna i Västerbottens län och i landskapet Lappland. Därför kallas kommunen ibland för Lapplands sydport.[9]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Fjällkedjans östligaste utlöpare samt Norra Borgafjällen, som har toppar så höga som 1 477 meter över havet, utgör kommunens västra område. Där består berggrunden av amfiboliter, vilket gör att vegetationen på kalfjället i huvudsak består av torra rishedar. Öster om Borgafjällen, vid gränsen mot Vilhelmina, ligger Blaikfjället som når 724 meter över havet. I området är berggrunden kalkfattig och beväxt med stora urskogspartier. Något rikare vegetation återfinns exempelvis vid Månsberget och mot Ormsjön. Moränområden med Rogenmorän samt mindre kullar finns mellan områdena med kalfjäll. Kommunens sydöstra delar består i huvudsak av myrmark och är en del av Åsele lappmark, området är också en flyttningsled för renar i Blaikfjäll.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Dorotea kommun Hela riket






  Bebyggelse (0,9 %)
  Skog (70,1 %)
  Öppen myrmark (13,3 %)
  Jordbruksmark (0,1 %)
  Övrig mark (15,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2021 fanns 11 naturreservat i kommunen, varav Blaikfjället och Gitsfjället är de största och även är kommunöverskridande till Vilhelmina kommun. Lågfjällsreservatet Stenbitshöjden sträcker sig in i Åsele kommun.[12] Även reservatet Gäddsjömyran som Länsstyrelsen i Västerbottens län beskriver som "länets mest storslagna naturlandskap" delas med Vilhelmina kommun.[13] En varierad flora med arter som stor bergglim, kanelros, vårväxten smånunneört och klippbräcka hittas i reservatet Arksjöberget.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Dorotea-Risbäcks församling.

Distrikt inom Dorotea kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt[15]Dorotea och Risbäck.

År 2020 bodde 52,8 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det en tätort i Dorotea kommun:[17]

Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 1,0 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
År Partier
2007-2010[18] DKL FP C
2011-2014[19] S V
2015-2018 DKL FP C
2015- S C L V KD

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande S Christer Eriksson
Förste vice ordförande L Thomas Marcusson
Andre vice ordförande DKL Arne Näslund

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har varit det största partiet i Dorotea kommun i samtliga val förutom valen 1998 och 2014. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i fullmäktige i valet 1970 samt från valet 1979 till och med kommunvalet 1994. Det lokala politiska partiet Dorotea kommunlista valdes in i kommunfullmäktige för första gången i valet 1994, och har sedan dess varit det näst största partiet, förutom vid valen 1998 och 2014 då partiet blev kommunens största. Innan Dorotea kommunlista bildades var Centerpartiet kommunfullmäktiges näst största parti i samtliga val från 1979 till 1991. I valet 1970 var Folkpartiet det näst största partiet i kommunfullmäktige. Nedan följer mandatfördelningen från 1970 till 2022.

ValårVSSDDKLCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011536
1536
2588,8
214
1979217651
21765
3190,5
2011
1982119542
19542
3189,8
2110
1985218632
218632
3187,1
238
1988416632
416632
3183,3
2110
1991416632
416632
3182,5
2011
19941169311
1693
3185,2
2011
19982121412
212142
3180,43
2110
20022131123
2131123
3176,80
1813
20061131025
131025
3176,42
1714
20102157241
215724
3179,62
1714
20141610341
61034
2584,43
178
20181815541
8554
2583,25
1312
2022196441
9644
2578,43
1210
  • Vid valet 2022 blev 3 av SD:s mandat obesatta.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Socialdemokraterna. Liberalerna och Centerpartiet har två ledamöter vardera medan Sverigedemokraterna har två ledamöter.[20]

Presidium 2022-2026
Ordförande S Greger Lindqvist
Vice ordförande L Nicke Grahn

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden C Håkan Eriksson S Kubben Rönnberg
Valnämnden S Christer Eriksson L Britt-Inger Molin Grahn

Valresultat 2018

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Dorotea 35,18  % 32,35  %
DKL Risbäck 19,53  % 18,50  %
C Uppsamlingsdistrikt 27,40  % 18,20  %
L Uppsamlingsdistrikt 17,12  % 16,26  %
SD Uppsamlingsdistrikt 9,59  % 5,56  %
V Uppsamlingsdistrikt 7,53  % 4,90  %
KD Risbäck 6,73  % 2,84  %
M Uppsamlingsdistrikt 0,68  % 0,67  %
MP Risbäck 0,67  % 0,36  %
FI Uppsamlingsdistrikt 0,68  % 0,30  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

De flesta arbetsplatserna finns i centralorten och näringslivet består i första hand av tillverkningsindustri, offentlig verksamhet samt jord- och skogsbruk. Ett av de större företagen inom tillverkningsindustrin är husvagnstillverkaren SoliferPolar,[10] som med 75 anställda 2020 var den största privata arbetsgivaren.[21] Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin och turistnäringen har ökat kraftigt samtidigt som antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruken minskat.[10]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Järnvägsstationen i Dorotea.

E45 korsar kommunens östra område. Även Inlandsbanan genomkorsar kommunen.[10] Under sommaren har tåget en station i kommunen.[22]

Demografi
Dorotea kommun
Laiksjö by - KMB - 16000300022466.jpg
Laiksjö by (1995).
Könsfördelning
Män53,5 % (2022)
Kvinnor46,5 % (2022)
Medelålder
Män48,9 år (2022)
Kvinnor48,5 år (2022)
Hushåll
Ensamstående55,0 %
Sammanboende41,1 %
Övriga hushåll3,9 %
Födelseland
Sverige92,2 %
Utanför Sverige7,8 %
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 2 324 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 290:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Dorotea kommun med 33,2 procent. Hela Sveriges befolkning ökade med 18,0 procent under samma period.[23] Dorotea kommun har alltid varit en av Sveriges mindre kommuner sett till folkmängden. År 2023 blev man den allra minsta kommunen i Sverige efter att ha krympt förbi Bjurholms kommun som tidigare var minst.[24]

Befolkningsutvecklingen i Dorotea kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
4 099
1975
  
3 966
1980
  
3 972
1985
  
3 821
1990
  
3 752
1995
  
3 617
2000
  
3 353
2005
  
3 082
2010
  
2 878
2015
  
2 740
2020
  
2 498
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Dorotea kommun var mellan 1974 och 1979 del av Åsele kommun.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 281, eller 10,33 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 719 den 31 december 2016). Vilket var under riksgenomsnittet på 22 %. Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 165, eller 5,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 247 den 31 december 2002).[25]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 250 9,19 % 125 125
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 31 1,14 % 14 17
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 81 2,98 % 41 40
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar &&&&&&&&&&&02357.&&&&&02 357 86,69 % &&&&&&&&&&&01245.&&&&&01 245 &&&&&&&&&&&01112.&&&&&01 112

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Dorotea kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[26]

Utländska medborgare

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 hade 179 invånare (6,58 %), varav 100 män och 79 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[27]

Huvudartikel: Dorotea kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en röd björn med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en röd ginstam belagd med en krona av guld.[28]

Vid vapnets tillkomst på 1940-talet önskade kommunen en björn, då det ansågs som ett av landets björnrikaste områden. Riksheraldikern föreslog kronan som särskiljande element. Den syftar på den person som gett kommunen dess namn, drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina, Gustav IV Adolfs gemål.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ Enligt kommunens webbplats
  9. ^ http://www.dorotea.se/
  10. ^ [a b c d] ”Dorotea - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dorotea. Läst 17 juni 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturområden, naturreservat” (på svenska). Dorotea kommun. Arkiverad från originalet den 17 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220617202452/https://www.dorotea.se/bygg-bo-och-miljoe/naturvaard-parker/naturomraaden-naturreservat/. Läst 17 juni 2022. 
  13. ^ ”Gäddsjömyran”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/gaddsjomyran.html. Läst 17 juni 2022. 
  14. ^ ”Arksjöberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/arksjoberget.html. Läst 17 juni 2022. 
  15. ^
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2425&id2=null. Läst 21 maj 2024. 
  17. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 maj 2024. 
  18. ^ Sveriges Radio, 19 september 2010: Maktskifte i Dorotea Läst 21 december 2015
  19. ^ Folkbladet, 14 september 2014: Valresultat – Dorotea Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 21 december 2015
  20. ^ ”Ledamöter kommunstyrelsen” (på svenska). Dorotea kommun. https://www.dorotea.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen/ledamoter-kommunstyrelsen/. Läst 3 november 2023. 
  21. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 17 juni 2022. 
  22. ^ ”Tåg” (på svenska). Dorotea kommun. Arkiverad från originalet den 25 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230225104621/https://www.dorotea.se/infrastruktur-och-bredband/kommunikationer/taag/. Läst 17 juni 2022. 
  23. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018. 
  24. ^ Warden Werning, Niki (10 juli 2023). ”Dorotea är Sveriges minst befolkade kommun: ”Fruktansvärt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/bjurholm-inte-lagre-sveriges-minsta-kommun-dorotea-intar-platsen. 
  25. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 20 mars 2018. 
  26. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 20 mars 2018. 
  27. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 20 mars 2018. 
  28. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 14 december 2008. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]