Deaflympics

	Deaflympics
Sport(er)	blandat
Disciplin(er)	blandat
Plats	varierande
Tidpunkt	varierar
År	1924- (sommar); 1949- (vinter)
Tidigare namn	Dövas världsspel; internationella dövspelen; döv-OS; internationella tysta spelen; tysta världsspelen; tysta olympiaden
Geografisk omfattning	hela världen

Deaflympics, tidigare Dövas världsspel, internationella dövspelen och döv-OS, hade premiär 1924 i Paris i Frankrike^[1] och är ett slags OS för hörselskadade. Det finns både sommarspel och, sedan 1949, vinterspel.

Officiellt kallades spelen "internationella dövspelen" 1924-1965, eller de "internationella tysta spelen". 1966-1999 kallades evenemanget "dövas världsspel", eller de "tysta världsspelen". Sedan år 2000 kallas spelen "Deaflympics", men namnet misstas ofta som "Deaf Olympics". Ett annat smeknamn är "tysta olympiaden".

För att få vara med måste man höra sämre än 55 db på det öra med vilket man hör bäst. Hörseltekniska hjälpmedel som hörapparat och cochleaimplantat är inte tillåtna under tävlingsaktiviteten.

Arrangörsorter

Sommarspelen

1924 - Paris, Frankrike
1928 - Amsterdam, Nederländerna
1931 - Nürnberg, Bayern, Tyskland
1935 - London, England, Storbritannien
1939 - Stockholm, Sverige, med 13 deltagande nationer.^[2]
1940–1948: inställt på grund av andra världskriget
1949 - Köpenhamn, Danmark
1953 - Bryssel, Belgien
1957 - Milano, Italien
1961 - Helsingfors, Finland
1965 - Washington, D.C., USA
1969 - Belgrad, Serbien, Jugoslavien
1973 - Malmö, Sverige
1977 - Bukarest, Rumänien
1981 - Köln, Nordrhein-Westfalen, Västtyskland
1985 - Los Angeles, Kalifornien, USA
1989 - Christchurch, Nya Zeeland
1993 - Sofia, Bulgarien
1997 - Köpenhamn, Danmark
2001 - Rom, Italien
2005 - Melbourne, Australien
2009 - Taipei, Taiwan
2013 - Sofia, Bulgarien
2017 - Samsun, Turkiet
2022 - Caxias do Sul, Brasilien

Vinterspelen

1949 - Seefeld in Tirol, Österrike
1953 - Oslo, Norge
1955 - Oberammergau, Bayern, Västtyskland
1959 - Montana-Vermala, Schweiz
1963 - Åre, Sverige
1967 - Berchtesgaden, Bayern, Västtyskland
1971 - Abelboden, Schweiz
1975 - Lake Placid, New York, USA
1979 - Meribel, Frankrike
1983 - Madonna di Campiglio, Italien
1987 - Oslo, Norge
1991 - Banff, Kanada
1995 - Ylläs, Finland
1999 - Davos, Schweiz
2003 - Sundsvall, Sverige
2007 - Park City, Utah, USA
2011 - Vysoke Tatry, Slovakien (inställt)
2015 - Vancouver, Kanada
2019 - Turin, Italien

Källor

Fotnoter

^ Sten Sundberg (26 juli 2013). ”Invigningen av Deaflympics”. Svenska dövidrottsförbundet. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222090542/http://iof1.idrottonline.se/SvenskaDovidrottsforbundet/Deaflympics/2013-Sofia/Nyheterna/InvigningenavDeaflympics/. Läst 20 december 2015.
^ ”Stockholm 1939”. International Committee of Sports for the Deaf. Arkiverad från originalet den 8 december 2016. https://web.archive.org/web/20161208160349/http://www.deaflympics.com/games.asp?1939-s. Läst 16 december 2016.

[1] Sten Sundberg (26 juli 2013). ”Invigningen av Deaflympics”. Svenska dövidrottsförbundet. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222090542/http://iof1.idrottonline.se/SvenskaDovidrottsforbundet/Deaflympics/2013-Sofia/Nyheterna/InvigningenavDeaflympics/. Läst 20 december 2015.

[2] ”Stockholm 1939”. International Committee of Sports for the Deaf. Arkiverad från originalet den 8 december 2016. https://web.archive.org/web/20161208160349/http://www.deaflympics.com/games.asp?1939-s. Läst 16 december 2016.

[1]

[2]