iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.
iBet uBet web content aggregator. Adding the entire web to your favor.



Link to original content: http://sv.wikipedia.org/wiki/18_juni
18 juni – Wikipedia Hoppa till innehållet

18 juni

Från Wikipedia
◄◄     18 juni     ►►
Veckodag 2024: Tisdag
Maj · Juni · Jul
Årets 169:e dag
(170:e under skottår)
196 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
2024
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 18 juni

Se även Mall:18 juni

18 juni är den 169:e dagen på året i den gregorianska kalendern (170:e under skottår). Det återstår 196 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Seychellerna Seychellernas konstitutionsdag (till minne av antagandet av konstitutionen 1993)

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Björn och Bjarne
  • Föregående i bokstavsordning
    • Bjarne – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Björn – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
    • Björne – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Leontius – Namnet fanns, till minne av en biskop i Rostov, som blev ihjälslagen av hedningar på 1070-talet och därmed blev Rysslands förste martyr, på dagens datum före 1901, då det utgick.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Leontius
    • 1901–1985 – Björn
    • 1986–1992 – Björn, Bjarne och Björne
    • 1993–2000 – Björn och Bjarne
    • Från 2001 – Björn och Bjarne
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Hjalte
    • 1950 – Ingolf
    • 1964 – Ingolf
    • 1973 – Ingolf
    • 1989 – Ingolf
    • 1995 – Ingolf
    • 2000 – Ingolf
    • 2005 – Ingolf
    • 2010 – Ingolf
    • 2015 – Ingolf
    • 2020 – Ingolf
  • 1300 – Dagen efter att det finska biskopssätet har blivit flyttat från Korois och Åbo domkyrka har invigts som nytt biskopssäte för Finland flyttas även det finska nationalhelgonet Henriks reliker i högtidlig procession från kyrkan i Nousis till domkyrkan i Åbo två kilometer därifrån. Henrik har blivit martyr i mitten av 1100-talet och blir snart dyrkad som Finlands nationalhelgon, vilket han är än idag (2024). Åbo förblir biskopssäte för hela Finland fram till mitten av 1500-talet och efter att Finland har blivit ryskt 1809 blir Åbo Finlands ärkestift 1817.
  • 1675 – En brandenburgsk här på 7 000–8 000 man, ledd av kurfurst Fredrik Vilhelm I, besegrar en jämnstark svensk styrka under Wolmar Wrangel i slaget vid Fehrbellin några mil nordväst om Berlin, trots att svenskarna har mer än dubbelt så många kanoner som brandenburgarna (28 mot 13). Det blir ett ganska litet slag med 500–600 döda och sårade på vardera sidan, men segern blir psykologiskt viktig för Brandenburg, som kan utnyttja den i sin propaganda. Då Sveriges militära rykte också blir skadat leder det till att flera tyska stater och Danmark under året förklarar krig mot Sverige och det pågående svensk-tyska kriget eskalerar och överförs till svensk mark.
  • 1815 – En dryg vecka efter att Wienkongressen, som ska avgöra Europas framtid, har avslutats (9 juni) blir den franske kejsaren Napoleon I:s här på 72 000 man besegrad av en allierad armé på 118 000 man, ledd av den brittiske hertigen av Wellington och den preussiske befälhavaren Blücher, i slaget vid Waterloo i Belgien. Napoleon har blivit avsatt året innan och förvisad till medelhavsön Elba, men har rymt därifrån och återtagit kejsarmakten i Frankrike. Hans återkomst har blåst lite liv i Napoleonkrigen och till en början går slaget, trots stora franska förluster, bra för de franska styrkorna. Det är först sedan britterna har fått förstärkning av preussarna, som segern går över till de allierade arméerna. Den franska armén upplöses efter slaget och Napoleon tvingas på flykt. Fyra dagar senare abdikerar han för andra gången som fransk kejsare, men utnämner sin fyraårige son Napoleon II till ny kejsare (denne befinner sig dock i Wien vid tillfället och blir avsatt drygt två veckor senare; hans utnämning är alltså enbart formell). Napoleon förvisas på nytt, denna gång till ön Sankta Helena i Sydatlanten, där han dör 1821.
  • 1940 – Sedan den franske generalen Charles de Gaulle har flytt till London undan den tyska ockupationen av Frankrike, håller han ett första tal till fransmännen via det brittiska radiobolaget BBC:s franska sändningar. Han säger bland annat att ”vad som än händer får det franska motståndets låga inte slockna”. En vecka senare upprättar han det fria Frankrike, som han blir befälhavare för.
  • 1946Kungariket Italien utropas som republik,[3] då resultatet av folkomröstningen om konstitutionen officiellt tillkännages, drygt två veckor efter att den har hållits. Regeringen har dock utropat landet till provisorisk republik redan den 13 juni, för att undvika upplopp på grund av att resultatet av omröstningen dröjer. Kung Umberto II blir avsatt och han och hans familj tvingas gå i exil – de förbjuds att beträda italienskt territorium för all framtid, men förbudet hävs i oktober 2002 och i samband med detta avsäger sig Umbertos son Viktor Emanuel alla anspråk på den italienska tronen. Artikel 139 i den nya konstitutionen förbjuder dessutom att monarkin återinförs i landet.
  • 1995 – Den svenska uppsättningen av musikalen The Phantom of the Opera spelas för sista gången på Oscarsteatern i Stockholm. Den har sedan premiären den 27 oktober 1989 spelats 1 173 gånger under nära sex år den har gått och totalt 1 055 800 personer har sett den. Den har därmed slagit svenskt teaterrekord, då ingen annan föreställning har spelats lika länge i svensk teaterhistoria.
  • 2006 – Den amerikanske affärsmannen och konstsamlaren Ronald Lauder inköper målningen Porträtt av Adele Bloch-Bauer I från 1907 av den österrikiske konstnären Gustav Klimt för rekordsumman 135 miljoner dollar (cirka 996 miljoner kronor) på en auktion i New York. Det blir det dittills dyraste konstköpet någonsin och slår det tidigare rekordet från 1990, då Vincent van Goghs Porträtt av dr Gachet såldes för 82,5 miljoner dollar. Det nya rekordet står sig dock bara i knappt ett halvår, innan Jackson Pollocks No. 5, 1948 säljs för 140 miljoner dollar.
  • 2008 – Den svenska riksdagen håller votering, där den omstridda FRA-lagen antas med 143 röster för och 138 röster mot lagen. Det hela innebär egentligen införandet av en ny lag (lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet) och ändring av andra lagar (lagen om försvarsunderrättelseverksamhet, lagen om elektronisk kommunikation och sekretesslagen) – den nya lagen och lagändringarna träder sedan i kraft 1 januari 2009. Att det i folkmun kallas FRA-lagen beror på att lagändringarna och den nya lagen berör Försvarets radioanstalt (förkortat FRA) och ger den tillåtelse att bedriva signalspaning på kabelburen trafik, som passerar Sveriges gränser, vilket innebär, att anstalten bland annat får rätt att spionera på e-post och andra internettransaktioner över gränserna. Detta har väckt starkt folkligt motstånd och lagändringarna väcker stark kritik från den rödgröna oppositionen i riksdagen.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]