Helheim
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Helheim eller Helhem (de gömdas hem), även kallat enbart Hel, är en av de nio världarna i den nordiska mytologin. I Helheim härskar dödes gudinna Hel, dottern till Loke och jättinnan Angerboda.
Helheim beskrivs som kallt och mörkt. Det ligger i Nifelheim, på den lägsta platsen i den nordiska mytologins universum. Ingen kan nånsin lämna Helheim, på grund av att floden Gjöll som flödar från Hvergelmir och omger hela Helheim inte går att passera. Dess port kallas Någrind.[1] Inte ens gudar som kommit till Helheim kan ta sig därifrån. De som dör av ålder eller av sjukdomar, eller inte dött i strid, kommer till Helheim, medan de som dött modigt i strid kommer till Valhall eller Folkvang.
Ingången till Helheim är vaktad av Modgunn. Jätten Hraesvelg (kroppsslukaren) sitter på kanten av världen och ser ned på Helheim. I form av en örn får han vinden att blåsa genom att flaxa med sina vingar.
Källor
redigera- ^ ”5-6 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat)”. runeberg.org. 29 oktober 1888. https://runeberg.org/nfal/0009.html. Läst 29 april 2023.