Bodil Dybdal
Bodil Pauline Dybdal, född 20 november 1901 i Köpenhamn, död 4 juni 1992, var en dansk domare (da: højesteretsdommer). Hon var den första kvinnan i Danmark som innehade ämbetet som domare i Højesteret, Danmarks motsvarighet till Högsta domstolen i Sverige. Hon var även bland de första kvinnorna i Danmark som blev medlemmar i Dannebrogsorden efter att detta blev möjligt 1951. Hon tilldelades titeln Riddare av Dannebrogsorden 1951 och blev efterhand Riddare av 1:a graden (1954), Kommendör (1958) samt Kommendör av 1:a graden (1967).[3] Hon mottog Dannebrogsordens Storkors 1971.[3]
| Bodil Dybdal | |
| Född | Bodil Pauline Dybdal 20 november 1901[1] Köpenhamn[1] |
|---|---|
| Död | 4 juni 1992[1] (90 år) |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet  |
| Sysselsättning | Advokat |
| Arbetsgivare | Højesteret |
| Make | Jens Herfelt (g. 1970–1972, makas/makes död)[2] |
| Föräldrar | Theodor Dybdal |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Dannebrogorden (1971)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Bodil Dybdal kom från en ämbetsmannafamilj. Fadern, Theodor Dybdal, var etatsråd, polisdirektör samt borgmästare för Köpenhamns kommun 1898–1917.[3] Hon var även systerdotter till landshövdingen (da: stiftamtmand) Anders Dybdal.[3] Hon avlade studentexamen från N. Zahles Skole 1920 och tog en juridisk ämbetsexamen (cand. jur.) 1926. Kort därefter blev hon anställd som sekreterare i Københavns Overpræsidium (numera Statsforvaltningen Hovedstaden) och var även under en tid (1930–1932) fullmäktig advokat (da: sagførerfuldmægtig).[4] Därefter blev hon anställd av Justitieministeriet, en på den tiden mansdominerad arbetsplats, och blev landets första kvinnliga ministersekreterare då hon arbetade för justitieminister Karl Kristian Steincke 1935–1937.[4] Hon var anställd på Justitieministeriet 1933–1940, från 1939 som expeditionssekreterare, och arbetade samtidigt som sekreterare för Danmarks statsadvokat 1934–1940.[3][4] Under en kort period var hon även konstituerad domare i såväl Vestre Landsret som Østre Landsret (1938–1939).[5] Hon utnämndes därefter till domare för Köpenhamns tingsrätt (da: byret) 1940 och återigen för Østre Landsret 1949. Hon tillträdde ämbetet som højesteretsdommer 1953 som den första kvinnan i Danmark. Detta ämbete innehade hon fram till sin pensionering 1970. Åren 1967–1976 arbetade hon även för den Internationella domstolen i Haag. Hon gifte sig 1970 med domaren Jens Christian Andersen Herfelt.[3]
Vid sidan om sitt arbete som domare har Bodil Dybdal även medverkat i ett flertal kommissioner, kommittéer och nämnder. Hon var ledamot av Fængselsnævnet (1945–1960), av Ankenævnet i Sager efter Forræderiloven (1946–1950), av Børnelovskommissionen (1949–1955) och av Straffelovskommissionen (1950–1954).[4] Hon var dessutom ordförande av Nævnet vedrørende Forsikringsvirksomhed (1959) och valdes in som styrelseledamot av Den Danske Dommerforening (1954–1959).[4] Dybdal innehade därutöver även ett antal styrelseuppdrag; ledamot av Dansk Forsorgsselskab (1939–1960), ordförande av kontrollorganet för Kolonien Filadelfias forsorg for epileptikere og sindslidende (1961–1966) samt inspektör av Optagelseshjemmet Engelsborg.[3]
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b c d] Dansk biografisk Leksikon-ID: Bodil_Dybdal, läst: 2 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Dansk biografisk Leksikon-ID: Bodil_Dybdal, läst: 6 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Lind Olsen, Pernille (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/618/origin/170/query/Bodil%20Dybdal/
- ^ [a b c d e] ”Dansk Biografisk Leksikon”. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Samfund,_jura_og_politik/Jura/H%C3%B8jesteretsdommer/Bodil_Dybdal. Läst 25 september 2011.
- ^ Rosekamp, Erik. ”Dybdal Bodil”. Kraks Blå Bog. http://www.rosekamp.dk/kbb_74_ALL/D_text.pdf. Läst 25 september 2011.