| dbo:abstract
|
- Anton Martin Schweigaard „Anton Martinus Schweigaard“ (* 11. April 1808 in Kragerø, Telemark; † 1. Februar 1870 in Christiania) war ein norwegischer Jurist, Wirtschaftswissenschaftler und Politiker. (de)
- Anton Martin Schweigaard (11 April 1808 – 1 February 1870) was a Norwegian educator, jurist, economist and member of the Norwegian Parliament. (en)
- Anton Martin Schweigaard (Kragerø, 11 de abril de 1808 — Cristianía, 1 de febrero de 1870) fue un importante jurista y político noruego que influyó en el desarrollo del capitalismo en su país a mediados del siglo XIX. (es)
- Anton Martin Schweigaard (né le 11 avril 1808, mort 1er février 1870) était un juriste et un homme politique norvégien. Il a siégé au Parlement de 1842 à 1869, et a été considéré comme l'un des politiciens les plus influents dans le milieu des années 1800. Schweigaard était professeur de droit et d'économie. Partisan du libéralisme économique, il a travaillé pour que l'économie norvégienne se tourne vers le capitalisme. Il a été élu au Parlement norvégien, en 1842, et ce jusqu'en 1869. Quand bien même Schweigaard n'a jamais été premier ministre ou ministre, il est devenu avec le temps un personnage clef de la politique et un homme d'une grande influence, pour finalement jouer un rôle crucial dans la conception moderne de la Norvège aumilieu des années 1800. (fr)
- Anton Martin Schweigaard, född 11 april 1808 i Kragerø, död 1 februari 1870 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk jurist och politiker, far till Christian Homann Schweigaard. Schweigaard blev 1828 student och tog 1831 en lysande juridisk ämbetsexamen. Schweigaard deltog hänfört i det då sjudande studentlivet, slöt sig till Welhaven i striden mot Wergeland, deltog i stiftandet av Studenterforbundet och uppsättandet av veckoskriften "Vidar", där han, själv en utmärkt latinare, angrep den lärda skolan och ivrigt förordade realbildningen. 1833-35 studerade Schweigaard med statsstipendium i utlandet rättsvetenskap, blev 1835 lektor i detta fack och var från 1840 professor i lagkunskap, statsekonomi och statistik vid Kristiania universitet. Sedan 1846 var han även en av de tre administratörerna vid Norges banks Kristianiakontor. 1836 blev han en av redaktörerna för tidningen "Den constitutionelle", och där skrev han, som var förespråkare för frihandel, en mängd artiklar, som belyste näringslivets krav, bank-, mynt-, handels- och tullpolitik, alltid med den praktiske mannens respekt för realvärden. Samtidigt bevarade han, påverkad av fransk-engelsk filosofi och sociologi, ideell tro på frihet och på framsteg i modern anda. Samma grunduppfattning återfinns i hans vetenskapliga och politiska verksamhet. Schweigaards juridiska huvudarbeten är Kommentar over den norske kriminallov (1844-1846) och framställning av Den norske proces (2 band, 1849-58), båda grundläggande och av stor praktisk brukbarhet; domstolarna frångick ytterst sällan Schweigaards uppfattning. Ett supplement till Schweigaards processverk bildar de fragmentariska föreläsningarna Om konkurs-, skifte-og arvebehandling (utgivna 1871). Schweigaard representerade Kristiania i alla storting 1842-69. Vid vänsterns allt bittrare opposition mot regeringen ställde sig Schweigaard på dennas sida och blev dess kraftigaste stöd i stortinget, ehuru han varken sökte eller fick någon ledarställning i modern mening. Hans deltagande i det parlamentariska livet omfattade alla större frågor under hans levnad; han var den centrala kraften i dåtidens lagstiftningsverksamhet. Det var först och främst de ekonomiska spörsmålen, som upptog honom. I dylika frågor var han energisk reformator, som ofta mötte motstånd från den gamla vänsterns ekonomiska konservatism. I grundlagsfrågor däremot var Schweigaard konservativ; i unionsspörsmål försiktig och återhållande, även om han ställde sig på fullt nationell ståndpunkt, då han fann Norges rätt trädd för nära, och var därför med om adressen 1860. Han stod utanför partierna som oavhängig och avslog att inträda i regeringen. Schweigaard var verksam som ledamot av en mängd kommittéer och av Kristiania stadsfullmäktige från 1851. Han blev 1865 ledamot av den svenska Vetenskapsakademien. 1883 restes en staty av Schweigaard (av J. O. Middelthun) på den öppna platsen framför Kristiania universitets aula. (sv)
|
| rdfs:comment
|
- Anton Martin Schweigaard „Anton Martinus Schweigaard“ (* 11. April 1808 in Kragerø, Telemark; † 1. Februar 1870 in Christiania) war ein norwegischer Jurist, Wirtschaftswissenschaftler und Politiker. (de)
- Anton Martin Schweigaard (11 April 1808 – 1 February 1870) was a Norwegian educator, jurist, economist and member of the Norwegian Parliament. (en)
- Anton Martin Schweigaard (Kragerø, 11 de abril de 1808 — Cristianía, 1 de febrero de 1870) fue un importante jurista y político noruego que influyó en el desarrollo del capitalismo en su país a mediados del siglo XIX. (es)
- Anton Martin Schweigaard (né le 11 avril 1808, mort 1er février 1870) était un juriste et un homme politique norvégien. Il a siégé au Parlement de 1842 à 1869, et a été considéré comme l'un des politiciens les plus influents dans le milieu des années 1800. (fr)
- Anton Martin Schweigaard, född 11 april 1808 i Kragerø, död 1 februari 1870 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk jurist och politiker, far till Christian Homann Schweigaard. Schweigaard blev 1828 student och tog 1831 en lysande juridisk ämbetsexamen. Schweigaard deltog hänfört i det då sjudande studentlivet, slöt sig till Welhaven i striden mot Wergeland, deltog i stiftandet av Studenterforbundet och uppsättandet av veckoskriften "Vidar", där han, själv en utmärkt latinare, angrep den lärda skolan och ivrigt förordade realbildningen. (sv)
|
.jpg?width=300)
.jpg?width=300){kind=link}
.jpg){kind=link}
.jpg){kind=link}
