Tunnel
Tunnel Àr en underjordisk transportvÀg eller distributionsled. NÄgon exakt definition pÄ vad som kan definieras som tunnel finns ej. I VÀgverkets tekniska beskrivning av en vÀgtunnel (Tunnel 2004) förutsÀtts att konstruktionen Àr en passage som omges av berg eller i andra fall har en lÀngd av minst 100 meter. En tunnel mÄste dessutom ha en minsta diameter, annars Àr det ett rör eller borrhÄl.
En sÄ kallad gÄngtunnel (engelska: "pedestrian tunnel") i form av betongkonstruktion under en vÀg eller spÄr definieras tekniskt ej som tunnel, utan det Àr en bro över en gÄngvÀg som Àven kan benÀmnas gÄngport/vÀgport, eller annars undergÄng (engelsk teknisk term: "subway").
Ursprungligen kommer ordet frÄn franska tonnell som Àr beslÀktat med ordet tunna.
Bygge och planering
[redigera | redigera wikitext]Tunnlar anlÀggs i olika sorters material, frÄn lös lera till hÄrt berg, och sÀttet att bygga pÄ varierar med de geotekniska förutsÀttningarna.
De vanligaste metoderna för bygge av tunnel Àr:
- Fullortsborrning eller borrning och sprÀngning eller grÀvning genom jord eller berg.
- GrÀvning av ett "dike" i marken i vilket en tunnel av betong anlÀggs för att sedan fyllas igen ovanpÄ, kÀnd som öppet schakt eller, pÄ engelska, cut-and-cover. Denna metod tillÀmpades frÀmst i 1950-talets tunnelbanebygge i Stockholms innerstad sÄvÀl som i bygget av Londons tunnelbana till slutet av 19:e seklet dÄ man övergick till borrning av tunnlar/neddrivning av tunnelrör i underjorden, som gjorde det möjligt att bygga tunnelbanan djupare utan inverkan pÄ tÀtbebyggelsen ovanför.
- SĂ€nktunnelmetoden: GrĂ€vning och muddring av ett "dike" pĂ„ botten av ett vattendrag (sĂ„som en flod, ett sund och dylikt) avsett som grund för en undervattenstunnel vilken normalt prefabriceras i flera mindre vattentĂ€tade kassuner (oftast av betong) som med hjĂ€lp av tyngder sĂ€nks ned i vattnet (för att placeras exakt pĂ„ korrekt plats i "diket") för att sedan vattentĂ€tt sammanslutas till en gemensam sĂ„ kallad sĂ€nktunnel. Den första ingenjören som tillĂ€mpade sĂ€nktunnelmetoden var amerikanen William J. Wilgus som konstruerade Michigan Central Railway Tunnel, byggd under Detroitfloden 1906â1910 med samma metod som den Ă„r 1893 fĂ€rdigbyggda avloppsledningen Shirley Gut Siphon, som senare tillĂ€mpats bland annat vid bygget av Ăresundsförbindelsen och den framtida Fehmarn BĂ€lt-förbindelsen sĂ„vĂ€l som Citybanan i Stockholm (under Söderström), och tidigare under 1950-talets tunnelbanebygge under Liljeholmsviken mellan Liljeholmen och Hornstull; i bygget av tunnelbanan under Norrström tillĂ€mpades dĂ€remot en fördĂ€mningsmetod med en anlagd fĂ„ngdamm i Norrström i vilken en undervattenstunnel av betong anlades.
Tunnlar byggs för att underlÀtta framkomlighet i frÀmst kuperade och svÄrtillgÀngliga omrÄden. Tunnlar kan vara dyra och ibland riskfyllda konstruktionsföretag, men oundgÀngliga i urbana miljöer, dÀr tunnlar bland annat anvÀnds för att transportera personer (tunnelbana) och till förlÀggning av el-, tele-, och avloppsnÀt.
Rekordtunnlar
[redigera | redigera wikitext]- VÀrldens lÀngsta tunnel av alla typer Àr Delaware Aqueduct, New Yorks fÀrskvattentunnel som Àr 137 km lÄng. (om man inte rÀknar gasledningar som kan vara tusentals kilometer lÄnga, dock vanligen för smala för att kunna rÀknas som tunnel)
- VÀrldens lÀngsta tunnelbanetunnel, och trafiktunnel totalt, finns pÄ linje 3 i Guangzhous tunnelbana, tunneln Àr 60,4 km lÄng (oavbruten tunnel under jord hela vÀgen).
- VÀrldens lÀngsta jÀrnvÀgstunnel Àr Gotthardbastunneln med sina 57,0 km som passerar Sankt Gotthard-passet i Schweiz.
- VÀrldens nÀst lÀngsta jÀrnvÀgstunnel Àr Seikantunneln, 53,9 km lÄng, mellan de tvÄ japanska öarna Honshu och Hokkaido
- VÀrldens lÀngsta vÀgtunnel Àr LÊrdalstunneln i Norge. Den utgör en del av E16 mellan Oslo och Bergen och Àr 24,5 km lÄng. Tunneln invigdes i slutet av Är 2000.
- VÀrldens nÀst lÀngsta vÀgtunnel Àr Sankt Gotthardstunneln i Schweiz som utgör en del av E35 som korsar Alperna i nord-sydlig riktning. Tunneln Àr 16,9 km lÄng. Tunneln invigdes Är 1980 och var vÀrldens lÀngsta vÀgtunnel fram till Är 2000.
- VĂ€rldens troligen dyraste jĂ€rnvĂ€gstunnel Ă€r Kanaltunneln, 145 mdr kr (10 mdr GBP/105 mdr FRF), (1987â1994).
- Bland vĂ€rldens dyraste tunnlar Ă€r Ă€ven vĂ€gtunneln under Boston, Central Artery, smeknamn pĂ„ bygget Ă€r Big Dig, kostnad 120 mdr kr (USD 15 mdr), (1991â2004).
- VÀrldens djupaste vÀgtunnel Àr Eiksundstunneln pÄ SunnmÞre i Norge, 287 meter under fjordytan.
- En av vÀrldens Àldsta tunnlar, grÀvd omkring Är 530 f.Kr., Àr Eupalinos tunnel pÄ den grekiska ön Samos.
Tunnlar i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige Àr lÀngre tunnlar för landsvÀgar och för jÀrnvÀgar (undantaget tunnelbanan i Stockholm) relativt ovanliga, trots att landet pÄ sina hÄll Àr ganska kuperat. Ingenjörer har, i första hand av kostnadsskÀl, föredragit att planera infrastrukturen ovan mark. Det Àr bara i större stÀder man byggt tunnel för att undvika inlösen av mark och byggnader, till exempel Stockholms tunnelbana, GÄrdatunneln och Helsingborgstunneln. De flesta jÀrnvÀgar i Sverige Àr byggda före 1930 och pÄ den tiden undvek man i möjligaste mÄn tunnlar. PÄ en del hÄll har genvÀgar byggts i tunnel efter 1950. I Sverige Àr det nÄgot vanligare med tunnlar lÀngs jÀrnvÀgslinjer Àn lÀngs vÀgar. Detta beror pÄ de högre krav som stÀlls pÄ en jÀrnvÀgslinje. SÄdana kan inte ha lika branta stigningar som en landsvÀg, och jÀrnvÀgar stÀller högre krav pÄ utformningen av till exempel kurvor. DÀrför har jÀrnvÀgstunnlar funnits i Sverige allt sedan jÀrnvÀgarnas begynnelse. Efter 1990 har nya jÀrnvÀgar börjat byggas och de har betydligt fler tunnlar pÄ grund av högre krav, tÄgen ska kunna gÄ 250 km/h.
PÄ landsvÀgar Àr tunnlar dock ovanligare i Sverige, eftersom förhÄllandevis branta backar kan accepteras, och det Àr enklare att dra en vÀg vid sidan om upphöjningar i naturen. Till och med motorvÀgar brukar i Sverige oftast byggas sÄ att de hellre gÄr runt bergen Àn igenom dem. Redan i mÄttligt branta backar mÀrks tydligt ökad olycksfrekvens jÀmfört med horisontella vÀgar. I takt med att högre krav stÀlls pÄ trafiksÀkerhet, att vÀgarna ska smÀlta in i det omgivande landskapet och hÀnsyn till befolkningen runtom, samt jÀrnvÀgars krav pÄ sÄ raka och plana strÀckor som möjligt för att möjliggöra hög hastighet och god acceleration, har tunnlar ofta blivit den enda möjligheten att driva igenom vissa projekt. Ett exempel pÄ detta Àr den sÄ kallade Södra lÀnken i Stockholm.
Nya vÀgprojekt pÄ huvudvÀgar som dras i urban miljö Àr nÀstan alltid tunnellösningar. De flesta vÀgtunnlarna i Sverige finns i Stockholms- och GöteborgsomrÄdena.
En sÀrskild typ av tunnel för viktig infrastruktur i stÀder Àr sÄ kallade gemensamhetstunnlar.
Svenska rekordtunnlar
[redigera | redigera wikitext]- Sveriges lÀngsta jÀrnvÀgstunnel Àr sedan december 2015 HallandsÄstunneln med sina 8,7 km.
- LÀngre ÀndÄ Àr KungstrÀdgÄrden-Hjulsta pÄ Stockholms tunnelbana, 14,3 km. Tunnelbanan anses dock inte vara jÀrnvÀg i Sverige, och rÀknas dÀrför inte med i listor över jÀrnvÀgstunnlar.
- Sveriges lÀngsta vÀgtunnel Àr Södra lÀnken i Stockholm, 4,5 km. I Kirunagruvan finns en lÀngre tunnel.
- Sveriges Àldsta och kortaste vÀgtunnel Àr Boxvikstunneln. Den Àr cirka 80 meter lÄng.[1]
- Sveriges Àldsta jÀrnvÀgstunnel Àr tunneln pÄ ön Oaxen. Den Àr ocksÄ den kortaste, cirka 30 meter.
- Sveriges lÀngsta tunnel (och femte lÀngst i vÀrlden) Àr Bolmentunneln, en fÀrskvattentunnel frÄn sjön Bolmen till SkÄne pÄ 82 km.
KĂ€nda tunnlar
[redigera | redigera wikitext]- Gotthardbastunneln, Schweiz, jÀrnvÀg, 57,0 km
- Kanaltunneln, Frankrike/Storbritannien, jÀrnvÀg, tvÄ tunnelrör+ett servicerör (smal vÀg), 50 km
- Linje 9, Ryssland, tunnelbana, Moskva, 41,5 km
- Lötschberg-bastunneln, Schweiz, jÀrnvÀg, 34,5 km
- Linje 7, Tyskland, tunnelbana, Berlin, 31,8 km
- TĂșnel de Guadarrama, Spanien, jĂ€rnvĂ€g 28,3 km
- Northern Line, Storbritannien, tunnelbana, London, 27,8 km
- LÊrdalstunneln, Norge, vÀg, 2 körfÀlt, ett tunnelrör 24,5 km
- Sankt Gotthardstunneln, Schweiz, motortrafikled, ett tunnelrör 16,3 km
- Sankt Gotthardstunneln, Schweiz, jÀrnvÀg, 15,0 km
- Romeriksporten, Norge, Oslo, jÀrnvÀg, 14,5 km
- Gudvangatunneln, Norge, vÀg, 11,4 km
- Folgefonntunneln, Norge, vÀg, 11,1 km
- Kvinesheitunneln, Norge, jÀrnvÀg, 9,0 km
- Korgfjelltunneln, Norge, vÀg, 8,5 km
- Steigentunneln, Norge, vÀg, 8,0 km
- Karawankentunneln, Slovenien/Ăsterrike, motortrafikled, ett tunnelrör 7,9 km
- BÞmlafjordtunnelen, Norge, vÀg, under havet, 7,8 km
- HÊgebostadtunneln, Norge, jÀrnvÀg, 8,4 km
- StorabÀlttunneln, Danmark, jÀrnvÀg, 8,0 km
- Oslofjordtunneln, Norge, vÀg, 7,3 km
- Nordkapstunneln, Norge, vÀg, 6,8 km
- Ăresundstunneln, Danmark, motorvĂ€g samt jĂ€rnvĂ€g, 4,0 km
Sverige
[redigera | redigera wikitext]- Lista över vÀgtunnlar i Sverige och Lista över jÀrnvÀgstunnlar i Sverige.
- Arlandatunneln, dubbelspÄrig jÀrnvÀg, ett eller tvÄ tunnelrör, 5 083 m
- Bolmentunneln, vattenledningstunnel, 82 km
- Björnböletunneln, enkelspÄrig jÀrnvÀg, 5 160 m
- Brunkebergstunneln
- Citytunneln, dubbelspÄrig jÀrnvÀg, 6 km, öppnades 2010
- Gamla stan-Bergshamra, tunnelbana, 8,5 km
- Gamla stan-Odenplan-Thorildsplan 4,7 km
- Gerumstunneln, tvÄ tunnelrör dubbelfilig motorvÀg 250 m
- GÄrdatunneln, dubbelspÄrig jÀrnvÀg, ett tunnelrör 2 163 m
- Götatunneln, 3+3 körfÀlt, tvÄ tunnelrör, 1,5 km
- HallandsÄstunneln, dubbelspÄrig jÀrnvÀg, tvÄ tunnelrör, 8,7 km
- Hammarkulletunneln, dubbelspÄrig spÄrvÀg, tvÄ tunnelrör 2 034 m
- Klaratunneln, vÀg, 880 m lÄng
- KungstrÀdgÄrden-Hjulsta, tunnelbana, 14,3 km
- Lundbytunneln, vÀg, 2+2 körfÀlt, tvÄ tunnelrör 2 060 m
- Muskötunneln, 2 körfÀlt, ett tunnelrör 2 960 m
- Namntalltunneln, enkelspÄrig jÀrnvÀg, 6 001 m
- Norralatunneln, enkelspÄrig jÀrnvÀg, 3 850 m
- NygÄrdstunneln, dubbelspÄrig jÀrnvÀg, ett tunnelrör 3030 m
- Södra lÀnken, motorvÀg, 3+3 körfÀlt, tvÄ tunnelrör 4,5 km
- StrÀngnÀstunneln, enkelspÄrig jÀrnvÀg, 2 057 m
- Söderledstunneln, vÀg, 2+2 körfÀlt, tvÄ tunnelrör 1 550 m
- Tingstadstunneln, motorvÀg, 3+3 körfÀlt, tvÄ tunnelrör 454 m
- TrollhÀttetunneln, dubbelspÄrig jÀrnvÀg, ett tunnelrör 3 540 m*
- Törnskogstunneln, 2+2, körfÀlt, tvÄ tunnelrör, 2,1 km**
TunnelsÀkerhet
[redigera | redigera wikitext]Konsekvenserna av en trafikolycka i tunnel kan bli svÄra. Ett kÀnt exempel Àr MÄbÞdalolyckan, dÀr mÄnga svenska skolbarn omkom nÀr bromsarna pÄ deras buss slutade fungera och bussen i hög fart krockade med en 1,2 meter bred betongmur i den lÄnga och branta tunneln. Vid den likartade bussolyckan i Sierretunneln den 13 mars 2012 omkom 22 barn och 6 vuxna nÀr en belgisk buss krockade med en meterbred betongmur i Sierretunneln i Schweiz. Dessa olyckor berodde frÀmst pÄ överhettade bromsar och hade kunnat hÀnda utanför tunnlar.
En svÄr direkt tunnelrelaterad olycka Àr olyckan i Mont Blanctunneln 1999 dÄ en lastbil med brÀnnbar last fattade eld vilket spred sig till andra lastbilar och orsakade 39 dödsfall.
TunnelsÀkerhetsförbÀttring har huvudsakligen inriktats pÄ brandskydd och utrymning vid brand. Ett exempel pÄ förbÀttring Àr att ha tvÄ tunnelrör, avskÀrmade frÄn varandra. Vid brand i det ena röret kan utrymning ske till det andra. Dessutom elimineras risken för frontalkollisioner, vilka ofta har svÄrare skadeföljd Àn upphinnandekollisioner.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ BohuslÀningen:Första och kortaste tunneln finns pÄ Orust (Publicerad 2013-07-15)