Arboga kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Västmanland och Närke . Centralort är Arboga .
Kommunen är belägen vid Hjälmarens norra strand. Metall- och verkstadsindustrierna dominerar det lokala näringslivet.
Befolkningsutvecklingen har över tid varit relativt stabil, om än en minskning kunnat skönjas sedan kommunen bildades fram till 2015. Traditionellt har kommunen varit ett starkt fäste för Socialdemokraterna, som 2016 tvingades lämna makten efter 97 år.
Kommunens område motsvarar socknarna: Arboga , Götlunda , Medåker och Säterbo . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Arboga stad , bildad på 1200-talet, stadskommun från 1863, låg även den inom kommunens nuvarande område.
Säterbo landskommun inkorporerades 1947 i Arboga stad .
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Glanshammar (av de tidigare kommunerna Glanshammar, Götlunda , Lillkyrka , Rinkaby och Ödeby ) samt Medåker (av Himmeta , Medåker och Västra Skedvi samt Arboga landskommun ) medan Arboga stad förblev opåverkad.
Arboga kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arboga stad samt Medåkers församling och Arboga landsförsamling ur den då upplösta Medåkers landskommun. 1974 införlivades en del (Götlunda församling ) ur Glanshammars landskommun, vilken då samtidigt överfördes från Örebro län till Västmanlands län .[ 6]
Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2001 i Köpings domsaga och ingår sen dess i Västmanlands domsaga .[ 7]
En öst-västlig förkastning delar kommunen i två delar med olika landskapsformer. Den södra delen karakteriseras av snedställda bergsribbor, som når upp till 90 meter över havet i norr och 25-30 meter över havet vid Hjälmaren,[ 8] som också är kommunens primära råvattentäkt .[ 9]
Området domineras av skog, rika på mossar och kärr, med lövskog och jordbruksbygd längs nedförsbacken mot Hjälmaren. Naturreservatet Södra Hammaren , beläget 12 km söder om Arboga, är ett exempel på högstammig ädellövskog i området. Arbogaån , följer först förkastningen innan den vid tätorten Arboga gör en markant kurva för att sedan lugnt rinna ut i Galten, en vik av Mälaren.[ 8]
Övergödning är ett stort problem som drabbat nästan alla kommunens vattendrag och sjöar.[ 10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[ 11]
År 2022 fanns 12 naturreservat i Arboga kommun.[ 12] Däribland Amerika med skog och myrmark samt de två sjöarna Amerikasjön och Lungsjön. I området finns ett flertal arter trollsländor samt större djur som bäver , dovhjort , kronhjort och älg .[ 13] Södra Hammaren är beläget vid naturreservat Norra Hammaren och är ett reservat som bildades redan 1920. På den gamla slåtterängen växer idag träd som är omkring 200 år gamla.[ 14] Andra exempel är de två öarna Hengrundet och Notholmen .[ 12]
Distrikt inom Arboga kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Arbogabygdens församling .
Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt [ 15] – Arboga stadsdistrikt , Arboga landsdistrikt , Götlunda och Medåker .
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Arboga kommun.
Centralorten är i fet stil .
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras . (2024-06) Motivering: Ej uppdaterat avsnitt efter valet 2022
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan .
Arboga är en traditionellt ett socialdemokratiskt fäste . Tidigare kommunalrådet Per-Olov Nilsson (s) innehade posten i 25 år. I Arboga finns ett av landets få ungdomsfullmäktige . Det inrättades hösten 2005.
Våren 2016 blev det maktskifte i Arboga efter striderna som uppstod i Socialdemokraterna. Då avbröts samarbetet med de dåvarande koalitionspartierna Centerpartiet , Vänsterpartiet och Omsorgspartiet som gick över till den nya majoriteten tillsammans med Moderaterna , Liberalerna , Kristdemokraterna och Miljöpartiet .[ 16] Det var första gången på 97 år som Socialdemokraterna lämnat makten.[ 17] Efter valet 2018 blev den så kallade P7-koalitionen kvar vid makten.[ 18]
Presidium 2022–2026[ 19]
Ordförande
M
Mats Öhgren
Förste vice ordförande
C
Marie-Louise Söderström
Andre vice ordförande
S
Kerstin Rosenkvist
Valår V S MP OPA SD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 2 23 7 6 3 41 89,0
1973 2 21 10 4 4 41 91,5
1976 2 20 9 5 5 41 92,1
1979 2 21 7 4 1 6 41 90,1
1982 2 22 1 6 2 1 7 41 90,8
1985 2 20 2 5 4 1 7 41 89,1
1988 3 18 3 6 4 1 6 41 84,1
1991 2 19 2 5 3 2 8 41 84,8
1994 3 21 4 4 2 1 6 41 85,7
1998 5 18 4 3 2 3 6 41 80,24
2002 3 16 3 4 3 5 2 5 41 78,71
2006 3 18 1 3 3 4 2 7 41 78,88
2010 3 16 2 1 2 2 4 2 9 41 80,92
2014 2 16 2 1 4 2 3 2 9 41 82,75
2018 2 14 1 1 6 2 3 2 10 41 84,16
2022 2 12 1 6 2 1 1 6 31 80,96
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Kommunstyrelsen i Arboga kommun består av 13 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete har de ett utskott : kommunstyrelsens arbetsutskott.[ 20] Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda kommunalråd. Dess andre vice ordförande är kommunens oppositionsråd.[ 21]
Nils Brodin, Socialdemokraterna , 1 januari 1971–1979[ 22] Per-Olov Nilsson, Socialdemokraterna , 1980–2005[ 23] Olle Ytterberg, Socialdemokraterna , 2005–2014[ 24] Agneta Bode, Socialdemokraterna , –2016[ 25] [ 26] Anders Röhfors, Moderaterna , 2016–30 november 2020[ 27] Jonna Lindman, Moderaterna , 1 december 2020–[ 28]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där .
År 2011 valde kommunen att införa oppositionsråd i fullmäktige då frågan hade diskuterats i många år.[ 29]
Period
Namn
Parti
2011–2014
Mats Öhgren
M
2014–2016
Anders Röhfors
M
2016
Pia Adamsson
S
2016–idag
Andreas Silversten
S
Ordförande
Nämnd
Vice ordförande
Oppositions ordförande
Marie-Louise Söderström (C)
Socialnämnden
Kjell Wendin (KD)
Per-Olov Lindqvist (S)
Marianne Samuelsson (L)
Fritids- och kulturnämnden
Mikael Söderlund (M)
Ove Janse (S)
Hans Ivarsson (C)
Barn- och utbildningsnämnden
Richard Fallqvist (L)
Bo Molander (S)
Christina Johansson (M)
Valnämnden
Dan Avdic Karlsson (V) [ 30]
Kjell Persson (S)
Parti
Röstfördelning
Mandatfördelning
Antal
Andel
Antal +−
Andel +−
Antal
+−
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
3111
33,85
-349
-5,19
14
-2
Moderaterna
2347
25,54
+527
+5,00
10
+1
Sverigedemokraterna
1295
14,09
+431
+4,34
6
+2
Liberalerna (tidigare Folkpartiet)
613
6,67
-58
-0,90
3
0
Centerpartiet
509
5,54
+19
+0,01
2
0
Vänsterpartiet
485
5,28
-26
-0,49
2
0
Kristdemokraterna
336
3,66
-26
-0,43
2
0
Miljöpartiet de gröna
260
2,83
-238
-2,79
1
-1
Omsorgspartiet i Arboga
211
2,30
+54
+0,52
1
0
Feministiskt initiativ
14
0,15
+2
+0,02
0
0
Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018
10
0,11
-7
-0,08
0
0
Giltiga röster totalt
9 191
100,00
+329
—
41
0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier
8
0,09
+8
+0,09
Ogiltiga röster - blanka
154
1,65
+27
+0,23
Ogiltiga röster - övriga
4
0,04
-1
-0,01
Valdeltagande
9 357
84,16
+363
+1,41
Röstberättigade
11 118
—
+249
—
Källa:[ 31]
Partiernas starkaste valdistrikt 2018:
Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel S Herrängen-Ekbacken 39,31
% 33,85 % M Brattberget-Strömsnäs 28,44
% 25,54 % SD Landsförsamlingen-Vasastaden 17,08
% 14,09 % L Brattberget-Strömsnäs 9,68
% 6,67 % C Götlunda - Medåker 13,58
% 5,54 % V Uppsamlingsdistrikt 14,00
% 5,28 % KD Götlunda - Medåker 4,62
% 3,66 % MP Ringsborg-Strömsborg 3,84
% 2,83 % OPA Sturestaden-Nästkvarn 3,11
% 2,30 % FI Landsförsamlingen-Vasastaden 0,46
% 0,15 % Data hämtat från Valmyndigheten .
Metall- och verkstadsindustrierna dominerar kommunens näringsliv , vilket är typiskt för kommunerna i inre Mälardalen. Senare har dessa industrier kompletterats med en kraftigt växande IT-bransch som består av små och medelstora företag, vilka till stor del är konsultföretag till kommunens största företag, Saabkoncernen.[ 32]
Genom kommunen Europavägarna 18 och 20 från väster till öster samt Länsväg 249 . Genom kommunen går även Mälarbanan (Stockholm–Västerås–Örebro–Hallsberg).[ 32]
Det militära flygfältet Arboga flygplats tillhör idag Saab och är ett skyddsobjekt, med tillträdes- och fotoförbud.
Kommunen har 14 018 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 167:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Arboga kommun 1970–2020[ 33] År Folkmängd 1970
14 830 1975
14 717 1980
14 944 1985
14 441 1990
14 622 1995
14 554 2000
13 870 2005
13 380 2010
13 285 2015
13 858 2020
14 039
Den 31 december 2013 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 924, eller 14,26 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 493 den 31 december 2013).[ 34]
Hjälmare kanal , juli 2005.I Lunger , väster om Arboga finns ett gravfält från järnåldern . I området finns totalt 17 fornlämningar , däribland Kung Sigges sten . Runstenen är från omkring år 1000 och intill finns en så kallat falsk runsten från 1928.[ 35] Ett annat kulturarv är Halvarsborg , en fornborg från omkring 400-550-talet e. Kr.[ 36] Genom kommunen går också Hjälmare kanal , som byggdes på 1600-talet. Kanalen är Sveriges äldsta farbara kanal med nio handvevade slussar.[ 37]
Blasonering : I fält av silver en svart örn med näbb, tunga och fötter röda samt vardera vingknogen belagd med en sexuddig stjärna av guld .
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t så sent som 1969 som stadsvapen och registrerades för den nya kommunen år 1974 i PRV enligt de nya reglerna. Bilden går dock ytterst tillbaka på ett medeltida sigill, som innehöll en örn belagd med tre kulor, två stjärnor och ett "A". Tillbehör föll bort med tiden och endast örnen blev kvar. För att särskilja vapnet från andra med örnar lades de två stjärnorna på örnens vingknogar inför fastställelsen.
^ Varumärke , Arboga kommun , läs online , läst: 17 januari 2021.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024 , SCB , 12 november 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , SCB , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors . ”Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)” . http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false . Läst 18 november 2022 .
^ [a b ] ”Arboga - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arboga-(kommun-ingress) . Läst 1 maj 2024 .
^ ”Vatten och avlopp - Arboga kommun” . www.arboga.se . Arkiverad från originalet den 7 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220807224115/https://www.arboga.se/bygga-bo--miljo/vatten-och-avlopp.html . Läst 20 juni 2022 .
^ ”Hur mår vattnet i Arboga? - Arboga kommun” . www.arboga.se . Arkiverad från originalet den 8 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220808133623/https://www.arboga.se/bygga-bo--miljo/vatten-och-avlopp/avlopp/enskilt-avlopp/hur-mar-vattnet-i-arboga.html . Läst 20 juni 2022 .
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020” . Statistikdatabasen . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/ . Läst 12 oktober 2022 .
^ [a b ] ”Naturreservat” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat.html . Läst 19 juni 2022 .
^ ”Amerika” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/amerika.html . Läst 19 juni 2022 .
^ ”Södra Hammaren” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/besoksmal/naturreservat/sodra-hammaren.html . Läst 19 juni 2022 .
^
^ ”bblat.se” . Arkiverad från originalet den 5 november 2016. https://web.archive.org/web/20161105094622/http://www.bblat.se/vastmanland/arboga/har-sker-historiskt-maktskifte . Läst 4 november 2016 .
^ ”SVT kartlägger: Så styrs Sveriges kommuner” . svt.se . https://www.svt.se/special/sa-styrs-Sveriges-kommuner/ . Läst 19 juni 2022 .
^ Björkholm, Fredrik (25 september 2018). ”Klart med fortsatt styre i Arboga” . SVT Nyheter (SVT Nyheter). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/klart-med-fortsatt-styre-i-arboga . Läst 19 juni 2022 .
^ ”Kommunfullmäktige” . Arboga kommun. https://www.arboga.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut/kommunfullmaktige.html . Läst 15 september 2024 .
^ ”Kommunstyrelsen - Arboga kommun” . arboga.se . 18 augusti 2023. https://arboga.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut/kommunstyrelsen.html . Läst 16 juni 2024 .
^ ”Kommunalråd - Arboga kommun” . arboga.se . 18 augusti 2023. https://arboga.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut/kommunalrad.html . Läst 16 juni 2024 .
^ läs online , www.bblat.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , sverigesradio.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , sverigesradio.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , sverigesradio.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , sverigesradio.se , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , Internet Archive , läst: 16 juni 2024.[källa från Wikidata]
^ läs online , Internet Archive .[källa från Wikidata]
^ ”Första oppositionsrådet i Arboga - P4 Västmanland” . Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4276056 . Läst 24 december 2016 .
^ ”Nämnder - Arboga kommun” . www.arboga.se . Arboga kommun. Arkiverad från originalet den 10 november 2016. https://web.archive.org/web/20161110220602/http://arboga.se/kommun-politik/kommunens-organisation/namnder/ . Läst 27 november 2016 .
^ ”Arboga - Röster - Val 2018” . historik.val.se . Valmyndigheten . https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/19/84/index.html . Läst 21 augusti 2022 .
^ [a b ] ”Arboga - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arboga-(kommun-ingress) . Läst 20 juni 2022 .
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.” . http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 .
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2013 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 22 oktober 2014)
^ ”https://visitvastramalardalen.se/visitarboga/upptack/sevardheter/artiklar---sevardheter/2022-02-18-kung-sigges-sten.html” . visitvastramalardalen.se . https://visitvastramalardalen.se/visitarboga/upptack/sevardheter/artiklar---sevardheter/2022-02-18-kung-sigges-sten.html . Läst 19 juni 2022 .
^ ”https://visitvastramalardalen.se/visitarboga/upptack/sevardheter/artiklar---sevardheter/2022-02-18-halvarsborg.html” . visitvastramalardalen.se . https://visitvastramalardalen.se/visitarboga/upptack/sevardheter/artiklar---sevardheter/2022-02-18-halvarsborg.html . Läst 19 juni 2022 .
^ ”Hjälmare kanal - Upplev Sveriges äldsta farbara kanal” . www.sveaskog.se . https://www.sveaskog.se//upplev-naturen/besoksomraden/hjalmare-kanal/ . Läst 19 juni 2022 .