HD 93403
| HD 93403 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kölen |
| Rektascension | 10t 45m 44,11931s[1] |
| Deklination | -59° 24′ 28,1431″[1] |
| Skenbar magnitud () | +7,272 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | O5.5 III(fc)var[3] (O5.5 I + O7 V)[4] |
| U–B | -0,747[2] |
| B–V | +0,212[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -14,80 ± 1,20[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -7,27 ± 0,45[5] mas/år Dek.: +2,45 ± 0,36[5] mas/år |
| Parallax () | 1,22 ± 0,45[1] |
| Avstånd | ca 10 000 lå (ca 3 200[4] pc) |
| Absolut magnitud () | -2,31[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 68,5[6] M☉ |
| Radie | 24[4] R☉ |
| Luminositet | 1 050 000[4] L☉ |
| Temperatur | 39 300[4] K |
| Andra beteckningar | |
| HD 93403, ALS 1881, CD-58 3545, CEL 3691, CPD-58 2680, 2E 2321, GSC 08626-00641, HIC 52628, HIP 52628, LS 1881, 2MASS J10454411-5924281, PPM 339422, SAO 238445, TYC 8626-641-1, UCAC4 153-055667, uvby98 100093403, Gaia DR2 5350391535488119552, Gaia DR1 5350391531160781440 [7] | |
HD 93403 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kölen. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 7,27[2] och kräver åtminstone en stark handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 1,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca >10 000 ljusår (ca 3 200 parsek)[4] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 15 km/s.[5]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan HD 93403 A är en blå till vit superjättestjärna av spektralklass O5.5 I[4] Den har en massa som är ca 69[6] solmassor, en radie som är ca 24[4] solradier och har ca 1 050 000 gånger solens utstrålning av energi[4] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 39 300 K.[4] Stjärnan uppvisar Struve-Sahade-effekten, där styrkan hos de enskilda stjärnornas spektrallinjer varierar under omloppet. Den har också kolliderande stjärnvindar som genererar röntgenstrålning och icke-termisk radiostrålning.[8]
HD 93403 är en spektroskopisk dubbelstjärna bestående av två ljusstarka, heta blå stjärnor. Spektraltypen verkar vara O5.5III, men den består av två spektra från en blå superjätte och en blå stjärna i huvudserien av spektraltyp O5.5 I respektive O7 V. De två stjärnorna har en omloppsperiod av 15,093 dygn och en separation som varierar från 93 till 149 solradier.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 93403, 31 augusti 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Van Leeuwen, Floor (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy & Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Maíz-Apellániz, Jesús; Walborn, Nolan R.; Galué, Héctor Á.; Wei, Lisa H. (2004). "A Galactic O Star Catalog". The Astrophysical Journal Supplement Series. 151: 103. arXiv:astro-ph/0311196. Bibcode:2004ApJS..151..103M. doi:10.1086/381380.
- ^ Sota, A.; Maíz Apellániz, J.; Morrell, N. I.; Barbá, R. H.; Walborn, N. R.; Gamen, R. C.; Arias, J. I.; Alfaro, E. J. (2014). "The Galactic O-Star Spectroscopic Survey (GOSSS). II. Bright Southern Stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 211 (1): 84. arXiv:1312.6222. Bibcode:2014ApJS..211...10S. doi:10.1088/0067-0049/211/1/10. 10.
- ^ [a b c d e f g h i j] Rauw, G.; Vreux, J.-M.; Stevens, I. R.; Gosset, E.; Sana, H.; Jamar, C.; Mason, K. O. (2002). "Phase-resolved X-ray and optical spectroscopy of the massive binary HD 93403". Astronomy and Astrophysics. 388 (2): 552. Bibcode:2002A&A...388..552R. doi:10.1051/0004-6361:20020523.
- ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/52628/hd93403. Hämtad 2020-08-31.
- ^ [a b c] Rauw, G.; Sana, H.; Gosset, E.; Vreux, J.-M.; Jehin, E.; Parmentier, G. (2000). "A new orbital solution for the massive binary system HD 93403". Astronomy and Astrophysics. 360: 1003. Bibcode:2000A&A...360.1003R.
- ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+93403. Hämtad 2020-08-31.
- ^ Palate, M.; Rauw, G.; Koenigsberger, G.; Moreno, E. (2013). "Spectral modelling of massive binary systems". Astronomy & Astrophysics. 552: A39. arXiv:1302.5201. Bibcode:2013A&A...552A..39P. doi:10.1051/0004-6361/201219754.
