Aftenposten

Aftenposten grundades av Christian Schibsted 14 maj 1860 under namnet Christiania Adresseavis. Aftenposten som 1861 fick sitt nuvarande namn, var till en början opolitisk och lade mest an på nyhetsförmedling, reportage och dylikt, men från 1868 övergick den till konservativt organ och fick som sådant genom sin insats under 1880-talets politiska strider en framskjuten och inflytelserik ställning.^[1]

En utmärkt ledare hade Aftenposten i grundarens son, Amandus Schibsted, som var chefredaktör från 1879 till sin död 1913. Han efterträddes av O. Christoffersen (1913–1919) och Th. Diesen (1913–1925), F. Fröisland (1925–2930) och J. Nesse, som 1929 hade blivit politisk redaktör i Aftenposten. Samma år blev C. Huitfeldt chef för nyhetsavdelningen (till 1935), H. Överland för den utrikespolitiska avdelningen och H. Endsjö för den 1926 startade underhållningsbilagan "A-magasinet".^[1]

Aftenposten, som utvecklat sig till ett av Norges bäst skötta tidningsföretag, blev under tyska ockupationen av Norge nazifierad i september 1941. Nesse blev arresterad och avsatt, Överland förvisad från Oslo i april 1942 men måste kvarstå som formell redaktör till sin död 1944. Vid Norges befrielse övertogs redaktionen åter av den gamla redaktionsstaben med Nesse och H. J. S. Huitfeldt (dotterson till ovan nämnde Amadeus Schibstedt) som redaktörer och P. Christian Andersen, B. Bunkholdt och H. Rösoch som respektive ledare för nyhets-, utrikes- och kulturavdelning.^[1]

Före och under andra världskriget var tidningen antikommunistisk. Den tog ställning för den italienska fascismen. Tidningen tog ställning 1933 för det nazistiska maktövertagandet i Tyskland. Detta ledde till att tidningen fick ett uppsving efter att Nasjonal Samling fick makten i samband med den tyska ockupationen. De flesta andra tidningar förbjöds och tidningen införde Rettskrivningen av 1941. Tidningen fick i det närmaste annonsmonopol. Efter kriget betalade tidningen symboliska summor till andra tidningar i skadestånd, den förblev ledande borgerlig tidning.

Under kalla kriget var tidningen proamerikansk. Tidningen har stöttat norskt EU-medlemskap och den norska monarkin.

Aftenposten ges ut på riksmål, den norska språkform som står närmast danska. Aftenposten utkommer med en morgonutgåva måndag till söndag och en eftermiddagsutgåva, "Aften", tisdag till torsdag.

Tidningens morgonutgåvor har omkring 750 000 läsare vilket gör den till landets näst största tidning efter VG. Söndagsutgåvan har omkring 520 000 läsare. Kvällsutgåvorna har omkring 430 000 läsare^[2] och är landets tredje största tidning.

Tidningen delar varje år ut Aftenpostens guldmedalj till den utövare som gjort den bästa idrottsprestationen i norsk idrott.

Politiskt betecknas Aftenposten som "oberoende konservativ" (uavhengig konservativ).^[3]

Tall från norska Mediebedriftenes Landsforening 1980 - 2009:

1980: 223 925 1981: 227 122 1982: 230 205 1983: 232 459 1984: 233 998 1985: 240 600 1986: 252 093 1987: 260 915 1988: 264 469 1989: 267 278 1990: 265 558 1991: 269 278 1992: 274 870 1993: 278 669 1994: 279 965

1995: 282 018 1996: 283 915 1997: 286 163 1998: 288 078 1999: 284 251 2000: 276 429 2001: 262 632 2002: 263 026 2003: 256 639 2004: 249 861 2005: 252 716 2006: 248 503 2007: 250 179 2008: 247 556 2009: 243 188

Aftenposten - nettoupplaga 1980 - 2009

Tall från norska Mediebedriftenes Landsforening: 1989 - 2009:

1939: 78 700 --- --- --- --- --- --- --- --- 1989: 193 932 1990: 192 896 1991: 195 022 1992: 197 738 1993: 198 647 1994: 188 544

1995: 186 003 1996: 188 635 1997: 191 269 1998: 186 417 1999: 180 497 2000: 175 783 2001: 167 671 2002: 163 924 2003: 155 366 2004: 148 067 2005: 141 612 2006: 137 141 2007: 131 089 2008: 124 807 2009: 111 566

Aften - nettoupplaga 1989 - 2009

• Elling Kristoffersen, 1860–1863
• Zacharias Schlytter, 1863–1867
• Johan Magelssen, 1867–1879
• Amandus Schibsted, 1879–1913
• Ola Christofersen, 1913–1919
• Thorstein Diesen, 1913–1925
• Frøis Frøisland, 1919–1930
• Johs. Nesse, 1930–1941
• Haakon Øverland, 1936–1943
• Henry E. Endsjø, 1941–1945
• Johs. Nesse, 1945–1948
• Henrik J. S. Huitfeldt, 1945–1973
• Einar Diesen, 1948–1968
• Herman Smitt Ingebretsen, 1949–1961
• Torolv Kandahl, 1961–1970
• Reidar Lunde, 1970–1978
• Hans Vatne, 1970–1984
• Trygve Ramberg, 1978–1986
• Egil Sundar, 1984–1990
• Andreas Norland, 1989–1993
• Einar Hanseid, 1994–2003
• Hans Erik Matre, 2004–2009
• Hilde Haugsgjerd, 2009–2013
• Espen Egil Hansen, 2013–

Källa: Store norske leksikon

• Aftenposten Nettutgaven
• Nasjonalbibliotekets digitala arkiv 1870-1905