STS-122

STS-122
Uppdrag	121
Rymdfärja	Atlantis (29)
NSSDC-ID	2008-005A[1]
Färdens tid	12 dagar, 18 timmar, 22 minuter, 38 sekunder
Uppskjutning
Startplats	Startplatta 39A vid Kennedy Space Center i Florida
Start	7 februari 2008, 19:45 UTC
Landning
Landningsplats	Kennedy Space Center
Landning	20 februari 2008, 14:07 UTC
Omloppsbana
Varv	202 st[2]
Apogeum	234 km
Perigeum	215 km
Banlutning	51,6°
Sträcka	8,5 miljoner km
Rymdpromenad
Antal	3 st
Total tid	22 timmar, 8 minuter
Dockning
Rymdstation	ISS
Dockning	9 februari 2008, 17:17 UTC
Dockningsport	PMA-2 (Harmony, fram)
Urdockning	18 februari 2008, 09:24 UTC
Tid dockad	8 dagar, 16 timmar, 7 minuter
Besättning
Befälhavare	Stephen N. Frick (2)
Pilot	Alan G. Poindexter (1)
Uppdragsspecialister	Stanley G. Love (1) Rex J. Walheim (2) Leland D. Melvin (1) Hans Schlegel (2) ESA  Tyskland
Kronologi Rymdfärjeprogrammet
Föregående uppdrag Nästa uppdrag STS-120 STS-123

STS-122 var en rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS som genomfördes av den amerikanska rymdfärjan Atlantis. Rymdfärjan lyfte från Kennedy Space Center den 7 februari 2008. Starten skulle egentligen ägt rum den 6 december 2007, men på grund av tekniska problem med sensorer i den externa bränsletanken försenades den. Uppdraget hade som mål att leverera och installera modulen Columbus. Efter landningen skulle rymdfärjan komma att förberedas för nästa uppdrag STS-125, ett sista serviceuppdrag för Rymdteleskopet Hubble. Atlantis landade på bana 15 på Kennedy Space Center den 20 februari 2008 efter nästan 13 dagar i rymden. Atlantis avslutade därmed sitt 29:e uppdrag till rymden och sin 9:e färd till ISS.

STS-122 var ISS Assembly Flight 1E och förde Columbus till stationen tillsammans med annan utrustning. Ett felande gyroskop (CMG) byttes ut under STS-118 och återfördes till Jorden under detta uppdrag.

Atlantis fördes ut till startplatta 39A den 10 november 2007.

STS-122 skulle ursprungligen ha skjutits upp den 6 december 2007, men på grund av problem med sensorn som ska separera motorerna, flyttades uppskjutningen fram till den 9 december.^[3] Under detta andra uppskjutningsförsök fortsatte dessa sensorer att krångla, och uppskjutningen sköts återigen upp.^[4] Ett tankningstest den 18 december avslöjade att det troliga felet var kopplingens position. Kopplingen flyttades och uppskjutningen flyttades nu till den 7 februari, 2008, då den slutligen lyckades.^[5][6]

Tankningen började 10:26 UTC. Alla bränslesensorer hade fungerat som planerat, och kl 19:35, gav uppskjutningschefen Doug Lyons Atlantis besättning klartecken att påbörja uppskjutningen.^[7] Atlantis sköts upp planenligt 19:45 UTC.^[8] Huvudmotorn lossade 19:54 UTC.^[7][9]

Under starten såg man att ett antal isklumpar eller något annat material som lossnade från bränsletanken. Dessa ansågs inte utgöra någon risk så Atlantis fick grönt ljus att landa vid återkomsten 13 dagar senare utan några vidare inspektioner.

Dag 1: Atlantis värmesköldar undersöks med rymdfärjans robotarm och lastluckorna öppnas. Förberedelser inför dockning med ISS.

Dag 2: Dockning med den internationella rymdstationen ISS, som inträffar ca. 18.17 svensk tid. En timme senare öppnas luckorna mellan de två farkosterna.

Dag 3: De tre första rymdpromenaderna flyttas fram en dag på grund av att Hans Schlegel inte mår bra. ESA bekräftar senare att det inte är något allvarligt.

Dag 4: EVA 1, Walheim och Love utför den första rymdpromenaden. Modulen Columbus får första kontakten med rymdstationen 21:29 UTC, och vid 21:44 meddelas att den sitter fast på ISS.

Dag 5: Aktivering av Columbus samt uppkoppling på ISS elnätverk. Förberedelser inför den andra rymdpromenaden.

Dag 6: EVA 2, Walheim och Schlegel utför den andra rymdpromenaden.

Dag 7: Installation av system i Columbus och planering inför EVA 3.

Dag 8: EVA 3, Walheim och Love utför den tredje rymdpromenaden. SOLAR telescope installeras under rymdpromenaden.

Dag 9: Man fortsatte att sammankoppla Columbus med ISS. Besättningen håller mediakonferenser med både amerikansk och europeisk press.

Dag 10: De sista arbetena med Columbus-modulen fortsätter, och på kvällen tar astronauterna och besättningen på ISS farväl av varandra och luckorna mellan farkosterna stängs.

Dag 11: Ca. 10.30 svensk tid lämnar Atlantis ISS. Värmesköldar inspekteras inför landningen.

Dag 12: Fortsatta förberedelser inför landningen, samt intervjuer med amerikansk media.

Dag 13: Atlantis landar kl. 15.07 svensk tid på Kennedy Space Center och därmed avslutas uppdrag STS-122.

EVA 1: Förberedelser med att föra över Columbus från Atlantis lastutrymme till ISS. Rymdpromenaden utfördes av Walheim och Love och var lyckad.

EVA 2: Fortsatt arbete med Columbus bland annat för att montera värmesköldar på modulen. Astronauterna bytte även ut en utvändig kvävetank. Även de sista elkablarna på kraftsystemet drogs om. Rymdpromenaden utfördes av Walheim och Schlegel och var lyckad.

EVA 3: Förflyttning av ett trasigt gyroskop från dess tillfälliga plats på ISS, det fraktades till Atlantis lastutrymme. Fler värmeskydd på Columbus monterades, och även ett antal handtag. Walheim och Love utförde rymdpromenaden.

•  USA Stephen N. Frick, befälhavare. (2).
•  USA Alan G. Poindexter, pilot. (1).
•  USA Stanley G. Love, uppdragsspecialist. (1).
•  USA Rex J. Walheim, uppdragsspecialist. (2).
•  USA Leland D. Melvin, uppdragsspecialist. (1).
•  Tyskland Hans Schlegel ESA, uppdragsspecialist. (3).

•  Frankrike Léopold Eyharts ESA, uppdragsspecialist. Reste med Atlantis för att ingå i Expedition 16 på ISS. (2).
•  USA Daniel M. Tani, uppdragsspecialist. Återvänder till jorden från Expedition 16.

Siffran inom parentes anger antal rymdfärder inklusive denna som personen gjort.

Detta var Atlantis nionde besök på den Internationella rymdstationen. Atlantis hade därmed levererat och installerat modulerna; Destiny, Quest Airlock, Columbus samt merparten av truss.

Atlantis deltog även i bygget av den ryska rymdstationen Mir. I juni 1995 blev Atlantis den första rymdfärja att docka med Mir. Atlantis gjorde ytterligare sex resor till Mir, och levererade bland annat en dockningsmodul som rymdfärjorna sedan använde sig av.

Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett särskilt musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.

• Rymdforskning

• Wikimedia Commons har media som rör STS-122.
  Bilder & media
• NASA:s webbsida om STS-122
• Svensk webbsida om STS-122

v • r Rymdfärjan Atlantis (OV-104) STS‑51‑J • STS‑61‑B • STS‑27 • STS‑30 • STS‑34 • STS‑36 • STS‑38 • STS‑37 • STS‑43 • STS‑44 • STS‑45 • STS‑46 • STS‑66 • STS‑71 • STS‑74 • STS‑76 • STS‑79 • STS‑81 • STS‑84 • STS‑86 • STS‑101 • STS‑106 • STS‑98 • STS‑104 • STS‑110 • STS‑112 • STS‑115 • STS‑117 • STS‑122 • STS‑125 • STS‑129 • STS‑132 • STS‑135 Observera att numreringen på uppdragen inte följer varandra. Det beror på att numret tilldelas dem för den ordning uppdraget planerats att genomföras, inte den ordning det i slutändan genomfördes.

v • r Bemannade flygningar till ISS 1998–1999 STS‑88 · STS‑96 2000–2004 STS‑101 · STS‑106 · STS‑92 · TM‑31 · STS‑97 · STS‑98 · STS‑102 · STS‑100 · TM‑32 · STS‑104 · STS‑105 · TM‑33 · STS‑108 · STS‑110 · TM‑34 · STS‑111 · STS‑112 · TMA‑1 · STS‑113 · TMA‑2 · TMA‑3 · TMA‑4 · TMA‑5 2005–2009 TMA‑7 · STS‑114 · TMA‑7 · TMA‑8 · STS‑121 · STS‑115 · TMA‑9 · STS‑116 · TMA‑10 · STS‑117 · STS‑118 · TMA‑11 · STS‑120 · STS‑122 · STS‑123 · TMA‑12 · STS‑124 · TMA‑13 · STS‑126 · STS‑119 · TMA‑14 · TMA‑15 · STS‑127 · STS‑128 · TMA‑16 · STS‑129 · TMA‑17 2010−2014 STS‑130 · TMA‑18 · STS‑131 · STS‑132 · TMA‑19 · TMA‑01M · TMA‑20 · STS‑133 · TMA‑21 · STS‑134 · TMA‑02M · STS‑135 · TMA‑22 · TMA‑03M · TMA‑04M · TMA‑05M · TMA‑06M · TMA‑07M · TMA‑08M · TMA‑09M · TMA‑10M · TMA‑11M · TMA‑12M · TMA‑13M · TMA‑14M · TMA‑15M 2015-2019 TMA‑16M · TMA‑17M · TMA‑18M · TMA‑19M · TMA‑20M · MS‑01 · MS‑02 · MS‑03 · MS‑04 · MS‑05 · MS‑06 · MS‑07 · MS‑08 · MS‑09 · MS‑11 · MS‑12 · MS‑13 · MS‑15 2020−2024 MS‑16 · SpX-DM2 · MS‑17 · SpX Crew-1 · MS‑18 · SpX Crew-2 · MS‑19 · SpX Crew-3 · MS‑20 · Ax-1 · MS‑21 · SpX Crew-4 · SpX Crew-5 · MS‑22 · Ax-2 · SpX Crew-6 · MS‑23 · SpX Crew-7 · Ax-3 · MS‑24 · Boe-CFT Pågår SpX Crew-8 · MS‑25 Planerade SpX Crew-9 · MS‑26 · SpX Crew-10 · MS‑27 · SpX Crew-11 · MS‑28 · SpX Crew-12 · MS‑29 · SpX Crew-13 · MS‑30 · SpX Crew-14 Misslyckade MS‑10

v • r Bemannade rymdfarkoster Aktiva Sovjet/ Ryssland: Sojuz Kina: Shenzhou Privat: SpaceX Dragon 2 • Spaceship Two • New Shepard Avvecklade Sovjet: Voschod • Vostok USA: Apolloprogrammet (kommando- och servicemodul, månlandare) • Gemini • Mercury • Rymdfärjan • X-15 Privat: Spaceship One Under utveckling Ryssland: Orel USA: Orion CEV Indien: Gaganyaan Iran: Kavoshgar E Kina: Nästa generation Privat: CST-100 Starliner • Dream Chaser • Starship Se även Sovjet: TKS • Buran